De huvudsakliga slutsatserna kan summeras som följande:
• I länder med relativt stort godstransportarbete på inre vattenvägar (Belgien, Frankrike, Nederländerna och Tyskland har studerats) har inre vattenvägar under lång tid funnits som ett alternativ till andra transportmedel. Dessa länder har dedikerade myndigheter eller offentligt finansierade organisationer på statlig eller delstatlig nivå som arbetar för främjandet av transporter på inre vattenvägar genom informationskampanjer, offentlig-privat samverkan och direkta stöd till företag som etablerar transportlösningar med potential att avlasta vägnätet. • För Belgien (Vallonien) och Frankrike har vi funnit information om hur inre vattenvägs-
transporter hanteras i offentliga upphandlingsförfaranden. Det finns rutiner både i Belgien och i Frankrike för att uppmuntra eller kräva att inlandssjöfart ska användas vid exempelvis bortforsling av massor i samband med byggprojekt. Riktlinjerna för hur hållbar inlandssjöfart kan inkluderas som alternativ i upphandlingsförfaranden framstår som särskilt intressanta och värdefulla. Den viktigaste slutsatsen är att det förekommer upphandlingsförfaranden i andra europeiska länder som liknar de förfaranden som projektet syftar till att utveckla i Sverige. • Det franska arbetet med att ta fram kalkylverktyg för att på ett standardiserat sätt beräkna
eventuella miljönyttor med inlandssjöfart jämfört med lastbilstransport förefaller vara intressant att studera vidare i samband med att projektet fortlöper.
• Som Garberg (2016) konstaterar måste även samhällsekonomiska miljö-, trängsel- och säkerhetsaspekter vägas in i de riktlinjer som påverkar trafikslagens förutsättningar, annars kan ofta vägtransporter framstå som det mest kostnadseffektiva alternativet.
• Det finns få indikationer på att styrmedel på EU-nivå för en ökad användning av inre vattenvägar på senare år har haft önskad effekt. Europeiska riksrevisionsrätten (2015) fann tvärtom att stöd som utgått till överflyttningsprojekt med syfte att inre vattenvägar ska avlasta vägnätet inte har gett någon märkbar effekt på godstransportarbetets fördelning i EU som helhet.
• Ett skäl till inlandssjöfartens begränsade omfattning i Sverige jämfört med många andra europeiska länder verkar vara att Sverige, till skillnad från övriga Europa, inte medger några särskilda lättnader när det kommer till avgifter, bemanning, behörigheter eller krav på lots. Många aktörer verkar också uppleva regelverket kring inlandssjöfarten i Sverige som komplicerat. Även det faktum att staten har mindre inflytande över planering av och investeringar i hamnar, jämfört med exempelvis Nederländerna och Belgien, kan utgöra ett hinder för en utveckling av inlandssjöfarten.
• Av de offentliga upphandlingar som beskrivs i kapitel 5 vill vi särskilt lyfta den för spår- och servicetunnlar vid Kungsträdgården och den option om sjötransporter som framgår av förfrågningsunderlaget. Med en sådan option beaktas inlandssjöfarten som ett alternativ i upphandlingen, samtidigt som hänsyn tas till marknadens begränsade omfattning. Även lösningen för förbifart Stockholm, där regeringen krävde sjötransporter i så stor utsträckning som möjligt genom sitt tillåtlighetsbeslut, kan vara intressant att beakta. Men i det fallet har inte den offentliga upphandlingen en lika stor roll att spela i valet av transportsätt, då transportlösningen i stor utsträckning var given redan i och med regeringens beslut. • Frågan om huruvida offentlig upphandling kan utgöra en katalysator för en bredare
användning av inlandssjöfart kan inte besvaras med hjälp av det genomgångna materialet. Det förekommer visserligen strategier i andra länder för att främja inlandssjöfart som alternativ vid offentlig upphandling, men i dessa fall finns redan en stor och livskraftig marknad för inre
Referenser
Asian Development Bank 2016. Promoting inland waterway transport in the People’s Republic of China.
Axiö, J. 2016. Distribution av flytande bränslen på Mälarens och Stockholms inre vattenvägar: Dnr 15-03104
Berglund, P. 2019. Rapport Handlingsplan - För inrikes sjöfart och närsjöfart 62 åtgärder för ökad inrikes sjöfart närsjöfart 2019: 2019:111.
BMVI (Bundesministerium für Verkehr und digitale Infrastruktur) 2015. National Strategy for Sea and Inland Ports 2015.
Carlsson, H., Sandin, M. & Swahn, J. 2019. EMISSIONSFAKTORER För sjöfart och inlandssjöfart 2019-08-31: Version 1.0 - Slutversion.
CCNR (Central commission for the navigation of the Rhine) 2019. INLAND NAVIGATION IN EUROPE - MARKET OBSERVATION.
CESNI (EUROPEAN COMMITTEE FOR DRAWING UP STANDARDS IN THE FIELD OF INLAND NAVIGATION) 2018. European Standard for Qualifications in Inland Navigation (ES-QIN): CESNI (18) 54 add. 2 final 5 December 2018.
de Leijer, H., Quispel, M., van Putten, S. & van Liere, R. 2015. Inland Waterways Transport: Good Practice Manual and Reference Guide. The World Bank.
DNV-GL 2011. Rules for classificatin, Inland navigation vessels, Pt 6 Additional class notations Ch2 Ship strenght.
ECMT (European Conference of Ministers of Transport) 1992. RESOLUTION No. 92/2 ON NEW CLASSIFICATION OF INLAND WATERWAYS: CEMT/CM(92)6/FINAL.
ER 2015. Särskild rapport nr 1/2015: Transport på inre vattenvägar i Europa: inga större förbättringar av godstransportandelen eller farbarheten sedan 2001. Luxemburg.
ES-TRIN (European Standard laying down Technical Requirements for Inland Navigation vessels) 2019. European Committee for drawing up Standards in the field of Inland Navigation (CESNI), Edition 2019/1.
EU 2007. Kommissionens förordning (EG) nr 425/2007 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) om statistik över godstransporter på inre vattenvägar. Europeiska unionens officiella tidning, L 103/26.
EU 2011. Meddelande och upplysningar. Europeiska unionens officiella tidning, C 281. EU 2012. FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT:. Europeiska
unionens officiella tidning: C 326.
EU 2013. Meddelanden och upplysningar: C 176. Europeiska unionens officiella tidning
EU 2016. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG.
EU 2017. DIRECTIVE (EU) 2017/2397 OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 12 December 2017 on the recognition of professional qualifications in inland navigation. Europeiska unionens officiella tidning.
Europeiska kommissionen 2004. Meddelande C(2004) 43 från kommissionen – Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport.
Europeiska kommissionen 2010. N554/2010 Flemish subsidy scheme for palettes transportation using inland waterways.
Europeiska kommissionen 2013a. COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Towards quality inland waterway transport NAIADES II {SWD (2013) 324 final}.
Europeiska kommissionen 2013b. SA.36207 Support scheme for intermodal transport of containers on waterways in the Brussels Region.
Europeiska kommissionen 2019. Den europeiska gröna given: COM(2019) 640 final. Eurostat. 2020. Inland waterways transport [Online]. Available:
FUT (Förvaltning för utbyggd tunnelbana) 2020a. 1Entreprenadkontrakt (kontraktsvillkor) - Södermalm - 7711 Spår- och servicetunnel Kungsträdgården - Förfrågningsunderlag: FUT 2020-1062.
FUT (Förvaltning för utbyggd tunnelbana) 2020b. 9.1 Administrativa föreskrifter - Södermalm - 7711 Spår- och servicetunnel Kungsträdgården - Förfrågningsunderlag: FUT 2020-1062.
Garberg, B. 2016. Analys av utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart i Sverige. Huvudrapport: Dnr 16-00767.
Garberg, B., Bengtsson, M. & Martini, V. 2019. Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg [Online]. Borlänge: Trafikverket. [Accessed].
International Transport Forum 2019. Maritime Subsidies - Do They Provide Value for Money? Case- Specific Policy Analysis.
Janjevic, M. & Ndiaye, A. B. 2014. Inland waterways transport for city logistics: a review of experiences and the role of local public authorities. Urban Transport XX, 138, 279-290. Jonkeren, O., Rietveld, P., van Ommeren, J. & Te Linde, A. 2014. Climate change and economic
consequences for inland waterway transport in Europe. Regional Environmental Change, 14, 953-965.
Konkurrensverket. 2020a. Tröskelvärden [Online]. Available:
https://www.konkurrensverket.se/upphandling/om-lagstiftningen/troskelvarden/ [Accessed
201103].
Konkurrensverket 2020b. Upphandlingsreglerna – en introduktion.
Li, J. & Notteboom, T. E. The development of the inland waterway transport system in flanders (Belgium): An institutional analysis. 5th ALRT Conference, Vancouver, 2012.
Miljödepartementet 2009. Tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken av Effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet: M2008/2247/F/M, M2008/4571/F /M, M2008/4824/F/M. In: REGERINGEN (ed.). Stockholm.
Notteboom, T., Yang, D. & Xu, H. 2020. Container barge network development in inland rivers: A comparison between the Yangtze River and the Rhine River. Transportation Research Part A: Policy and Practice, 132, 587-605.
Panteia 2018. Evaluatie Tijdelijke Regeling Quick Wins Binnenvaart: Kenmerk 31133870. Regeringen. 2018a. Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter – en nationell
godstransportstrategi: N2018.21 [Online]. Stockholm. [Accessed].
Regeringen 2018b. Förordning (2018:1867) om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.
Regeringen 2019a. En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan: Prop. 2019/20:65. Regeringen. 2019b. Nytt stöd ska flytta gods till sjöfarten [Online]. Available:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/11/nytt-stod-ska-flytta-gods-till-sjofarten/ [Accessed 200922].
Rijkswaterstaat. u.d. Available: https://www.rijkswaterstaat.nl/water [Accessed 20200331].
Rogerson, S., Santén, V., Svanberg, M., Williamsson, J. & Woxenius, J. 2020. Modal shift to inland waterways: dealing with barriers in two Swedish cases. International Journal of Logistics Research and Applications, 23, 195-210.
Skatteverket. u.d. Available:
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/bilochtrafik/tonnageskatt.4.361d
c8c15312eff6fd302a3.html [Accessed 200929].
SOU 2015:4 Ett svenskt tonnageskattesystem: SOU 2015:4. Stockholm.
SPC (Short Sea Shipping). u.d. Etwas erreichen. Für die Bürger, die Umwelt und die Wirtschaft [Online]. Available: https://www.shortseashipping.de/ueber-das-spc-neue-wege-mit-
alternativen-verkehrssystemen-aufzeigen/ziele-etwas-erreichen-fuer-die-buerger-die-umwelt-
und-die-wirtschaft/ [Accessed 200922].
Trafikanalys 2019. Hamnar i fokus PM: 2019:7.
Trafikanalys. 2020. Sjötrafik [Online]. Available: https://www.trafa.se/sjofart/sjotrafik/ [Accessed]. Trafikverket 2019a. Analys av torrhamnar och omlastningskajer för sjöfart på inre vattenvägar:
2019:208.
Trafikverket. 2020a. Ansök om ekobonus – miljökompensation för överflyttning av gods till sjöfart [Online]. Available: https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/ansok-om-
miljokompensation-for-overflyttning-av-gods-till-sjofart/ [Accessed].
Trafikverket 2020b. UPPHANDLINGSPROTOKOLL - Sjötransporter av krossat bergmaterial Södra Lovön: Upphandling 240100, referens 2020. Borlänge.
Transportstyrelsen. 2014a. Regler för inlandssjöfart i Sverige [Online]. [Accessed 20200903]. Transportstyrelsen. 2014b. Svenska kompletteringsbestämmelser [Online]. Available:
https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartyg/Inlandssjofart/Regler-for-inlandssjofart-i-
Sverige/Svenska-kompletteringsbestammelser/ [Accessed 20200903].
Transportstyrelsen 2018. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fartyg i inlandssjöfart: TSFS 2018:60. Norrköping.
Transportstyrelsen. 2019a. Nya vägar för inlandssjöfarten [Online]. Available:
https://www.transportstyrelsen.se/sv/Press/Pressmeddelanden/2019/nya-vagar-for-
inlandssjofarten/ [Accessed 20201117].
Transportstyrelsen. 2019b. Regler för nationell sjöfart [Online]. Available:
https://transportstyrelsen.se/sv/regler-for-nationell-sjofart/ [Accessed 20200903].
Tyréns 2019. Utvärdering av sjötransporter från Blasieholmen.
UNECE. 2018. Map of the European Inland Waterway Network [Online]. United Nations Economic Commission for Europe Available:
https://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/main/sc3/AGN_map_2018.pdf [Accessed
20200331].
VNF (Voies navigables de France) 2017. Guide pratique pour des achats publics durables et climato- responsables - Intégrer un maillon fluvial dans la logistique des appels d’offres de grands chantiers publics.
VNF (Voies navigables de France). u.d. Available: https://www.vnf.fr/vnf/accueil/logistique-fluviale/ [Accessed 20200331].
Wallonie. 2020. Available: https://www.wallonie.be/fr/vivre-en-wallonie/mobilite-et-
infrastructures/voies-navigables [Accessed 20200331].
Waterweg, d. V. u.d. Available: https://www.vlaamsewaterweg.be [Accessed 20200331]. Wiegmans, B. & Konings, R. 2017. Inland Waterway Transport - Challenges and prospects,
Routledge.
WSP & RISE u.d. GOTHENBURG BARGE PROJECT.
WSV (Wasserstraßen- und Schiffahrtsverwaltung des Bundes). u.d. Available:
https://www.gdws.wsv.bund.de/ [Accessed 20200331].
Zhang, M. 2018. Ship performance under ice condition -Evaluation of inland barges for navigation in ice conditions: Project report EMMA , KTH 2018.
OM VTI
V
TI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infra- struktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transport- sektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå Sveriges transportpolitiska mål.Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och ban- teknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transportsystem. Kunskapen från institutet ger beslutsunderlag till aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar i såväl nationell som internationell transportpolitik.
VTI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. Medarbetarna arbetar också med utredning, rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet finns tekniskt avancerad forskningsutrustning av olika slag och körsimulatorer i världsklass. Dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium.
I Sverige samverkar VTI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. Vi medverkar även kontinuerligt i internationella forsk- ningsprojekt, framförallt i Europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser.
VTI är en uppdragsmyndighet som lyder under regeringen och hör tilI Infrastruk- turdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Vårt kvalitetsledningssystem är certifierat enligt ISO 9001 och vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001. Vissa provningsmetoder vid våra laboratorier för krocksäkerhetsprovning och vägmaterialprovning är dessutom ackrediterade av Swedac.