Slutsatser och kliniska implikationer

Resultatet visar att sjuksköterskor till stor del arbetar utifrån vad de beskriver som

erfarenhetsbaserad kunskap, det baseras i vad de har lärt sig från kollegor, men också utav att ha mött många patienter. Den teoretiska kunskapen uppdateras inte i den utsträckning som de skulle önska för att arbeta evidensbaserat. Här ser författaren en möjlighet till att förbättra kunskapen gällande både schizofreni och begreppet återhämtning bland

sjuksköterskor. Men att lika stor del kan ligga i att öppna upp för ett nytt synsätt och nya perspektiv på omvårdnad. Här behövs således både ökad kunskap om återhämtning vid schizofreni, men likväl en öppenhet för vad ett mer återhämtningsfokuserat arbetssätt innebär. Det skulle kunna innebära möjligheter för fler personer som vårdas inom sluten psykiatrisk vård att faktiskt återhämta sig utifrån sina individuella behov.

En slutsats av denna studies resultat är att trots goda intentioner från sjuksköterskor så finns risken att åtgärder och interventioner mestadels utförs utifrån kunskap gällande personer med schizofreni, vilket kan innebära att gammal kunskap tillämpas. Stöd och handledning kan också hjälpa till att motverka svårigheten med att ny kunskap kan ifrågasättas och öka förståelsen hos sjuksköterskor som ser svårigheter med förändring. En teoretisk

omvårdnadsteori eller modell som stöd för sjuksköterskor att arbeta utifrån kan hjälpa till att tillföra ny kunskap på flera sätt, empirisk, etisk och personlig. Vilket då innefattar vad

forskningspersonerna i studien benämner som erfarenhetsbaserad och teoretiska kunskap. För att underlätta i utmaningen med att införa något nytt kan det eventuellt underlätta om förändringen får ske stegvis. Det skulle kunna vara att först implementera den holistiska bedömningen för att sedan utarbeta ett långsiktigt förändringsarbete som kan leda till nya perspektiv i omvårdnaden.

Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att göra någon form av interventionsstudie, där man på en enhet skulle kunna införa t.ex. holistisk bedömning för att se om och hur tidvattenmodellen skulle kunna få klinisk betydelse i stödjandet av patienters återhämtning. Ytterligare ett område för fortsatta studier skulle kunna vara att lyfta fram kunskapen som sjuksköterskor inom öppen psykiatrisk vård har om återhämtning hos personer med schizofreni, för att se om det skiljer sig från slutenvården.

REFERENSLISTA

Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2011). Myth of mental health nursing and the challenge of recovery. International Journal of Mental Health Nursing, 20(5), 337-344.

Barker, P. & Buchanan-Barker, P. (2005). The Tidal Model - A guide for mental health

professionals. East Sussex: Routledge.

Bleuler, M. (1978). The schizophrenic disorders – Long-term patient and family studies. New Haven and London: Yale University Press.

Bodén, R. (2016). Schizofreni, andra psykoser och katatoni. I J. Herlofson., L. Ekselius., A. Lundin., B. Mårtensson., & M. Åsberg (Red.), Psykiatri. (ss. 269-298). Lund:

Studentlitteratur AB.

Bonis, A.S. (2009). Knowing in nursing: A concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 65(6), 1328-1341.

Buchanan-Barker, P., & Barker, P.J. (2008). The Tidal Commitments: extending the value base of mental health recovery. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15(2), 93-100.

Carper, B.A. (1978) Fundamental patterns of knowing in nursing. Advances in Nursing

Science, 1(1), 13-23.

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Damianakis, T., & Woodford, R.T. (2012). Qualitative research with small connected communities: Generating new knowledge while upholding research ethics. Qualitative

Health Research, 22(5), 708-718.

De Jager, A., Rhodes, P., Beavan, V., Holmes, D., McCabe, K., Thomas, N., McCarthy-Jones, S., Lampshire, D., & Hayward, M. (2015). Investigating the lived experience of recovery in people who hear voices. Qualitative Health Research, 26(10), 1409-1423.

Graneheim, U.H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.

Lundman, B., & Hällgren-Graneheim., U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (ss.159-172). Lund: Studentlitteratur.

Jacob, S., Munro, I., & Taylor, J. (2015). Mental health recovery: Lived experience of consumers, carers and nurses. Contemporary Nurse, 50(1). 1-13.

Keen,T. & Barker, P. (2009). The person with a diagnosis of schizophrenia. P. Barker (Red.),

Psychiatric and mental health nursing: The craft of caring (2: nd ed.). (ss.213-229). London:

Hodder Arnold Education.

Kaewprom, C., Curtis, J., & Deane, F.P. (2011). Factors involved in recovery from schizophrenia: A qualitative study of Thai mental health nurses. Nursing and Health

Sciences, 13(3), 323-327.

Lysaker, P.H., Ringer, J., Maxwell, C., McGuire, A., & Lecomte, T. (2010). Personal narratives and recovery from schizophrenia. Schizophrenia Research, 121(1-3), 271-276.

Nowak, I., Waszkievicz, J., Switaj, P., Sokot-Szawtowska, M., & Anczewska, M. (2017). A qualitative study of the subjective appraisal of recovery among people with lived experience of schizophrenia in Poland. Psychiatric Quarterly, 88, 435-446.

Pitt, L., Kilbride, M., Nothard, S., Welford, M., & Morrison, A.P. (2007). Researching recovery from psychosis: a user led project. Psychiatric Bulletin, 31(2), 55-60.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Salyers, M.P., Matthias, M.S., Sidenbender, S., & Green, A. (2013). Patient activation in schizophrenia: Insights from stories of illness and recovery. Administration and Policy in

Mental Health, 40(5), 419-427.

SAMHSA. (2012). SAMHSA´s working definition of recovery. Hämtad 18 december, 2017, från https://store.samhsa.gov/product/SAMHSA-s-Working-Definition-of-Recovery/PEP12- RECDEF

SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtat 20 maj, 2018, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

Socialstyrelsen. (2017). Vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: Stöd för styrning och ledning. Hämtad 12 december, 2017, från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-10-34/

Stacey, G., & Stickley, T. (2012). Recovery as a threshold concept in mental health nurse education. Nurse Education Today, 32(5), 534-539.

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Hämtad 12 december, 2017, från

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och- riktlinjer/Sjukskoterska-med-specialistsjukskoterskeexamen-med-inriktning-mot- psykiatrisk-vard/

Tibaldi, G., & Govers, L. (2016). How can we foster the right to healing? A literary contest to gather and publicize ”Recovery stories”. International Journal of Mental Health, 45(1), 89- 96.

Topor, A. (2001). Återhämtning från svåra psykiska störningar. Stockholm: Natur & Kultur. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning.

Wiklund Gustin, L. (2014). Att närma sig det svårförståeliga. I Wiklund Gustin (Red.),

Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå (ss.21-38). Lund: Studentlitteratur.

Wisdom, J.P., Bruce, K., Saedi, G.A., Weis, T., & Green, C.A. (2008). “Stealing me from myself”: Identity and recovery in personal accounts of mental illness. The Royal Australian

and New Zealand College of Psychiatrists, 42(6), 489-495.

Zipursky, R.B., Reilly, T.J., & Murray, R.M. (2013). The myth of schizophrenia as a progressive brain disease. Schizophrenia Bulletin, 39(6), 1363-1372.

BILAGA 1. BREV TILL VERKSAMHETSCHEFER

Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter – och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.

Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30

Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00

Webb: www.mdh.se E-post: info@mdh.se Org.nr: 2021002916

Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola

Datum 180119

Till XXXX

Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie

Hej XXXX, vi pratades vid lite kort den 19/1 gällande min kommande magisteruppsats. Som du vet så är jag, Sara Kungsmark, student i

specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en

magisteruppsats. Syftet med min studie är att beskriva kunskapen som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni.

Jag ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära individuella intervjuer med tre sjuksköterskor på rättspsykiatriska kliniken. Intervjuerna kommer att innefatta ett fåtal frågeområden av öppen karaktär där informanterna kan berätta om och beskriva sin erfarenhet och kunskap inom området. Det skulle vara önskvärt om det fanns ett rum på kliniken till förfogande för detta, varje intervju beräknas ta ungefär en timme.

Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.

Hantering av data och sekretess

All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt Personuppgiftslagen (PUL 1998:204).

Eventuell risk/nytta

Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid.

Fördelar hänger samman med att resultatet kommer att ge information om kunskapsläget inom området återhämtning hos personer med schizofreni, vilket kan vara viktigt och andvändbart för framtida kompetensutveckling på kliniken.

Nytta i ett vidare perspektiv

Det ingår i specialistsjuksköterskans ansvar för omvårdnadens kvalitet och utveckling att ny kunskap i omvårdnad och medicinsk vetenskap ska tillämpas. Det betyder att vi behöver vara uppdaterade gällande forskning. Att få insyn gällande vilken kunskap sjuksköterskor har om återhämtning hos personer med schizofreni, innebär en möjlighet att utvärdera om utökad kunskap behövs eller om kunskapsnivån är tillräckligt hög. Det är viktigt att veta om det idag arbetas efter bästa tillgängliga kunskap för patienternas bästa.

Information om studiens resultat

Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Oona Lassenius, se nedan.

Med vänliga hälsningar, Sara Kungsmark

Sara Kungsmark Oona Lassenius

Tel: xxx-xxxxxxx Tel: 021-107346

E-post: sara.kungsmark@telia.com E-post: oona.lassenius@mdh.se

Samtycke till genomförande av projektet,

En beskrivning av kunskapen som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni.

Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.

Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet,

_______________________________

Ort och datum

__________________________ _______________________________

BILAGA 2. MISSIVBREV TILL SJUKSKÖTERSKOR

Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter – och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.

Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30

Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00

Webb: www.mdh.se E-post: info@mdh.se Org.nr: 2021002916 Tillfrågan om deltagande i studie

”En beskrivning av kunskapen som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni.”

Jag heter Sara Kungsmark och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är att beskriva kunskapen som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni.

Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.

Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.

Att delta i projektet skulle för din del innebära att jag gör en individuell intervju med dig. Det beräknas ta cirka en timme och utförs på arbetstid i ett rum på kliniken. Dag och tid för intervju bestämmer vi i samråd om det blir aktuellt att medverka. Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan skrivas ut och analyseras, vilket gör det möjligt att sortera och upptäcka mönster i insamlad information.

En fördel med att delta kan vara att det ges tid och utrymme till att reflektera kring din egen kunskap och erfarenhet i ämnet, återhämtning hos personer med schizofreni. Din medverkan skulle vara mycket värdefull. Att få insyn i vilken kunskap som sjuksköterskor har om återhämtning hos personer med schizofreni innebär en möjlighet att utvärdera om utökad kunskap behövs eller om sjuksköterskor besitter kunskap som inte utnyttjas.

Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter.

Vill du vara med ska du kontakta din avdelningsföreståndare som sedan meddelar mig. Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till mig, kommer jag att via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare

information om studiens syfte och genomförande.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Oona Lassenius, se nedan.

Med vänliga hälsningar, Sara Kungsmark

Sara Kungsmark Oona Lassenius

Tel: xxx-xxxxxxx Tel: 021-107346

sara.kungsmark@telia.com oona.lassenius@mdh.se

Samtycke till att delta i projektet, ”En beskrivning av kunskapen som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni.”

Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.

Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.

JA, jag vill deltaga i projektet ”En beskrivning av kunskapen som

sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.

_______________________________

Datum

____________________________ _______________________________

BILAGA 3. INTERVJUGUIDE

INTERVJUGUIDE

1. Vad tänker du om begreppet återhämtning? Vad betyder återhämtning för dig?

2. Berätta vad du vet om schizofreni Vad kommer din kunskap ifrån?

3. Vad har du för erfarenhet av att arbeta med personer som har diagnosen schizofreni?

4. Om du nu kopplar ihop begreppet återhämtning till personer med schizofreni, vad säger dina erfarenheter då?

5. Vilka är möjligheterna för återhämtning vid schizofreni?

Vad kommer din kunskap ifrån?

Vad bli utmaningarna i att tänka mot återhämtning? Används begreppet återhämtning på arbetsplatsen?