Att som patientansvarig sjuksköterska arbeta förebyggande är att föredra, för att för- hindra försämringar i patientens hälsa och bidra till ökad livskvalitet. Genom att ha kännedom om patienters diagnoser och hälsotillstånd, och arbeta utifrån dessa i samråd med patienten, skulle patientansvarig sjuksköterska kunna öka det förebyggande arbetet. Patientansvarig sjuksköterska skulle också genom förebyggande arbete, kunna bidra till minskade vårdtider på sjukhuset genom att utföra mer hälso- och sjukvårdsinsatser i patientens hem. Erfarenhet visar att hemmet har stor betydelse för patienten och den vård som bedrivs. Som hälso- och sjukvårdspersonal är man gäst i patientens hem, men patientens hem blir också en arbetsplats. Det kan ibland vara svårt att inte inkräkta på patientens integritet. En del patienter upplevde att patientansvarig sjuksköterska blev som en del av familjen, medan de upplevde lite olika kvalitet på utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser utförda av delegerad omvårdnadspersonal i hemmet. Patienterna upplevde att vård i hemmet var värdefull för dem, då det fanns svårigheter att ta sig ut
28
ur hemmet. Det är viktigt att, som sjuksköterska kunna vara personlig, men att kunna skilja på personlig och privat. Patienterna upplevde inte att det fanns något interprofess- ionellt arbete, för utom när det gällde samarbetet mellan patientansvarig sjuksköterska och läkare. Dock upplevde patienter att de var delaktiga i de beslut som fattandes när det gällde hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån individuella behov. Genom att arbeta interprofessionellt, genom att arbeta utifrån helhetsperspektivet, skulle stärka patientens hälsa och det förebyggande arbetet skulle kunna bli än bättre då alla professioner sam- arbetar och bidrar med sin specifika kunskap. Det fanns heller ingen direkt uppfattning hos patienterna om patientansvarig sjuksköterska arbetade patientsäkert och här skulle patientansvarig sjuksköterska kunna arbeta mer informativt för att göra patienten mer delaktig i det patientsäkra arbetet. Ett bättre förebyggande och patientsäkert arbete skulle, ur ett större samhällsperspektiv, kunna leda till ett ökat välbefinnande hos pati- enter i kommunens hemsjukvård och också minskade vårdtillfällen inom slutenvården.
29
REFERENSER
Aiken, L., Sloane, D., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., Diomi- dous, M., Kinnunen, J., Kózka, M., Lesaffre, E., McHugh, M., Moreno-Casbas, M T., Rafferty, A.M., Schwendimann, R., Scott, A,. Tishelman, C., van Achterberg, T. & Sermeus, W. (2014). The Lancet, (383), 9931, 24–30, pp 1824-1830
Almerud-Österberg, S. (2010). Visualism and technification - the patient behind the screen. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 01, 5 (2), pp 1-6
Andersson, H., Lindholm, M., Pettersson, M. & Jonasson, L.L. (2017). Nurses’ compe- tencies in home healthcare: an interview study. BMC Nursing, 16:65. pp8
DOI 10.1186/s12912-017-0264-9
Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (2015). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB
Benner P. (1984) From Novice to Expert. Excellence and Power in Clinical Nursing Practice. Addison Wesley, Menlo Park, CA, USA. 307s
Calman, L. (2006). Patients’ views of nurses’ competence. Nurse Education Today, 26, 719–725
Cho, E., Sloane, D.M., Kim, E-Y., Kim, S., Choi, M., Yoo, I.Y., Lee, H.S. & Aiken, L.H. (2015). Effects of nurse staffing, work environments, and education on patient mortality: An observational study. International Journal of Nursing Studies 52, 535– 542
30
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur, 344s
Declaration of Helsinki (2018). Ethical Principles for Medical Research Involving Hu- man Subjects. World Medical Association Inc. https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-
subjects/ [18-05-17]
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008). Kompetensbeskrivning Legitimerad sjuk- sköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. 16s.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf [18-01-17]
Dreyfus S.E. (1982) Formal Models vs. Human Situational Understanding: Inherent Limitations on the Modelling of Business Expertise. Technology and People, 1, 133-165
Edvardsson, D. Winblad, B. & Sandman, PO. (2008). Person-centred care for people with severe Alzheimer’s disease – current status and ways forward. The Lancet Neurol- ogy, 7, 362-67.
Gibbons, M, Wilson, R, Samal, L, Lehmann, C, Dickersin, K, Lehmann, H, Aboumatar, H, Finkelstein, J, Shelton, E, Sharma, R & Bass, E. (2011). Consumer health informat- ics: results of a systematic evidence review and evidence based recommendations. Translational behavioral medicine, 1(1), 72-82.
Graneheim, U. H, Lindgren, B-M. & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today 56, 29–34
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2014). Qualitative content analysis in nursing re- search: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105–11. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
31
Hilli, Y. & Eriksson, K. (2017). The home as ethos of caring: A concept determination. Nursing Ethics, 1-9. DOI: 10.1177/0969733017718395
Hörnsten, Å. (2018). Personcentrerad vård – bemötande i vård och omsorg, värde- grund. http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-
patientperspektiv/Personcentrerad_vard/ [18-01-17]
James, I., Andershed, B., Gustavsson, B. & Ternestedt, B. (2010). Knowledge construc- tions in nursing practice: Understanding and integrating different forms of knowledge. Qualitative Health Research, 20 (11), 1500-1518.
Jaspers, M. W., Smeulers, M., Vermeulen, H., & Peute, L. W. (2011). Effects of clinical decision-support systems on practitioner performance and patient outcomes: a synthesis of high-quality systematic review findings. Journal of the American Medical Informa- tics Association, 18(3), 327-334.
Josefsson, K. (2010). 10 punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer. Vårdförbundet. http://docplayer.se/4145922-Tio-punkter-for-en-god-och-saker-
hemsjukvard-for-aldre-personer.html [18-01-16]
Josefsson, K. & Ljung, S. (2017). Sjuksköterskans roll i hemsjukvården. I Drevenhorn, E. (red). Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 19-37.
Josefsson, K., Bomberg, M. & Krans, M. (2018). Creating a sense of security in pallia- tive home care: Interviews with public health nurses. Nursing and Palliative Care, 3 (1): 1-6 doi: 10.15761/NPC.1000178
Josefsson, K. & Meranius, M.S. (2018). Complexity in Daily Living of Older Adults with Multimorbidity: Health, Social and Informal Care Utilization and Costs. HSOA Journal of Gerontology & Geriatric Medicine, 4, (1), 100017.
32
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur. 412 s.
Leine, M., Klopstad Wahl, A., Råheim Borge, C., Hustavenes, M. & Bondevik, H. (2017). Feeling safe and motivated to achieve better health: Experiences with a partner- ship-based nursing practice programme for in-home patients with chronic obstructive pulmonary disease. Journal of Clinical Nursing, 26, 2755–2764.
DOI: 10.1111/jocn.13794
Lennartsson, F. (2017). Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre. En jämfö- relse mellan Sverige och tio andra länder. Vårdanalys. PM 2017:2, 136s. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys https://www.vardanalys.se/rapporter/varden- ur-patienternas-perspektiv-65-ar-och-aldre/
[18-01-18]
Leplege, A., Gzil, F., Cammelli, M., Lefeve C., Pachoud, B., & Ville, I. (2007). Person- centredness: conceptual and historical perspectives. Disability and Rehabilitation, 29 (20-21), 1555-65. doi:10.1080/09638280701618661
Liaschenko, J. (1997). Ethics and the geography of the nurse-patient relationship: spa- tial vulnerable and gendered space. Scholarly Inquiry for Nursing Practice 11, 45–59.
Lindahl, B., Lindén, E. & Lindblad, B-M. (2010). A meta-synthesis describing the rela- tionship between patients, informal caregivers and health professionals in home-care settings. Journal of Clinical Nursing, 20 (3-4), pp.454-463
Linqvist Leonardsen, A-C., Del Busso, L., Abrahamsen Grøndahl, V., Ghanimaa, W., Barachd P. & Jelsness-Jørgensena, L-P., (2016). A qualitative study of patient experi- ences of decentralized acute healthcare services. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 34, (3) 317–324
33
McCormack, B. (2004). Person-centredness in gerontological nursing: an overview of the literature. Journal of Clinical Nursing, 13 (3a), 31-38.
Regeringens skrivelse 2005/06:139 (2006). Nationell IT-strategi för vård och omsorg. 46s.
http://www.regeringen.se/49b69c/contentassets/fefd0a1492f548c2ab1451e45b7f6463/n
ationell-it-strategi-for-vard-och-omsorg-skr.-200506139 [18-02-18]
Runciman, P., Watson, H., Mcintosh, J. & Tolson, D. (2006). Issues and Innovation in Nursing Practice: Community nurses´ health promotion work with older people. Journal of Advanced Nursing, 55 (1), p.46
Socialdepartementet (2016). Effektiv vård. (SOU 2016:2), 637s. Dnr 10.1-6099/2016
http://www.sou.gov.se [18-02-18]
Socialstyrelsen (2008). Hemsjukvård i förändring - En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Artikelnr 2008-126-59, 123s . ISBN 978-91-85999- 78-1. http://docplayer.se/10224273-Hemsjukvard-i-forandring-en-kartlaggning-av-
hemsjukvarden-i-sverige-och-forslag-till-indikatorer.html [18-01-16]
Socialstyrelsen (2009). Att mäta patientsäkerhetskulturen. Handbok för patientsäker-
hetsarbete. 37s. ISBN: 978-91-85999-94-1
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8341/2009-126-
12_200912612.pdf [18-02-18]
Socialstyrelsen (2017a). Öppna jämförelser 2016. Säker vård. En indikatorsbaserad uppföljning. 142 s. Artikelnummer: 2017-1-16
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20464/2017-1-16.pdf
[18-02-18]
Socialstyrelsen (2017b). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård. Läges- rapport 2017. 92s.
34
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20470/2017-3-1.pdf
[18-02-18]
Socialstyrelsen (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet. Hur brister i be- manning och kompetens påverkar patientsäkerheten, 31s. ISBN 978-91-7555-447-1.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20871/2018-2-15.pdf
[18-03-11]
Staggers, N. & Thompson, C. B. (2002). The Evolution of Definitions for Nursing Informatics A Critical Analysis and Revised Definition. Journal of the American Medi- cal Informatics Association, 9(3), 255-261.
Svensk Sjuksköterskeförening (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf
[18-02-18]
Svensk Sjuksköterskeförening (2013). Kunskapsbaserad vård kräver specialistutbildade sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Omvardnadsmagasinets- ledare/Tidigare-ars-ledare-i-Omvardnadsmagsinet/Kunskapsbaserad-vard-kraver-
specialistutbildade-sjukskoterskor/ [18-01-16]
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjukskö- terska, 16s. ISBN-NR: 978-91-85060-10-8. https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [18-01-16]
Sveriges Kommuner och Landsting (2015). Nationellt ramverk för patientsäkerhet.
35
Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Patientsäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård. ISBN: 978-91-7585-565-3. https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-
565-3.pdf?issuusl=ignore [18-02-18]
SFS 1982:763 (1982). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 [18-02-18]
SFS 2017:612 (2017). Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2017612-om-samverkan-vid-utskrivning-fran_sfs-2017-612
[18-01-15]
Söderberg, A-C., Rydell Karlsson, M. & Löfvenmark, C. (2015). Upplevelse av trygg- het och otrygghet bland patienter med hjärtsvikt som får avancerad sjukvård i hemmet. Nordic Journal of Nursing Research, 35(4)203–209. DOI:10.1177/0107408315587800
UN organisation (2017). Sustainable development goals – 17 goals to transform our
world. http://www.un.org/sustainabledevelopment/wp-
content/uploads/2017/03/ENGLISH_Why_it_Matters_Goal_3_Health.pdf [18-02-18]
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm, 82s. ISBN: 978-91-7307-352-
3. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [18-05-10]
Watson, R., Stimpson, A., Topping, A. & Porock, D. (2002). Clinical competence as- sessment in nursing: a systematic review of the literature. Journal of Advanced Nursing, 39(5), 421–431
While, A. & Dewsbury, G. (2011). Nursing and information and communication tech- nology (ICT): a discussion of trends and future directions. International Journal of Nursing Studies, 48(10), 1302-1310.
36
Yanhua, C. & Watson, R. (2011). A review of clinical competence assessment in nurs- ing. Nurse Education Today, 31, 832–836
Åberg, R. & Brindbergs, M. (2014). När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte. Göteborg: Vårdförbundet, 32s
https://www.vardforbundet.se/siteassets/lokala-avdelningar/vastra-
37 Bilaga 1
Informationsbrev till verksamhetschef för godkännande av datainsamling
Jag, Linda Carslöv, studerar på Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås. Som en del i Masterutbildning i omvårdnad med inriktning mot vårdande i hög- teknologisk och prehospital miljö, gör jag ett examensarbete.
Syftet med mitt examensarbete är att utforska hur patienter upplever trygghet av vården i den kommunala hemsjukvården. Därför planerar jag en interventionsstudie med pati- enter.
Patienterna ska vara inskrivna i den kommunala hemsjukvården, kunna delta i en svenskspråkig intervjustudie, samt att de har varit inskrivna i den kommunala hemsjuk- vården i minst ett år.
Intervjuerna planeras att ske under tidig vår 2018. Intervjuerna kommer ske i samråd med patienterna på av patienterna vald lämplig plats. Det är frivilligt att medverka i studien och deltagarna kan när som helst avbryta utan förklaring. Allt insamlat material hanteras konfidentiellt. I examensarbetet kommer varken deltagare eller arbetsplats att kunna spåras till deltagare eller till arbetsplats.
Jag behöver din tillåtelse till att kontakta sjuksköterskor inom den kommunala hem- sjukvården, för att nå patienter som kan delta i studien.
Om du ger din tillåtelse till studien kommer jag maila ut informationsbrev till respektive enhetschef för hemsjukvården, för vidare information till verskamma sjuksköterskor.
Vid frågor är Du välkommen att kontakta mig eller min handledare
Med vänliga hälsningar
Linda Carslöv Distriktssköteska
linda.carslov@boras.se
0721-600739
Karin Josefsson Leg. sjuksköterska Docent, Universitetslektor
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
Karin.josefsson@hb.se
38
Härmed ansöks om tillstånd att inhämta data för en empirisk studie. Tillstånd att in- hämta data för en empirisk studie tillstyrks:
……… Namn
………. Datum
39 Bilaga 2
INFORMATIONSBREV
Till dig som arbetar som sjuksköterska inom hemsjukvården.
Jag arbetar som distriktssköterska och har arbetat många år i kommunens hemsjukvård. Nu studerar jag en Masterutbildning i vårdvetenskap med inriktning mot vårdande i högteknologisk och prehospital miljö vid Borås Högskola. Under våren 2018 skriver jag ett examensarbete. Din verksamhetschef har gett sitt tillstånd till studien och att kon- takta dig.
Syftet med examensarbetet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av omvårdnad utförd av patientansvarig sjuksköteska i kommunens hemsjukvård.
Studiens upplägg
En intervjustudie med 10-12 patienter.
Jag frågar Dig om du kan hjälpa mig med deltagare. Patienterna ska ha varit inskrivna i minst ett år i kommunens hemsjukvård, vara minst 18 år och kunna delta i en svensk- språkig intervjustudie. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan mo- tivering. Studien följer nationella forskningsetiska krav. Intervjuen får endast jag och min handledare tillgång till. Resultatet kommer att presenteras i mitt examensarbete utan att det varken kan härledas till patient eller arbetsplats. Deltagarna och du får till- gång till färdigt examensarbete om så önskas.
Vänligen kontakta mig om du har patienter som passar in på kriterierna och är intresse- rade av att delta.
Med vänliga hälsningar Linda Carslöv
Distriktssköterska
linda.carslov@boras.se
0721-600739
Karin Josefsson, handledare Leg. sjuksköterska
Docent, universitetslektor Medicine Doktor i Klinisk Äldrevård
40 Bilaga 3
Förfrågan om ditt deltagande i en studie om patienters upplevelse av sjuksköters- kans omvårdnad i kommunens hemsjukvård
Jag, Linda Carslöv, studerar på Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högsko- lan i Borås. Som en del i en Masterutbildning i omvårdnad, gör jag ett examensarbete. Verksamhetschefen har gett tillåtelse till att jag får kontakta dig.
Syfte och betydelse
Studiens syfte är att beskriva vuxna patienters upplevelse av omvårdnad, utförd av pati- entansvarig sjuksköteska i kommunens hemsjukvård.
Studiens genomförande
En intervju kommer att ske på lämplig plats vald av dig under våren 2018. Intervjun beräknas pågå cirka en timma. Intervjun kommer att spelas in, som behandlas konfiden- tiellt och hanteras så att inga obehöriga kan ta del av den. Insamlade uppgifter kommer endast användas för denna studie. Resultatet planeras att publiceras i en artikel där inget av det du sagt kommer att kunna härledas till dig.
Frivillighet
Deltagandet är frivilligt. Du kan avbryta när som helst utan motivering.
Vid frågor är Du välkommen att kontakta mig eller min handledare.
Med vänliga hälsningar
Linda Carslöv
Distriktssköterska linda.carslov@boras.se 0721-600739
Karin Josefsson, handledare Leg. sjuksköterska
Docent, universitetslektor
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
41 Skriftligt samtycke till att delta i studien
Jag har tagit del av skriftliga informationen om studien och samtycker om att delta. Jag är införstådd med att deltagandet är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta utan motivering.
Underskrift: ………... Ort/datum: ………. Telefon/E-post: ……….
42 Bilaga 4
INTERVJUGUIDE
Inledning
Presentation av studien. Beskriva patienters upplevelse av omvårdnad utförd av patient- ansvarig sjuksköterska i kommunens hemsjukvård.
Bakgrundsfrågor - Kön….. - Ålder …..
- Antal år inskriven i kommunal hemsjukvård….. - Vem är din ansvariga sjuksköterska?...
- Hur ofta får du besök av ansvarig sjuksköterska?... - Vilka insatser får du av ansvarig sjuksköterska?... Huvudfrågor
- Kan du berätta om hur du upplever hälso- och sjukvårdsinsatser du får i hemmet av sjuksköterskan som ansvarar för dig?
Personcentrerad vård
- Kan du berätta hur dina behov av vård blir tillgodosedda av din ansvariga sjuk- sköterska?
Samverka i team och ledarskap
- Kan du berätta hur du upplever att din ansvariga sjuksköterska arbetar för att olika yrkesgrupper samverkar när det gäller den vård du får?
Säker vård och evidensbaserad vård
- Kan du berätta hur du upplever att din patientansvariga sjuksköterska arbetar fö- rebyggande?
- Kan du berätta hur du upplever att din patientansvariga sjuksköterska arbetar pa- tientsäkert?
Följdfrågor
- På vilket sätt…?
- Vad menar du när du säger…? - Kan du berätta lite mer om…? - Menar du att…?
- Kan du ge några exempel…? Avslutning