Trots att denna studie innehåller ett bristande antal intervjupersoner, pekar den ändock på viktig information kring äldres möjligheter till inflytande. Det jag menar är att utifrån studiens resultat, anser jag att Kumla kommun aktivt arbetar med brukarinflytande inom äldreomsorgen och att de har funnit olika vägar för att aktivera brukaren i beslut gällande såväl dennes vardag som vägar för att sprida information till de äldre om deras rättigheter.
Min uppfattning av kommunens arbete med brukarinflytande, är att det i kommunen finns goda möjligheter för de äldre att göra sina röster hörda och att denna studie skulle kunna bidra med ett kunskapstillskott till dem som arbetar inom äldreomsorgen och vill utveckla dess kvalitet (med hänsyn till äldres egna värderingar och behov av inflytande).
Referenser
Adman, Per (2003). Deltagardemokrati genom arbetsplatsdemokrati: Om en teoris uppgång och fall… och återkomst? I Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003).
Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Amnå, Erik (2003). Deltagardemokratin: Önskvärd, nödvändig – men möjlig? I Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber. Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Beresford, Peter (2002). User Involvment in Research and Evaluation: Liberation or Regulation? Social Policy and Society. Vol. 1, no. 2, pp. 95-105.
Beresford, Peter (2011). Mobilisering, socialt arbete och brukare. I Denvall, Verner., Heule, Cecilia & Kristiansen, Arne (red.) (2011). Social mobilisering: en utmaning för socialt
arbete. Malmö: Gleerups utbildning.
Bohm, Kerstin (1985). Med- och motborgare i stadsplanering: en historia om
medborgardeltagandets villkor. Stockholm: Liber Förlag i samarbete med
Byggforskningsrådet.
Brante, Thomas (2003). Konsolideringen av nya vetenskapliga fält – exemplet forskning i
socialt arbete. Högskoleverket 2003:16.
Bryman, Alan (2008)/third edition. Social Research Methods. New York: Oxfords University Press.
Chalmers, F. Alan (2003). Vad är vetenskap egentligen? Nora: Nya Doxa.
Dahl, A. Robert (1998). On democracy. New Haven & London: Yale University Press. Dahlberg, Magnus & Vedung, Evert (2001). Demokrati och brukarutvärdering. Lund:
Studentlitteratur.
Denvall, Verner., Heule, Cecilia & Kristiansen, Arne (red.) (2011). Social mobilisering: en
utmaning för socialt arbete. Malmö: Gleerups utbildning.
Dryzek, S. John (2000). Deliberative democracy and beyond. Liberals, critics, contestations. Oxford: Oxford University Press.
Edström, Lilian., Lund, Marianne & Arnoldsson, Jan (2002). Behovet av utrymme för en
’kritisk kraft’ i den lokala demokratin – ett projekt om utvecklandet av sociala arenor och brukarråd för att öka brukarinflytandet i äldreomsorgens vardag (rapport 2002:19).
Kumla: Forsknings- och utvecklingsprogrammet.
Eriksson, Einar (1984). Klassisk demokratiteori. Gävle: Statens institution för byggnadsforskning.
Fahlander, Anna Karin., Davidsson, Elisabeth & Larserö, Helena (2002). Slutrapport –
uppsökande verksamhet bland äldre (rapport). Kumla: Primärvården Kumla, Örebro
universitet.
Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003). Demokratins ideal möter verkligheten. I Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Heule, Cecilia & Widerlöv, Malin (2010). Att förvalta erfarenhetsbaserad kunskap i
forskning, utbildning och praktik. I Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (2010). Kund, brukare, klient, medborgare? Om intressen och inflytande i
socialtjänsten. Stockholm: Prospect Communication.
Heule, Cecilia & Kristiansen, Arne (2011). Språk och begrepp som mobiliserande eller stigmatiserande faktorer. I Denvall, Verner., Heule, Cecilia & Kristiansen, Arne (red.) (2011). Social mobilisering: en utmaning för socialt arbete. Malmö: Gleerups
utbildning.
Hultqvist, Sara & Salonen, Tapio (2011). Brukardelaktighet i välfärdsstaten – retorik och Praktik. I Denvall, Verner., Heule, Cecilia & Kristiansen, Arne (red.) (2011). Social
mobilisering: en utmaning för socialt arbete. Malmö: Gleerups utbildning.
Jacobsen, D. Ingvar (2012) / 2. uppl. Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Jarl, Maria (2003). Deltagardemokraterna och den representativa demokratin. I Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2010). Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber. Karlsson, Christer (2003). Den deliberativa drömmen och politisk praktik – samtalsdemokrati
eller elitdiskussion? I Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.) (2003).
Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Kumla Kommun (2002). Pensionärernas Väntjänst – Kumla [Broschyr]. Hallsberg: Närketryck.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009)/2. uppl. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Levin, Claes (1996). Misslyckande projekt och framgångsrika organisationer. I Sahlin, Ingrid (red.) (1996). Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Linde, Jonas., Ekman, Joakim & Uhlin, Anders (2006). Demokratiseringsprocesser:
Mathiesen, Thomas (1989). Den dolda disciplineringen - Makt och motmakt. Göteborg: Korpen.
Meeuwisse, Anna (1996). Projektens dolda funktioner. I Sahlin, Ingrid (red.) (1996).
Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Melin Emilsson, Ulla (2008). Identity And Relationships: On Understanding Social Work With Older People Suffering From Dementia. Journal of Social Work Practice. Vol. 22, no 3, pp. 317-328.
Mouffe, Chantal (1999). Delibertaive Democracy or Agonistic Plurialism? Social Research. Vol. 66, no. 3, pp. 745-758.
Mulinari, Diana (1996). Kvinnoprojekt och feminism. I Sahlin, Ingrid (red.) (1996).
Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Tove & Berg, Stig (2009). Older People’s ”Voices” – On Paper: Obstacles to Influence in Welfare States – A Case Study of Sweden. Journal of Aging & Social
Policy, 21:1, pp. 94-111.
Petersson, Olof (1989). Makt i det öppna samhället. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Postle, Karen., Wright, Peter & Beresford, Peter (2005). Older People´s Participation in
Political Activity – Making their Voices Heard: A Potential Support Role of Welfare Professionals in Countering Ageism and Social Exclusion. Practice: Social Work in
Action. Vol. 17, no. 3, pp. 173-189.
Regeringskansliet (2001). Erfarenheter av ett utbrett brukarinflytande. En utredning om
brukarinflytandet i Sverige 2001. Departementsserien 2001:34.
Roos, Charlotte (2009). Delaktighet inom äldreomsorgen: om att låta de äldre få behålla
makten över sina liv. Lund: Vårdförlaget.
Roth, Klas (2000). Democracy, Education and Citizenship. Towards a theory on the
education of deliberative democratic citizens. Diss. Stockholm: Stockholm Institute of
Education Press.
Rothstein, Bo (2010)/3. uppl. Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och
politiska logik. Stockholm: SNS förlag.
Sahlin-Andersson, Kerstin (1996). I styrbarhetens utmarker. I Sahlin, Ingrid (red.) (1996).
Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
a
Sahlin, Ingrid (red.) (1996). Inledning. I Sahlin, Ingrid (red.) (1996). Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
b
Sahlin, Ingrid (red.) (1996). Vad är ett projekt? I Sahlin, Ingrid (red.) (1996). Projektets
Schumpeter, Joseph (1994). Schumpeter: Om skapande förstörelse och entreprenörskap. I
urval av Richard Swedberg. Stockholm: Ratio.
Silverman, David (2010) / 3 ed. Doing qualitative research: a practical handbook. London: Sage.
Sjöholm, Carina (1996). Projektets visioner och verkligheter. I Sahlin, Ingrid (red.) (1996).
Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2009) / 2. Uppl. Kunskapens former:
Vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber.
SOU (2000). En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet.
Demokratiutredningens betänkande. SOU 2000:1. Socialdepartementet, Statens
offentliga utredningar, Stockholm.
Strandberg, Thomas (2011). Begrepp, teorier och perspektiv inom social omsorg.
I Strandberg, Thomas (red.) (2011). Förhållningssätt och möten. Arbetsmetoder i social
omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Strandbrink, Peter & Åkerström, Linda (2010). Goda medborgare och onda tider? Svensk
demokratipolitik och myten om den passiva medborgaren. Umeå: h:ström - Text &
Kultur.
Sullivan, P. Mary (2009). Social Workers in Community Care Practice: Ideologies and Interactions with Older People. British Journal of Social Work. Vol. 39, s. 1306-1325. Sunesson, Sune (2003). Socialt arbete – en bakgrund till ett forskningsämne. Högskoleverket
2003:16.
Svensson, Kerstin., Johansson, Eva & Laanemets, Leili (2008). Handlingsutrymme:
Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Thyer, Bruce (red.) (2010) / 2 ed. The handbook of social research methods. Los Angeles: SAGE.
Tonnquist, Bo (2012) / 4 uppl. Projektledning. Stockholm: Sanoma Utbildning. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.
[Elektronisk resurs]. Hämtad den 25 november 2012 från
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+fo rskningssed+2011.1.pdf
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Bilaga 1.
Bilaga 2.
Intervjuguide
Inledning
Presentation om mig själv, vem jag är och syftet med denna studie.
Informera om avsikten med studien samt fråga om samtycke till ljudinspelning samt
medverkan i intervjun.
Presentation av intervjuns upplägg.
Respondenternas bakgrund
1. Berätta lite om dig själv; vem du är och vad du har för kunskapsområden/tidigare arbetslivserfarenheter (I)
a. Koppla arbetslivserfarenheten till erfarenheter av äldreomsorg? (I) 2. Hur ser du på brukarinflytande? (vad är det?) (Å)
a. Vem är brukare? (individ, anhörig etc.) (Å)
b. Vilken form av inflytande har de? (deltagande inflytande/medinflytande etc.)
(I, Å)
c. Beskriv hur du tänker kring brukarinflytande, i förhållande till äldreomsorg?
(Å)
i. Vilken åldersgrupp tänker du dig, när du beskriver som du gör? (Å)
Projektet
3. Vad har du för kunskaper kring projektet (”Vägar till ökat brukarinflytande och
medborgerligt inflytande över kvaliteten i äldreomsorgen”), som genomfördes i
Kumla kommun? (I, Å)
4. Vilken kunskap har du kring avsikten med projektet? (I, Å)
a. Vad utgick ni ifrån vid uppstartandet av projektet? (grundmotiveringen till projektet) (I, Å, H)
5. Hur kom projektet att utvecklas under projekttiden? (I, Å, H)
6. Vilken/vilka betydelser har projektet haft för utvecklandet av brukarinflytande inom äldreomsorgen i Kumla kommun? (när projektet startades och i förhållande till hur äldreomsorgen ser ut idag?) (I, Å, H)
7. Vet du vad som hände med brukarråden efter projekttidens slut? (I)
Äldreomsorgen i Kumla kommun
8. Hur ser du på brukarinflytandet inom äldreomsorgen i Kumla? (på vilket/vilka sätt tillvaratas äldres behov av brukarinflytande i den nämnda kommunen?) (I, Å)
a. Vad hade hänt i kommunen när du tillträdde (inom brukarinflytandet i äldreomsorgen i kommunen) och hur utvecklades det tills du slutade? (I, Å) b. På vilket eller vilka sätt arbetar ni för att utveckla inflytandet för brukare inom
äldreomsorgen? (H)
c. Vad har du för idéer kring äldreomsorgen i framtiden (med fokus på brukarinflytande) (Å)
9. Hur kan kunskaper kring brukarinflytande inom äldreomsorgen överföras i och över verksamheter? (Å, H)
a. Arbetar ni i Kumla mot privata entreprenader eller sker allt arbete med brukarinflytande inom äldreomsorgen inom den offentliga sektorn? (I)
i. Vilken åldersgrupp tänker du på när du beskriver som du gör? (Å)