9.1 Slutsatser
Under studiens gång har våra frågeställningar varit centrala under hela processen. Våra frågeställningar har varit (1) Hur beskriver och arbetar personal inom socialtjänst, skola och ungdomsmottagning ungdomar med ett riskfyllt sexuellt beteende? och (2) Vilka möjligheter och hinder upplever de i sitt arbete med att motivera dessa ungdomar?
Deltagarna i vår studie uppfattade ett riskfyllt sexuellt beteende som att ungdomen utsatte sig för risker gällande sex och anledningen till beteendet var bland annat en affektreglering för att minska ångest. Centralt i arbetet med de här ungdomarna var framförallt relationsskapande, förtroende och ungdomens personliga utveckling. Anledningen till detta menade deltagarna var för förtroendet mellan professionell och ungdom ansågs vara väldigt viktigt då arbetet grundade sig i vilken slags relation som fanns sinsemellan. För att uppnå ett genuint förtroende från ungdomen var det betydelsefullt att den professionella var tillgänglig och icke dömande oavsett vad det gällde. Därmed innebar det att den professionella skulle vara öppen och ärlig angående ungdomens situation.
Det som däremot kunde försvåra arbetet var om ungdomen själv inte ansåg att den hade ett problem, fokus för den professionella blev då att få den unga att inse sin problematik för att kunna arbeta vidare.
Sociala medier bedömdes förvärra ett riskfyllt sexuellt beteende av samtliga deltagare. Anledningen till detta var att sökandet efter bekräftelse blev enklare då ungdomens behov tillfredsställdes snabbare, vilket kunde orsaka att ungdomen riskerade att bli utnyttjad av andra eller att de utsatte sig själva för skada.
Vid frågan om professionellas arbete med sex som självskadebeteende var det flera av deltagarna som inte kommit i kontakt med fenomenet. Vårt resultat visar därmed vikten av att sex som självskadebeteende uppmärksammas.
Vår huvudsutsats av studien var att de professionella inte arbetade direkt med
problematiken ’ett riskfyllt sexuellt beteende’, däremot arbetade de mycket runt omkring problemet. Arbetet kunde vara att förbättra ungdomars kunskap om sex och samliv, motverka psykisk ohälsa och skapa goda sociala relationer sinsemellan, men även med ungdomens egna sociala nätverk.
Ytterligare en väsentlig slutsats av vår studie är att det inte går att att avgöra hur ett riskfyllt sexuellt beteende förhåller sig till varken sex som självskadebeteende eller psykisk ohälsa. Sambandet finns men vad som orsakar vad och vilket som leder till det andra går inte att uttala sig om.
9.2 Socialpedagogiska implikationer
Vi anser att vår studie är av socialpedagogiskt intresse då det kan bidra till en större kunskapsbas om hur man som professionell närmar sig ungdomar med ett riskfyllt sexuellt beteende. Studien kan även tillföra ny kunskap hos professionella och ge utrymme för att utveckla deras egna arbetssätt.
Enligt tidigare forskning är ungas sexuella risktagande en svår och växande problematik och användningen av pygmalioneffekten passar därmed in för att det i praktiken kan användas som förhållningssätt i ett motivationsarbete. Positiva förväntningar leder till lyckade resultat, jämfört med negativa förväntningar som leder till låga eller inga resultat. Positivitet, hopp, stöd och kontinuitet är alla viktiga fundament i ett lyckat motivationsarbete (Jenner, 2004)
Ökad kompetens ger också möjlighet att minska stigmatisering och genom att uppmärksamma det här ämnet leder det också till att man synliggör problematiken ytterligare och därmed minskar tabun kring det.
Referenser
Alm, M. (2015). När kunskap ska styra. Växjö: Linnaeus University Press
Berglund, A., & Heimer, G. (2016). Att ha varit utsatt för våld ökar risken för ohälsa senare i livet. Läkartidningen. 2016;113:DYMD
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi
Burman, A. (2014). Pedagogikens idéhistoria.Uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år. (uppl. 1:4). Lund: Studentlitteratur
Caron, A., Lafontaine, M., & Bureau, J. (2017). Linking Romantic Attachment and Self-Injury: The Roles of the Behavioural Systems. Journal Of Relationships Research, 8. doi: 10.1017/jrr.2017.5
Cederlund, C., & Berglund, S-A. (2014). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
Folkhälsomyndigheten. (2018). Motiverande samtal med unga om sexuell hälsa.
(Artikelnummer: 18102). Hämtad 2019-01-24 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/75bd265cb980499eb5c3b4f53698e 0d0/motiverande-samtal-unga-sexuell-halsa-18102-webb-2.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige.
(Artikelnummer: 01186-2017-1). Hämtad 2019-04-05 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/11272529714342b390d40fe3200f4 8cf/sexualitet-halsa-bland-unga-sverige-01186-2017-1-webb.pdf
Fredlund, C. (2019). Adolecents selling sex and sex as self-injury. Linköping: Linköping university
Fredlund, C., Svedin, C. G., Priebe, G., Jonsson, L. & Wadsby, M. (2017). Self-reported frequency pf sex as self-injury (SAIS) in a national study of Swedish adolescents and association to sociodemographic factors, sexual behaviours, abuse and mental health.
Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 11 (9), 1-11. doi:
10.1186/s13034-017-0146-7
Grände, J., Lundström Mattsson, Å., Nyman, M., & Åkerman, I. (2009). Men fråga mig
bara. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset.
Hammarlund, K. (2009). Riskfyllda möten. Växjö: Växjö University Press
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling.(forskning i fokus nr: 19) Stockholm: Liber
Jonsson, L. & Lundström Mattsson, Å. (2012). Unga som skadar sig genom sex. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset
Jonsson, L. & Svedin, C. G. (2012). ”Online är jag någon annan……” Unga kvinnor
med erfarenhet av att sälja sexuella tjänster online: Delrapport 8 ur Prostitution i
Sverige – Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen. Linköping: Linköping University Electronic Press
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lalor, K. & McElvaney, R. (2010). Child Sexual Abuse, Links to Later Sexual Exploitation/High-Risk Sexual Behavior, and Prevention/Treatment Programs.Trauma,
Violence and Abuse,(11), 159-177. doi:10.1177/1524838010378299
Landberg, Å. (2012). Boken om barnahus: Samverkan med barnet i centrum. Stockholm: Gothia
Landberg, Å., Svedin, C. G., Priebe, G., Wadsby, M., Jonsson, L. & Fredlund, C. (2015). Det gäller en av fem – fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell
exploatering i Sverige 2014. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Livingstone, S., & Görzig, A. (2014). When adolescents receive sexual messages on the internet: Explaining experiences of risk and harm. Computers In Human Behavior, 33, 8-15. doi: 10.1016/j.chb.2013.12.021
Miller, W., & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal. Stockholm: Natur & Kultur Nästan två elever per gymnasieklass har använt sex för att skada sig själva. (2012-05-09). Pressmeddelande från If Skadeförsäkring AB. Hämtad 2019-01-02 från http://news.cision.com/se/forsakringsbolaget-if/r/nastan-tva-elever-per-gymnasieklass-har-anvant-sex-for-att-skada-sig-sjalva,c9256445
Patel, R & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Plener, P., Bubalo, N., Fladung, A., Ludolph, A., & Lulé, D. (2012). Prone to excitement: Adolescent females with non-suicidal self-injury (NSSI) show altered cortical pattern to emotional and NSS-related material. Psychiatry Research:
Neuroimaging, 203(2-3), 146-152. doi: 10.1016/j.pscychresns.2011.12.012
Rothman, E., Bazzi, A., & Bair-Merritt, M. (2015). “I'll do whatever as long as you keep telling me that I’m important”: A case study illustrating the link between adolescent dating violence and sex trafficking victimization," Journal of Applied
Research on Children: Informing Policy for Children at Risk: Vol. 6: Iss. 1, Article 8.
Hämtad 2019-04-2 från:
http://digitalcommons.library.tmc.edu/childrenatrisk/vol6/iss1/8
SBU. (2016). Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård.
En systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter.
(SBU-rapport nr 252). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
SFS 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet
Tjejjouren. (2017). Sexuellt självskadebeteende. Hämtad: 2019-03-02 från https://tjejjouren.se/tjejguiden/hur-mar-du/sexuellt-sjalvskadebeteende