Under vårt examensarbete har vi utgått från våra två frågeställningar som är formulerade:
(1) Vilka upplevelser har professionella kring arbetet med våldsutsatta barn? samt (2) Hur kan man som professionell utveckla sin kunskap för att nå våldsutsatta barn? som har varit grunden för vårt arbete.
Samtliga av de intervjuade i studien beskriver både positiva som negativa upplevelser som har påverkat dem i arbetet med våldsutsatta barn. De beskriver hur de har blivit mer ödmjuka och förstående som personer samtidigt som att de aktivt undviker starka intryck från vardagen, exempelvis tunga dokumentärer. De beskriver också hur de gärna ägnar
sig åt lättare sysslor hemma där man inte får så starka intryck i och med att det är ett arbete som påverkar en mentalt av de utsattas berättelser. Samtliga berättar om den stolthet de känner för sitt arbete och att det gör något konkret och hjälper andra i utsatta livssituationer. En annan svårighet de stöter på i själva arbetet är hur svårt det kan vara med kommunikationen, att föräldrar inte vill samarbeta, att inte kunna nå fram till barnet eller att det finns språkbarriärer. Några viktiga egenskaper som brukar fungera vid kommunikationsproblemen är kreativitet och lekfullhet berättar samtliga av de intervjuade. Trots detta så uppskattar de sina jobb och allt det positiva överväger det jobbiga.
De erfarenheter professionella erhåller i arbetet med våldsutsatta barn är även en del känslomässiga svårigheter. Samtliga intervjupersoner har beskrivit någon typ av känslomässig svårighet i arbetet. På samtliga arbetsplatser har det även funnits utrymme att kunna prata om de känslomässiga svårigheterna och motverka att svårigheterna blir alldeles för påtagliga.
De intervjuade ser väldigt positivt på sin möjlighet att påverka sitt arbete och utveckla sin kompetens. Deras verksamheter är öppna för förslag från personalen gällande utbildningar om det något de finner intressant. Genom att gå på konferenser och föreläsa så lär de både ut ny kunskap till andra verksamheter samt lär sig från andra. Även genom diskussioner och att de kan prata med kollegor gör att man utbyter erfarenheter och skapar ny kunskap. Några av de intervjuade berättade också att de ingår i olika studier och forskningsprojekt, på så sätt får de mer kunskap om hur deras verksamhet fungerar samtidigt som kunskapen sprids. Det finns även nätverk där professionerna får kunskap.
7.3.1 Socialpedagogiska implikationer
Slutsatsen för vår studie är intressant ur ett socialpedagogiskt perspektiv eftersom att kunskapen om våldsutsatta barn anses behöva spridas till skolor och inom sjukvård.
Väljer vi att arbeta inom allt mellan socialtjänst, behandlingshem eller skola med barn så kommer troligtvis problematiken att de har upplevt våld i hemmet finnas där hos några av barnen. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur det påverkar individen att utsättas eller bevittna våld samt kunskap kring trauma. Genom vårt arbete har vi fått ta del av professionellas kunskap och erfarenheter inom detta arbetsområde.
7.3.2 Förslag till vidare forskning
Under arbetets gång har vi fått kännedom att det inte finns mycket studier gjorda kring professionellas upplevelser av arbete med våldsutsatta barn. Ett förslag till vidare forskning är att fortsätta på vårt valda ämne och tillföra mer forskning till det. Med stöd i det resultat vi fått är det ett arbete med mycket svårigheter men även glädje. Mer forskning kring professionellas erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn skulle eventuellt höja kunskapen kring arbetet och öka förståelsen för vad det finns för svårigheter i arbetet.
Referenser
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bala, N. (2008). An historical perspective on family violence and child abuse: Comment on moloney et al, allegations of family violence, 12 june 2007.Journal of Family Studies,
14(2-3), 271-278.
Tillgänglig på nätet:
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/61461443?accountid=14827
Bronfenbrenner, Urie (1996). The ecology of human development [Elektronisk resurs]
experiments by nature and design. Cambridge, MA: Harvard University Press
Tillgänglig på nätet:
https://ebookcentral-proquest-com.proxy.lnu.se/lib/linne-ebooks/reader.action?docID=3300702
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Cederlund, C. & Berglund, S. (2014). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. (1.
uppl.) Stockholm: Liber.
Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer: en nationell kartläggning. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Tillgänglig på internet:
https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2014_8_Brot t_i_nara_relationer.pdf
Gilbert, R., Spatz Widom, C., Browne, K., Fergusson, D., Webb, E. & Janson, S. (2009a).
Burden and consequences of child maltreatment in high-income countries. The Lancet, 373(9657), 68–81. Tillgänglig på internet:
https://www.kau.se/files/2017-09/Child%20malteratment%20Lancet%203%20jan%202009.pdf
Gover, A. R., Kaukinen, C., & Fox, K. A. (2008). The relationship between violence in the family of origin and dating violence among college students. Journal of Interpersonal Violence, 23(12), 1667-1693. Tillgänglig på internet:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/0886260508314330
Hultmann, O., & Broberg, A. G. (2016). Family violence and other potentially traumatic interpersonal events among 9- to 17-year-old children attending an outpatient psychiatric clinic. Journal of Interpersonal Violence, 31(18), 2958-2986. Tillgänglig på internet:
http://dx.doi.org/10.1177/0886260515584335
Husserl, E. (2002). Logiska undersökningar. Bd 3, Undersökningar kring kunskapens fenomenologi och teori V-VI. Stockholm: Thales.
Johansson, T. (2012). Den lärande människan: utveckling, lärande, socialisation. 1. uppl.
Malmö: Liber
Kjellgren, C. (2015). SLUTRAPPORT KIBB projektet Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel 2013 – 2015. Tillgänglig på internet:
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2015/11/KIBB_rapport-web.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, T. (2011). Våldets komplexitet och gamla paradigm. Om utmaningar och svårigheter i arbetet med våld i nära relationer.. Socialhögskolan, Lunds universitet
Nationalencyklopedin:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/profession Hämtad på nätet: 190318
Shannon, D. (2011). Den polisanmälda barnmisshandeln: utvecklingen fram till 2009.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Tillgänglig på Internet:
http://www.bra.se/download/18.1c89fef7132dd6d7b4980005469/2011_16_polisanmald _barnmisshandel.pdf
Stokes, J., & Schmidt, G. (2012). Child protection decision making: A factorial analysis using case vignettes. Social Work, 57(1), 83-90. Tillgänglig på Internet:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1093/sw/swr007
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Trickett, P. K., Negriff, S., Ji, J., & Peckins, M. (2011). Child maltreatment and adolescent development. Journal of Research on Adolescence, 21(1), 3-20. Tillgänglig på Internet: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1532-7795.2010.00711.x
BRÅ (Brottsförebyggande rådet)
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/barnmisshandel.html Hämtad på nätet: 181214