Studien visar att hemtjänstpersonalens erfarenheter av mötet med äldre personer med psykisk ohälsa inbegriper att det är ett komplext arbete som påverkas av flertal faktorer. Hemtjänstpersonalens arbete kräver mycket av dem utifrån lyhördhet och att vara inkännande i situationen. Även vikten av att i mötet se till den äldre som individ och lyssna till dennes önskemål och tankar framhålls. Därtill framkommer i studien betydelsen av kontinuitet i mötet med den äldre för att skapa trygghet, förtroende och möjlighet för förändring. Vidare framkommer att arbetet präglas av utmaningar i form av avsaknad av kompetens i att bemöta den psykiska ohälsan hos äldre och det finns en efterfrågan av utbildningar inom psykisk ohälsa för att öka personalens känsla av trygghet i mötet med målgruppen, framförallt vid allvarlig psykisk ohälsa. Utöver det identifieras en kompetensbrist i samhället, både utifrån stöd till personalen i form av tillgängliga forum för handledning, men även anpassat stöd för äldre med psykisk ohälsa lyfts som bristande. Slutligen visar studien på att tidsramen, och framförallt tidsbristen, är en utmaning i hemtjänstpersonalens arbete generellt men särskilt i arbetet med äldre med psykisk ohälsa. Tiden upplevs inte tillräcklig, då den äldres dagsform påverkar förutsättningarna för att genomföra de beviljade insatserna. Tidsramarna är även hindrande i situationer där hemtjänstpersonalen själva måste avgöra huruvida den äldres mående kräver att personalen stannar kvar utöver den beviljade tid som den äldre har. Hemtjänstpersonalens erfarenheter av att möta äldre med psykisk ohälsa inom ramen för sitt arbete visar således på en komplexitet som för personalen stundvis är krävande och utmanande till följd av vikten av lyhördhet i mötet, men även som ett resultat av hindrande faktorer inom verksamheten.
Litteraturförteckning
Anker-Hansen, C., Skovdahl, K., McCormack, B., & Tonnessen, S. (2019). Invisible cornerstones. A hermeneutic study of the experience of care partners of older people with mental health problems in home care services. International
Journal of Older People Nursing, 14(1), 1-12. https://doi.org/10.1111/opn.12214
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö, Sverige: Liber. Dobryzyn-Matusiak, D., Marcisz, C., Bąk, Kulik, H., & Marcisz, E. (2014). Physical and
mental health aspects of elderly in social care in Poland. Clinical
Interventions in Aging, 9, 1793-1802. https://doi.org/10.2147/CIA.S69741
Folkhälsomyndigheten. (2017). Begrepp. Hämtad 2019-04-11 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa- och-suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
Grams-Homolová, V., Notthoff, N., Declercq, A., Van Der Roest, H. G., Onder, G., Jónsson, P. & Van Hout, H. (2017). Social and functional health of home care clients with different levels of cognitive impairments. Aging & Mental Health, 21(7), 18-23. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1080/13607863.2016.1247426 Gleason, H., P. & Coyle C., E. (2015). Mental and behavioral health conditions among
older adults: Implications for the home care work force. Aging & Mental Health,
20(8), 848-855. http://dx.doi.org/10.1080/13607863.2015.1040725
Grundberg, Å., Hansson, A., Religa, D., & Hillerås, P. (2016). Home care assistants’ perspectives on detecting mental health problems and promoting mental health among community-dwelling seniors with multimorbidity. Journal of Multidisciplinary
Healthcare, 9(1), 83-95. https://doi.org/10.2147/JMDH.S99388
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.). New York, NY: Russell Sage Foundation.
McDougall, F.A., Kvaal, K., Matthews, F.E., Paykel, E., Dewey, M.E., & Brayne, C. (2007). Prevalence of depression in older people in England and Wales: the MRC CFA Study. Psychological Medicine, 37(12), 1787-95.
doi:10.1017/S0033291707000372
Morgan, L. A., Perez, R., Frankowski, A. C., Nemec, M. & Bennet C. R. (2016) Mental illness in assisted living: Challenges for quality of life and care. Journal of Housing for
the Elderly, 30(2), 185-198. https://doi.org/10.1080/02763893.2016.1162255
Padgett, D. (2017). Qualitative methods in social work research. (3. [rev.] uppl.,). Los Angeles, CA: SAGE
Prop. 2000/01:149. Avgifter inom äldre- och handikappomsorg. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avgifter- inom-aldre--och-handikappomsorg_GO03149
Prop. 2001/01:80. Ny socialtjänstlag m.m. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/ny- socialtjanstlag-mm-prop-20000180_GO0380
Ritchie, K., Artero, S., Beluche, I., Ancelin, M-L., Mann, A., Dupuy, A-M., Malafosse, A., & Boulenger, J-P. (2004). Prevalence of DSM-IV psychiatric disorder in the French elderly population. The British Journal of Psychiatry, 184(2), 147-152.
https://doi.org/10.1192/bjp.184.2.147
SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001- 453
Sims-Gould, J., & Martin-Matthews, A. (2010). We share the care: family caregivers’ experiences of their older relative receiving home support services. Health and Social
Care in the Community. 18(4), 415-
423. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1365-2524.2010.00913.x Skatvedt. A., Andvig, E., & Baklien, B. (2015). Bakkebyråkratiets yttregrense.
Hjemmstensens møte med eldre med psykiske helseproblemer. Nordisk Tidskrift for
Helseforskning, 11(1), 20-34. https://doi.org/10.7557/14.3479
Socialstyrelsen. (2018). Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre – Uppföljning av vård och
omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre. Hämtat från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/
Artikelkatalog/Attachments/21073/2018-9-12.pdf Socialstyrelsen. (2016). Hemtjänst. Hämtat 2019-06-05 från
https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Hemtjanst/Sidor/default.aspx Socialstyrelsen. (2013). Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården. Hämtat från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19140/2013-6- 22.pdf
Socialstyrelsen. (2012). Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd. Hämtat från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-22 Spencer, L., Ritchie, J., O’Connor, W., Morell, G., & Ormston, R.
(2014). Analysis in practice. I J. Ritchie, J. Lewis, C. McNaughton Nicholls & R. Ormston (red.), Qualitative Research Practice: a guide for social science students &
researchers (2., [rev.] uppl., s.295-345). Los Angeles, CA: SAGE
Steffens, D.C., Fisher, C.G., Langa, K.M., Potter, G.C., & Plassman, B.L. (2009). Prevalence of depression among older Americans: the Aging, Demographics and Memory Study. International Psychogeriatrics, 21(5), 879-88. doi:10.1017/S1041610209990044
Sundström, M., Edberg, A-K., Rämgård, M. & Blomqvist, K. (2018). Encountering existential loneliness among older people: Perspective of health care professionals.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 13(1), 1-
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev
Hej!
Vi är två socionomstudenter som läser termin 6 på socionomprogrammet på Hälsohögskolan i Jönköping. Under kommande veckor kommer vi att genomföra vår kandidatuppsats i socialt arbete och undrar om det kan finnas undersköterskor på er enhet som vill medverka i vår studie. Studien syftar till att undersöka hemtjänstpersonals upplevelse i kontakt med äldre personer med psykisk ohälsa. Vi önskar ta del av upplevelser av psykisk ohälsa i det dagliga arbetet.
Vi önskar genomföra enskilda intervjuer med 1–3 utbildade undersköterskor på er enhet. Vi ser gärna att undersköterskorna har minst två års erfarenhet av yrket. Intervjuerna beräknas ta 30–60 minuter. Vi önskar genomföra intervjuerna under v.16–17 (15/4–25/4) måndag-torsdag kl. 8-17. För att underlätta deltagande kan vi komma till arbetsplatsen och göra intervjun.
Deltagandet i studien är frivilligt och eventuella deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång. Informationen som samlas in under intervjuerna kommer behandlas med konfidentialitet. Arbetsplats och deltagare kommer att avidentifieras. Det är enbart vi och vår handledare som kommer ta del av informationen innan det avidentifieras.
Vi skulle vara mycket tacksamma om det finns undersköterskor som vill medverka i vår studie. Vid intresse om deltagande, vänligen kontakta oss för vidare information.
Nathalie Gren Tele: 072-XXX XX XX Mail: grna1609@student.ju.se Eller Sandra Bartula Tele: 072-XXX XX XX Mail: basa1697@student.ju.se
Med vänliga hälsningar
Bilaga 2 – Intervjuguide
Intervjuguide
Datum för intervjun: Förhandsinformation:
- Syftet med studien är att undersöka äldres psykiska ohälsa utifrån hemtjänstpersonalens upplevelser.
- Samtycke till inspelning.
- Frivilligt att delta och rätt att avbryta sin medverkan när som helst. - Forskningssyfte.
- Konfidentialitet. Arbetsplats och deltagare avidentifieras. Inte kunna avläsas att du som deltagit i studien.
- Frågor?
Bakgrundsinformation: - Utbildning - USK
- Annan (ex inom psykisk ohälsa) - Antal år sen avslutad utbildning - Yrkesverksamhet i stort.
- Antal år av erfarenhet som yrkesverksam i hemtjänsten/äldreomsorgen. Intervjufrågor:
Definition psykisk ohälsa?
Hur ser du på att möta äldre med psykisk ohälsa i ditt dagliga arbete? - Hur vanligt skulle du säga att det är med psykisk ohälsa inom äldreomsorgen? - Vanligaste form av psykisk ohälsa hos de äldre?
Kan du beskriva vad du önskar för förutsättningar för att kunna möta äldre med psykisk ohälsa?
- Specifik situation/konkreta exempel - Känner du att du har detta?
Vad ser du för utmaningar med att möta äldre med psykisk ohälsa? - Specifik situation/konkreta exempel