I vår undersökning fann vi att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient är viktig vid behandlingsarbete med klienter som blivit dömda för sexualbrott.
Resultatet visar på att alliansen mellan behandlare och klient anses vara den viktigaste delen i behandlingsarbetet, och att den står över vilken metod som används. Vi fann att respondenterna ansåg det finnas olika aspekter som kan påverka alliansen, och att ansvaret för att en god allians skapas ligger hos behandlaren. Beteenden, egenskaper och erfarenhet hos behandlaren, likväl som synen på klienten anses vara aspekter som kan påverka upprättandet och vidmakthållande av en god allians. Resultatet av denna studie visar även att alliansen mellan behandlare och klient kan påverka klientens förändringsprocess. En god relation gör att möjligheten att gå in på de svåra frågorna
30
finns, och detta är enligt respondenterna nödvändigt för att förändringsarbetet ska gå framåt. Genom att skapa en god relation med klienten där han känner sig accepterad och empatiskt bemött kan behandlaren främja klientens förändringsprocess.
Resultatet av denna studie visar att respondenterna anser att teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet kan vara positivt såväl som negativt. Det positiva anses vara att kunskapen kan bidra till en professionell hållning hos behandlaren och trygghet i behandlarrollen medan negativa aspekter kan vara om behandlaren intar en expertroll eller börjar generalisera och låter fördomar styra i mötet med klienten. Dessa resultat kan knytas till förtrogenhetsfällan som Jenner (2004) beskriver att det finns en risk att hamna i då man arbetar som professionell i motivationsarbete. Förtrogenhetsfällan beskrivs av Jenner som något som kan uppstå då man inte kritiskt granskar den kunskap eller erfarenhet man besitter utan okritiskt låter den diktera fritt i behandlingsarbetet. Ett exempel på detta skulle kunna vara just det respondenterna i denna studie beskrivit om risken att generalisera i mötet med klienter på grund av den erfarenhet man som behandlare har av tidigare klienter. Jenner beskriver att den kritiska granskningen av den kunskap man tror sig ha är viktig för att se till att det är just kunskap och inte fördomar som man som professionell arbetar efter, något som är förenligt med resultatet av denna studie. Aspelin & Persson (2011) beskriver hur kunskap kan ses som något som främst inhämtas genom det mellanmänskliga mötet i praktiken, inte utbildning i teorin. Detta styrker tanken att generalisering är farligt för professionella behandlare då det i mötet med klienter inte enbart är vi som vägleder dem, utan slutgiltligen faktiskt vi som behandlare som utbildas och insamlar kunskap i dessa möten. En möjlig slutsats som skulle kunna dras från detta är att det som professionell är positivt att besitta kunskap, men att självreflektion och omprövande av denna kunskap, är nödvändigt.
Samtliga respondenter i denna studie har beskrivit att det är viktigt att behandlaren kan se bortom det brott som klienten har begått. Behandlaren behöver i mötet med klienten kunna möta vem personen är, inte bara vad den har gjort. Det poängteras att det är viktigt att förstå att klienten inte består av sina dåliga handlingar utan även av de goda sidor han har, och att ingen är sitt brott. Att kunna skilja på person och handling framhålls som viktigt i förändringsarbetet. I von Wrights (2000) relationella perspektiv beskrivs människan som ett vem vars person inte definieras utifrån dennes egenskaper eller handlingar, utan som en person som blir till den den är i mötet med andra människor. Utifrån detta perspektiv ses människors konstruerande som en social process istället för något förutbestämt. Detta betyder att vi aldrig kan veta på förhand vem en människa är eller kan bli utan detta måste upptäckas i det intersubjektiva mötet. För att upptäcka detta krävs en förmåga från behandlaren att visa vem den själv är (Aspelin &
Persson, 2011), vilket även innebär att vi som behandlare måste vara beredda att acceptera att mötet med klienter även kommer att förändra oss. Vid förändringsarbetet med sexualbrottsklienter kan kärnan därmed föreslås finnas i relationen som uppstår mellan behandlare och klient, då det är detta möte som kan avgöra vem klienten kan arbetsområdena som yrket innefattar ofta kretsar kring relationsarbete, inte bara med människor som begått sexualbrott.
31
REFERENSER
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. (1. Uppl.) Malmö: Gleerup.
Brottsbalk. (2014). Brottsbalk (1962:700). Hämtad 2015-03-02 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/#K6
Brottsförebyggande rådet. (2011). Försiktiga kliv framåt. Stockholm:
Brottsförebygganderådet. Hämtad 2015-02-18 från https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/apropa/2011-03-01-forsiktiga-kliv-framat.html
Brottsförebyggande rådet. (2014). Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad 2015-01-21 från https://www.bra.se/download/18.420e4a191465888e821bba/14043772694 96/2014_Brottsutvecklingen_för_vissa_brott_mot_person.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
D’elia, G. (2004). Det kognitiva samtalet i vården. Stockholm: Natur och kultur.
Forsman, B. (1997). Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Harkin, L. & Beech, A.R. (2007). A review of the factors that can influence the effectiveness of sexual offender treatment: Risk, need, responsivity, and process issues. Aggression and Violent Behavior, 12 (2007) 615- 627.
Holm, U. (2001). Empati: att förstå andra människors känslor. (2., [uppdaterade och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Hougaard, E. (1994). The terapeutic alliance – A conceptual analysis. Scandinavian Journal of Psychology, 35, 67-85.
Höjer, D. (2007). Empati: vägledning för pedagoger och föräldrar. Stockholm:
Sveriges utbildningsradio.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Jung, S., Jamieson, L., Buro, K., & Decesare, J. (2011). Attitudes and Decisiones about Sexual Offenders: A Comparison of Laypersons and Professionals.
Journal of Community & Applied Social Psychology, 22 225-238.
Kozar, C.J. & Day, A. (2012). The therapeutic alliance in offending behavior programs:
A necessary and sufficient condition for change?. Aggression and Violent Behavior, 17 (2012) 482-487.
Kriminalvården.se. (2015a). Kriminalvårdens uppdrag. Hämtad 2015-01-21 från https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/kriminalvardens-uppdrag
Kriminalvården.se. (2015b). Om kriminalvården. Hämtad 2015-01-21 från https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden
32
Kriminalvården.se. (2015c). Ros - behandling för sexualbrottsdömda. Hämtad 2015-01-21 från
https://www.kriminalvarden.se/behandling-och-vard/behandlingsprogram/sexualbrott/ros
Kriminalvården.se. (2015d). Sexualbrott. Hämtad 2015-01-21 från https://www.kriminalvarden.se/behandling-och-vard/behandlingsprogram/sexualbrott
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Kåver, A. (2006). KBT i utveckling: en introduktion till kognitiv beteendeterapi. (1.
Utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Kåver, A. (2011). Allians: den terapeutiska relationen i KBT. (1. Utg.) Stockholm:
Natur & kultur.
Marshall, W.L., Fernandes, Y.M., Serran, G.A., Mulloy, R., Thornton, D., Mann, R.E.,
& Anderson, D. (2003a). Process variables in the treatment of sexual offenders A review of the relevant literature. Aggression and Violent Behavior, 8 (2003) 205-234.
Marshall, W.L., Serran, G,A., Fernandez, Y.M., Mulloy, R., Mann, R.E., & Thornton, D. (2003b). Therapist characteristics in the treatment of sexual offenders:
Tentative data on their relationship with indices of behavior change.
Journal of Sexual Aggression (May 2003), Vol. 9, No. 1, pp. 25-30.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade]
uppl.)Lund: Studentlitteratur.
Rokenes, O.H. & Hanssen, P. (2007). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet med människor. (1. Uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Statens medicin- etiska råd. (2008). Etik: en introduktion. (3., omarb. Uppl.) Stockholm:
Statens medicin- etiska råd.
Svensson, B. (2012). De mest hatade: om pedofiler och andra sexualbrottslingar.
Stockholm: Ordfront.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare.(2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Libris.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Viki, G.T., Fullerton, I., Raggett, H., Tait, F., & Wiltshire, S. (2012). The Role of Dehumanization in Attitudes Toward the Social Exclusion and
Rehabilitation of Sex Offenders. Journal of Applied Social Psychology, 2012, 42, 10, pp. 2349-2367.
von Wright, M.V. (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G.H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Diss. Stockholm : Univ.. Göteborg.
Bilaga I
I