• No results found

Det finns bra skäl att följa upp energianvändningen för nybyggda hus då det i stor grad skiljer sig mellan faktisk och beräknad energianvändning.

Uppföljning kan leda till förbättring både i verktygen som beräknar fram den tänkta energiförbrukningen och förbättring från de som projekterar.

Uppföljning kan också leda till att Växjö kommun får ökad förståelse för de krav de ställt och på vilka områden de eventuellt behöver gå in och

specificera sina krav.

För att göra en liknande undersökning behövs indata från många hus för att kunna dra generella slutsatser.

Referenser

Vetenskapliga:

Azar, E. & Menassa, C.C.( 2012). A comprehensive analysis of the impact of occupancy parameters in energy simulation of office buildings. Energy and Buildings. Vol. 55, ss.841-853.

Engvall, K., Lampa, E., Levin, P., Wickman, P., & Öfverholm, G. (2014).

Interaction between building design, management, household and individual factors in relation to energy use for space heating in apartment buildings.

Energy and Buildings, Vol.81, ss.457-465.

Fabi, V., Andersen, R.V., Corgnati, S. & Olesen, B.W. (2012). Occupants’

window opening behaviour: A literature review of factors influencing occupant behaviour and models. Building and Environment, Vol. 58, ss.188-198.

Gram-Hanssen, K. (2014). New needs for better understanding of household´s energy consumption – behavior, lifestyle or practices?

Architectural Engineering and Design Management. Vol. 10. ss. 91-107.

Kellner, Johnny. (2004). Energi: Den mest betydande miljöaspekten – men vilka är hindren? Bygg & Teknik, nr 5 2004.

Mahapatra, K. (2015). Energy use and CO2 emission of new residenrial buildings built under specific requirements – The case of Växjö

municipality, Sweden. Applied Energy. Vol. 152, ss. 31-38.

Sebric, J. & Yang-Seon, K. (2015). Improvement of building energy

simulation accuracy with occupancy schedules derived from hourly building electricity consumption. ASHRAE Transaction. Vol. 121, ss. 353-360

Shen, M., Cui, Q. & Fu, L. (2015). Personality traits and energy conservation. Energy Policy. Vol 85, ss. 322-334.

Rapporter och examensarbeten:

Bergsten, B. (2001). Energiberäkningsprogram för byggnader – en jämförelse utifrån funktions- och användaraspekter.

https://www.sp.se/sv/index/research/effektiv/publikationer/Documents/Proje ktrapporter/Rapport%2001-03.pdf

Hagengran, P. & Stenberg, K. (2005) Orsaker till differenser mellan beräknad och faktisk energianvändning i nyproducerade flerbostadshus.

Magisteruppsats, Byggvetenskap. Stockholm: KTH.

http://www.diva-portal.org.proxy.lnu.se/smash/get/diva2:425326/FULLTEXT01.pdf Heden,H. (2006). Elkonsumenten som förbrukare och marknadsaktör Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen.

http://www.energimarknadsinspektionen.se/Documents/Publikationer/rappor ter_och_pm/Rapporter%202006/Elkonsumenten_som_forbrukare_och_mark nadsaktor_2006.pdf

Hols, D & Taimor, A. (2013) Energianvändning och energifeedback.

Kandidantuppsats, Institutionen för Energivetenskaper. Lund: Lunds Universitet – Lunds Tekniska Högskola

http://www.ees.energy.lth.se/fileadmin/ees/Publikationer/Ex5267-EON_Experiment-Etapp2.pdf

Johansson, M. & Petersson, J. (2013). Miljökonsekvenserna av Växjö kommuns energikrav på bostäder på Östra Lugnet. Kandidantuppsats, Fakuluteten för teknik. Växjö: Linnéuniversitetet.

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:627695/FULLTEXT01.pdf Jansson, J & Wetterstrand, M. (2005). Jämförelse av

energiberäkningsprogram-Med hänsyn till EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Kandidantuppsat, Fakuluteten för teknik. Örebro universitet.

Sandberg, E. & Engvall, K. (2002). Beprövad enkät- hjälpmedel för energiuppföljning. http://www.aton.se/img/userfiles/file/Delrpport-3.PDF Thorsén, M. (2012). Ladda Sverige – En studie om svenskarnas syn på el och klimat. Stockholm: Svensk Energi.

http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/Ladda%20Sverige/Filer/Rap

port2012_Ladda%20Sverige_El-en-l%C3%B6sning-p%C3%A5-klimatet.pdf

Wågerman, W., Rydén, B. & Sköldberg, H. (2015). Litteraturöversikt- beteendestudier och litteraturöversikt Mölndal: ELFORSK

http://docplayer.se/2892183-Litteraturoversikt-beteendestudier-och-elanvandning.html

Övriga:

Allt om spara. (2015). Småhus http://www.alltomspara.se/smahus [2016-04-05]

Alltid (2015). Elförbrukning http://alltid.se/elforbrukning/ [2016-05-10]

Boverket. (2015). BBR-Boverkets Byggregler.

http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/ [2016-03-31]

Boverkets byggregler (2015). Föreskrifter och allmänna råd (BFS 2015:3) http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d /bbr-bfs-2011-6-tom-bfs-2015-3-konsoliderad.pdf

Boverket (2015). Energikrav http://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/ [2016-03-31]

Energimyndigheten. (2016). Förnybart.

http://www.energimyndigheten.se/fornybart/. [2016-03-29]

Energikontoret Skåne (2010). Att bygga energieffektivt-fakta och råd om energi för dig som går i nybyggnadstankar [broschyr].

http://www.lindesberg.se/download/18.1feae08514425c2eba78500/1397419 938262/Uppv%C3%A4rmning+byggaenergieffektivt.pdf

EWEA. (2011). EU Energy Policy to 2050- Achieving 80-95% emissions reductions. Belgien: www.artoos.be

http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/publications/re ports/EWEA_EU_Energy_Policy_to_2050.pdf [2016-03-29]

Finlands byggbestämmelsesamling Miljöministeriet (2013). Beräkning av byggnaders energiförbrukning och effektbehov för uppvärmning. [2016-05-09]

ISOVER (2016). ISOVER Energi 3 http://www.isover.se/isover-energi-3 [2016-04-19]

Klimatsmart (2010). Isover beräkningsprogram för isolering

http://www.klimatsmart.se/nyheter/isolering/isover-berakningsprogram-for-isolering.html [2016-04-19]

Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA (2002). Energianvändning i bebyggelsen [faktablad].

Lindén, A-L. (1994). Människa och miljö: om attityder, värderingar, livsstil och livsform.Stockholm

Rockwool AB (2016). Fyra klimatzoner

http://www.rockwool.se/v%C3%A4gledning/bbr+-+boverkets+byggregler/fyra+klimatzoner [2016-04-10]

SMHI (2015) SMHI Graddagar http://www.smhi.se/professionella-

tjanster/professionella-tjanster/fastighet/smhi-graddagar-normalarskorrigerad-energiuppfoljning-1.3478 [2016-04-27]

Studeravidare (2014). Kvalitativ metod http://www.studeravidare.se/jobb-och-karriar/examensarbete/kvalitativ-metod [2016-04-27]

Svensk Energi (2012). Svenskarna: El – en lösning för klimatet, 2012 http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/rapporter/Ladda-Sverige-rapporten.pdf [2016-05-04]

Svensk fjärrvärme (2016). Så funkar fjärrvärme

http://www.svenskfjarrvarme.se/Fjarrvarme/Sa-funkar-fjarrvarme/ [2016-04-05]

Svensk Ventilation (2016). FTX- Ventilation med värmeåtervinning http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx-varmeatervinning/ [2016-04-06]

Sydsvenskan (2016). Kapa elräkning med en brasa.

http://www.sydsvenskan.se/hemma/kapa-elrakningen-med-en-brasa/ [2016-05-04]

TMF (2016). TMF Energi http://www.tmf.se/bransch/trahus/tmfenergi [2016-04-19]

Växjö Energi AB. (2016). Om oss http://www.veab.se/om-oss/ [2016-04-10]

Växjö kommun, Planeringskontoret. (2011) Energiplan för Växjö kommun [broschyr]. Växjö: Växjö kommun s.3.

http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledningsf%C3%B6rvalt ningen/Planeringskontoret/Milj%C3%B6dokument%20och%20broschyrer/1 11220%20Energiplan_webb.pdf

Muntliga:

Ambrose Dadoo, Docent, Linnéuniversitetet Växjö, 2016-02-08 Boel Holmstedt, Adjunkt, Linnéuniversitetet Växjö, 2015-11-02

Mikael Johansson, exploateringsingenjör på Växjö kommun, 2016-04-04 VEAB, Växjö Energi AB, 2016-04-25

Bilagor

Bilaga 1: Tabell över indata för villor, radhus, parhus och kedjehus Bilaga 2: Tabell över indata för flerbostadshus

Bilaga 3: Tabell över enkätsvar för villor, radhus, parhus och kedjehus Bilaga 4: Enkätmall

BILAGA 1: Tabell överindata för villor, radhus, parhus och kedjehus

De data som samlats in från Växjö kommun och beräknats fram.

BILAGA 2: Tabell för indata över flerbostadshus

De data som samlats in från Växjö kommun och beräkningar för flerbostadshus.

BILAGA 3: Tabell över enkätsvar för villor, radhus, parhus och kedjehus

Sammanställning av svaren från enkätundersökningen.

Bilaga 4: Enkätmall

Mall för enkäten som delades ut.

Related documents