Det går inte att dra några generella slutsatser utifrån resultatet för denna studie då studien utgått ifrån fyra lärares personliga erfarenheter kring hur deras lärarroll och undervisning påverkats efter att en specifik gymnasieskola infört Ipad som en del av en en-till-en-satsning.
Det som de intervjuade lärarna beskriver blir ändå intressant särskilt då Enbergaskolan nyligen genomfört en-till-en-satsning och lärarna därmed har färskt i minnet hur de arbetade innan Ipad och på så sätt lättare kan jämföra med hur de arbetar nu. De har dock inte hunnit att själva utvärdera eller komma in fullt i arbetet med Ipad i sin undervisning vilket kan anses vara en nackdel då alla eventuella förändringar inte tagit form ännu.
Resultatet av studien visar på att lärarna som intervjuats beskriver hur de upplever en förändrad relation till det material de använder i sin undervisning som en konsekvens av införandet av Ipad. Denna förändrade relation bygger på att allt material samlas i Ipad och lärarna har på så sätt med sig allt sitt material överallt, hela tiden. Lärarna berättar hur detta gör att de vågar prova nya undervisningsformer och att de enklare kan erbjuda eleverna en individualiserad undervisning. Undervisningen och att vara lärare blir också roligare vilket inte är att förminska då motivation för lärande är viktigt. En slutsats som kan dras är därmed att för dessa lärare har införandet av Ipad som en del av undervisningen påverkat hur de använder och relaterar till materialet de använder i sin undervisning och där dessa förändringar påverkar lärarrollen positivt.
Lärarrollen och undervisningen genomgår inte bara förskjutningar och förändringar utan resultaten visar även på hur lärarna ser det som viktigt att inte genomföra för stora
förändringar för snabbt utan där Ipad snarare ses som möjliggörare av en effektivisering av det arbete som redan sker och utifrån de erfarenheter som redan finns hos läraren. Det är utifrån dessa resultat svårt att dra några slutsatser eftersom resultaten dels pekar åt olika håll samt inte belyser anledningen till varför ett sådant förhållningssätt intas av de intervjuade lärarna.
Ipad som tekniskt verktyg används av lärarna både till att förenkla den egna lärarrollen och effektivisera undervisningen. Lärarna gör detta genom att använda de tekniska styrkor Ipad erbjuder i form av att enkelt kunna dela material och där ljud- och
filminspelningsfunktionerna erbjuder en fördjupad form av lärande då eleverna tillåts att bli producenter och inte bara användare av den nya tekniken. Det går att utifrån intervjuerna med lärarna att konstatera att arbetsformerna förändras och att lärarna upplever att detta förändrar och fördjupar elevernas lärande. Dock så går det inte att dra slutsatser kring en eventuell fördjupning av lärandet då lärandet hos eleverna skulle behöva undersökas närmare.
Att IT i skolan är här för att stanna är något alla de intervjuade lärarna ser som självklart och de försöker alla att på bästa sätt anpassa sin undervisning utifrån detta faktum. Dock framhåller de vikten av att inte förändra det som redan fungerar bra i undervisningen och i lärarrollen och lägger sig på detta sätt någonstans emellan den debatt som Säljö och Linderoth (2002) pekar på som utmärkande för debatten kring en digitaliserad skola där det å ena sidan framhålls att tekniken ger ett effektivare sätt att lära och å andra sidan att tekniken inte tillför något nytt för det skolan alltid har sysslat med. Dessa lärare ser ingen anledning att kasta bort
41 all den erfarenhet och undervisningsformer som fungerar bra men ser inga problem med att ytterligare vässa detta ytterligare eller arbeta med Ipad inom de områden som inte fungerar bra.
Ny teknik kommer troligtvis att fortsätta utvecklas och Ipad är vare sig det första eller sista tekniska verktyg som introduceras i skolan. Det är därför av vikt att fortsätta studera hur lärare gör och inte gör med de tekniska verktyg som används och introduceras i skolan, särskilt med tanke på de krav samhället ställer på att hitta nya sätt att lära (Säljö & Linderoth 2002). Att gymnasieskolan ska använda sig av ny teknik är även något som framhålls i läroplanen (LGY11) och där även EU framhäver vikten av en digital kompetens för ett framtida samhälle. Detta tillsammans med de en-till en-satsningar som sker runt om i landet (Grönlund 2014) gör att skolan, blivande lärare och praktiserande lärare måste förhålla sig till den nya teknik som finns tillgänglig. Vilken teknik detta är, vad vi förväntas göra med den och hur detta bör göras kommer vara aktuella frågor även i framtiden.
Denna studie skulle med fördel kunna kompletteras med en elevundersökning där
elevernas uppfattningar kring användandet av Ipad undersöks – kanske ser eleverna helt andra fördelar eller nackdelar med Ipad i undervisningen? En annan möjlig aspekt vore att jämföra resultaten för denna studie med en annan skola som infört genomgått en en-till-en-satsning i form av Ipad för att försöka uttröna om uppfattningarna hos lärare skiljer sig åt mellan olika skolor.
Som blivande lärare kommer jag att fortsätta att följa forskning och statliga utvärderingar av hur olika tekniska verktyg introduceras och används i skolor i Sverige för att på så sätt kunna erbjuda mina framtida elever en så bra didaktisk design av min undervisning som möjligt och använda de tekniska verktyg som erbjuder mina elever det bästa möjliga lärandet.
Antagligen kommer detta vara kunskaper jag kontinuerligt kommer att få uppdatera under min tid som verksam lärare då samhället och tekniken innebär konstanta förändringar av lärande, undervisning och för rollen som lärare.
42
Källförteckning
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö:
Liber
Erixon, Per-Olof (red.) (2014). Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk undersökning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Erstad, Ola (2002). 'Handlingsrummet som öppnar sig': berättelser från ett multimedialt praxisfält. Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur. S. 190-211
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG Nyckelkompetenser för livslångt lärande, Europeiska unionens officiella tidning, L 394 av den 30.12.2006
Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (red.) (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Grönlund, Åke (2014). Att förändra skolan med teknik: bortom "en dator per elev".
[Elektronisk resurs] Örebro: Örebro univ. Tillgänglig:
http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=c4756896-6797-4b66-
957f-f653dfe7e1f9&FileName=Bok+och+antologi+Unos+Uno+-+Att+f%c3%b6r%c3%a4ndra+med+teknik.pdf [2014-12-02]
Hylén, Jan (2011). Digitaliseringen av skolan. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Hylén, Jan (2013). Utvärdering av Ipad-satsning i Stockholms stad.[Elektronisk resurs]
Stockholm. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3005 [2015-01-21]
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. 2. uppl. Malmö: Gleerup
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur
Linderoth, Jonas (red.) (2009). Individ, teknik och lärande. Stockholm: Carlsson
Löfving Johansson, Linnéa (2013). Ipaden tvingar lärare att tänka nytt: en studie om lärares tankar och attityder kring Flera ipad i undervisningen. [Elektronisk resurs]. Mälardalens Högskola Eskilstuna/Västerås. (Enskilt arbete i pedagogic 15hp., 2013. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation).[Elektronisk resurs]. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:697582/FULLTEXT01.pdf [2014-12-31].
Murray, O.T. & Olcese, N.R. 2011, "Teaching and Learning with iPads, Ready or Not?", TechTrends: Linking Research and Practice to Improve Learning, vol. 55, no. 6, pp. 42-48.
Regeringsbeslut U2008/8180/S. Uppdrag till Statens skolverk att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik. Stockholm: Utbildningsdepartementet
43 Nationalencyklopedin, IT [Elektronisk resurs]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/it [2015-01-29]
Niemi, Monica (2013). Dokumentera och skapa med lärplatta. 1. uppl. Nacka: Askunge Thorsén
Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (red.) (2010). Design för lärande. 2. uppl.
Stockholm: Norstedt
Pink, Sarah (2001). Doing visual ethnography: images, media and representation in research.
London: Sage
Regeringsbeslut U2008/8180/S Uppdrag till statens skolverk att främja användningen av informations och kommunikationsteknik Stockholm: Utbildningsförvaltningen
Selander, Staffan & Kress, Gunther R. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv.
Stockholm: Norstedt
Selander, Staffan & Rostwall, Anna-Lena (red.) (2010). Design för lärande. 2. uppl.
Stockholm: Norstedt
Skolverket (2013). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Rapport 386. ISSN: 1103-242.
[elektronisk resurs]. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3005 [2014-12-28]
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola.[Elektronisk resurs]. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 [2014-12-30]
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (red.) (2002). Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma
Utbildningsförvaltningen (2012). Stockholm stad satsar på Ipad i flera skolor. [Elektronisk resurs]. Tillgänglig:
http://www.pedagogstockholm.se/Pedagog/IT/Information%20om%20satsningen%20p%C3%
A5%20Ipad%20%20i%20Sthlms%20skolor_2012.pdf [2014-11-19]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
44