6. Avslutning
6.2. Slutsatser
Studiens viktigaste slutsatser är följande:
Planeringsprocesser och den fysiska utformningen av en plats är viktiga aspekter att arbeta med vid utvecklingen av jämställda offentliga rum. Även det sociala samspelet är en viktig faktor om offentliga rum upplevs som jämställda eller inte. Kvinnor och män kan uppleva knutpunkter som jämställda även om jämställdhet inte behandlades explicit inom planeringen för knutpunkterna. Det är viktigt att arbeta med sociala aspekter i planeringsprocesser eftersom det kan säkerställa att
offentliga rum blir tillgängliga och öppna för alla. För att säkerställa att jämställdhetsperspektiv beaktas inom planeringen finns lärdomar att hämta utifrån arbetet med ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.
För att kvinnor och män verkligen ska ha samma möjlighet att verka och vistas i det offentliga behöver offentliga rum teoretiskt vara lika öppna och tillgängliga för båda könen samtidigt som rummen upplevs som jämställda av både kvinnor och män. Graden av jämställdhet i offentliga rum är dels teoretiskt dels subjektiv därför kan begreppen användbarhet och tillgänglighet vara användbara vid genusanalyser.
Kvinnors och mäns samspel bygger på rådande genuskontrakt och såldes påverkas också kvinnors och mäns handlingar av dessa kontrakt. För att bidra till ett mer jämställt samhälle bör
genuskontrakt i offentliga rum synliggöras och problematiseras, annars blir det svårt att förstå och förändra samspelet mellan kvinnor och män och dagens ojämställdhet riskeras att befästas.
Kön är en viktig identitetskategori, men det finns andra minst lika viktiga och ibland viktigare identitetskategorier. Kön är nödvändigtvis inte den mest framträdande identitetskategori på knutpunkter eftersom knutpunkter främst används utifrån de funktioner som traditionellt finns på knutpunkter. På knutpunkter ser kvinnor och män sig själva i första hand som resenärer.
44
Tack
Tiden vid mastersprogrammet i hållbar utveckling vid Uppsala universitet lider nu mot sitt slut och det var varit en underbar resa. Tack alla MSD:are som har förgyllt tiden. Denna uppsats är examensarbetet inom ramen för mastersprogrammet i hållbar utveckling.
Det har varit en spännande resa att få skriva mastersuppsats, att förkovra sig i ett självvalt ämne har varit otroligt lärorikt, givande och roligt på många sätt. Under resans gång har det funnits människor som har varit delaktiga på ett eller annat sätt, i detta avsnitt vill jag passa på att tacka dem.
Ett särskilt tack vill jag rikta till de respondenter som deltog i studien, utan deras medverkan hade denna uppsats inte blivit det den är. Ett stort tack Stefan Ekman, Rolf Fant, Margareta Lindeberg, Henrik Fogelklou, Pekka Läppenen och detaljplanehandläggaren från Göteborgs Stad. Er kunskap om planeringsprocesserna för Nils Ericson terminalen respektive Stenpiren samt era reflektioner kring jämställdhet har varit mycket värdefulla. Ett stort tack även till alla de kvinnor och män som lät sig intervjuas vid Nils Ericson terminalen och Stenpiren resecentrum den 13-19 mars 2017.
Jag vill också rikta ett särskilt tack till min handledare Susanne Stenbacka – din erfarenhet och kunskap har bidragit till en värdefull vägledning under arbetets gång. Tusen tack!
Tack till Sofia Cele, utvärderare, Björn Lund, examinator och Isabel Sarenmalm, opponent, för kommentarer och synpunkter – er feedback har varit mycket uppskattad.
Jag vill också tacka Hannes och Sanna för deras gästfrihet under mina fältarbetsveckor i Göteborg - er uppblåsbara madrass och goda veganska mat gjorde mig både utvilad och mätt inför intervjuer och observationer. Ert goda sällskap var ett stort plus i kanten!
Sist men inte minst, ett stort tack till Samuel som har kommit med värdefulla kommentarer och synpunkter – du har varit ett fint stöd under denna process. ♥
Karolin Adamsson Uppsala, 2017-06-12
45
Käll- och litteraturförteckning
ABAKO, (inget datum). Nils Ericson terminalen. Tillgänglig på: http://www.abako.se/wordpress/wp- content/uploads/2013/09/nils-ericson-terminalen.pdf [2016-12-17]
Andersson, B. (2001). Rädslans rum, trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i
trafikrummet. Lunds universitet och Vinnova.
Andersson, B. (2005). Risk. Om kvinnors erfarenheter och fysisk planering. Linköping: Linköpings universitet.
ALM – Tillgänglighet på allmänna platser (2011). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om
tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. Boverket (BFS 2011:5 – ALM 2)
Boverket (2006). Jämna steg. Checklista för jämställdhet i fysisk planering. Boverket. Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dahl, E., Henriksson, M. och Levin, L. (2012). Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik,
NORMA, vol. 7 (2), ss. 161-181.
Faith-Ell, C. och Levin, L. (2013). Kön i trafiken. Jämställdhet i kommunal trafikplanering. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Forsberg, G. (2005 a). Introduktion. I: Forsberg, G. (red), Planeringens utmaningar och tillämpningar. Uppsala: Uppsala Publishing House, ss. 8-18.
Forsberg, G. (2005 b). Ett demokratiskt förhållningssätt till planeringsuppdraget. I: Forsberg, G. (red),
Planeringens utmaningar och tillämpningar. Uppsala: Uppsala Publishing House, ss. 304-305.
Forsberg, G. (2005 c). Visionen om en jämställd planering. I: Forsberg, G. (red), Planeringens
utmaningar och tillämpningar. Uppsala: Uppsala Publishing House, ss. 464-474.
Forsberg, G. (2005 d). Den genderiserade staden I: Friberg, T., Listerborn, C., Andersson, B. och Scholten, C. (red) (2005). Speglingar av rum: om könskodade platser och sammanhang. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, ss. 19-35.
Forsberg, G. och Sundgren Grinups, B. (inget datum). Jämställdhet. I: Nationalencyklopedin. Tillgänglig på:
http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldhet
[2017-03-06].
Friberg, T. och Larsson, A. (1999). Om kvinnligt och manligt i planeringens könsneutrala värld. Nordisk
arkitekturforskning, vol. 2, ss. 33-43.
Friberg, T., Brusman, M. och Nilsson, M. (2004). Persontransporternas ”vita fläckar”. Om
arbetspendling med kollektivtrafik ur ett jämställdhetsperspektiv. Linköpings universitet.
Friberg, T., Listerborn, C., Andersson, B. och Scholten, C. (red) (2005).Speglingar av rum: om könskodade platser och sammanhang. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Friberg, T. (2008). Det uppsplittrande rummet. Regionförstoring i ett genusperspektiv. I: Andersson, F. Ek, R. och Molina, I. (red), Regionalpolitikens geografi. Regional tillväxt i teori och praktik. Malmö: Studentlitteratur, ss.257-283.
46
Future Transport (inget datum). Om Future Transport Awards. Tillgänglig på:
http://www.futuretransportaward.se/om-future-transport-award/ [2017-01-08]
Gibola Runnvik, A-C. (2014). Rum, rytm och resande. Genusperspektiv på järnvägsstationer. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Gehl, J. (1987). Life between buildings: using public space. New York: Van Nostrand Reinhold.
Göteborgs Stad (1992). Detaljplan för RESECENTRUM GÖTEBORG, ETAPP 1. (Gullbergsvass 703:6,
703:7 och 703:47) inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg. Samrådsutställning 1992-02-12. Göteborgs
Stad: Göteborgs stadsbyggnadskontor. Dnr. 1322/91
Göteborgs Stad (1994). Detaljplan för RESECENTRUM GÖTEBORG (Gullbergsvass 703:6, 703:7 m fll)
inom stadsdelarna Gullbergsvass och Nordstaden i Göteborg. Göteborgs Stad: Göteborgs
stadsbyggnadskontor, distrikt Centrum. Dnr. 1322/91 (Fll 4112). (1994-01-11, justerad 1994-04-19). Göteborgs Stad (2006). Program för detaljplaner SÖDRA ÄLVSTRANDEN. Delen Rosenlund – Lilla
Bommen. Del 1. Underlag och Program för detaljplaner SÖDRA ÄLVSTRANDEN. Delen Rosenlund – Lilla Bommen. Del 2 – Förslag, konsekvenser. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret (Dnr 494/01).
Göteborgs Stad (2012 a). Detaljplan för Spårväg Skeppsbron inom Stadsdelen Inom Vallgraven i
Göteborg. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret (2011-05-31, rev. 2012-01-17).
Göteborgs Stad (2012 b). Kvalitetsprogram för Skeppsbron. Tillhörande detaljplan för Spårväg
Skeppsbron. Januari 2012. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret.
Göteborgs Stad, SJ, Göteborgsregionens Lokaltrafik AB och Banverket (1991).
MARKANVISNINGSTÄVLING OM RESECENTRUM I GÖTEBORG 1989-1990. Juryutlåtande. 1991-12-
15.
Göteborgs Stad, Västtrafik AB, Vägverket, Banverket, Göteborgsregionens kommunalförbund och Västra Götalandsregionen (2007). Den ideala bytespunkten – med resenären i fokus. K2020 Framtidens
kollektivtrafik i Göteborgsområdet.
Halling, J., Faith-Ell, C. och Levin, L. (2016). Transportplanering i förändring. En handbok om
jämställdhetskonsekvensbedömning i transportplaneringen. K2, Nationellt kunskapscentrum för
kollektivtrafik.
Henriksson, M. (2014). Att resa rätt är stort, att resa fritt är större. Kommunala planerares
föreställningar om hållbara resor. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
HIN – Enkelt avhjälpta hinder (2011). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt
avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Boverket (BFS
2011:13 – HIN 2)
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, vol. 2, ss.49-63.
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2. uppl. Malmö: Liber. Holmberg, B. (2010). Kollektivtrafik. I: Hydén, C. (red), Trafiken i den hållbara staden. Lund: Studentlitteratur, ss. 243-314.
Holmberg, B., Ståhl, A., Almén, M. och Wennberg, H. (2010). Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter. I: Hydén, C. (red), Trafiken i den hållbara staden. Lund: Studentlitteratur, ss. 55-84.
47
Hydén, C. (2010). Miljö. I: Hydén, C. (red), Trafiken i den hållbara staden. Lund: Studentlitteratur, ss. 153-212.
Jacobs, J. (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall, Göteborg: Daidalos.
Jämställ NU (2014-04-02). Jämställdhet. Tillgänglig på: http://www.jamstall.nu/fakta/jamstalldhet/ [2017- 03-06].
Koskela H. (1997). Bold walk and breakings: Women's spatial confidence versus fear of violence. Gender,
Place, and Culture, vol. 4 (3), ss. 301-319.
Kronsell, A., Smidfelt Rosqvist, L. och Winslott Hiselius, L. (2016). Achieving climate objektives in transport policy by including women and challenging gender norms: The Swedish Case. International
Journal of Sustainable Transportation, vol. 10 (8), ss. 703-711.
Kylén, J-A. (2004). Att få svar. Intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonniers. Lag om handikappanpassad kollektivtrafik (1979). Stockholm (SFS 1979:558) Lag om kollektivtrafik (2010). Stockholm. (SFS 2010:1065)
Larsson, A. (2005). Kön och rum i den fysiska planeringen. I: Friberg, T., Listerborn, C., Andersson, B. och Scholten, C. (red), Speglingar av rum – om könskodade platser och sammanhang. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, ss. 212-227.
Larsson, A. (2006). Makten över rummet: Om genusperspektiv i samhällsplaneringen. Kvinnovetenskaplig
tidskrift, vol. 2-3, ss. 29-47.
Larsson, A. och Jalakas A. (2014). Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Rev. Lund.
Levin, L., Faith-Ell, C., Scholten, C. Aretun, Å. Halling, J. och Thoresson, K. (2016). Att integrera
jämställdhet i länstransportsplanering. Slutredovisning av forskningsprojektet Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering. K2, Nationellt
kunskapscentrum för kollektivtrafik.
Levy, C. (2013). “Travel choice reframed: “deep distribution” and gender in urban transport”,
Environment & Urbanization, vol. 25 (1), ss. 47-63.
Listerborn, C. (2002). Trygg stad. Diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal
praktik. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Lykke, N. (2003). Intersektionalitet ett användbart begrepp i genusforskningen. Kvinnovetenskaplig
tidskrift, vol. 1, ss. 47-56.
Madanipour, A. (2010). Introduction. I: Madanipour, A. (red.). Whose public space? International case
studies in urban design and development, London: Routledge, ss. 1-15.
Nationella sekretariatet för genusforskning (2016). Genus/kön. Göteborgs universitet. Tillgänglig på:
http://www.genus.se/ord/genus/ [2017-03-06].
Pettersson, K. (2008). ”Många bäckar små…” Jämställdhet och ekonomisk tillväxt i regionalpolitiken. I: Andersson, F. Ek, R. och Molina, I. (red), Regionalpolitikens geografi. Regional tillväxt i teori och
praktik. Malmö: Studentlitteratur, ss.139-160.
48 Plan- och bygglag (2010). Stockholm. (SFS 2010:900)
Polk, M. (2004). Gender mainstreaming in transport policy in Sweden. Kvinder, køn & forskning, vol. 21 (4), ss. 41-50.
Regeringen (2016). Mål för jämställdhet. Tillgänglig på: http://www.regeringen.se/regeringens- politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ [2017-01-30].
Regeringen (2017). Mer om jämställdhetspolitikens mål. Tillgänglig på:
http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/ [2017-01-30].
Repstad, P. (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, L. (2011). Fear of violence and gendered power relations. Response to threat in public spaces
in Sweden. Diss. Umeå: Umeås universitet.
SCB (2004). Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. Örebro: Statistiska centralbyrån (CBM 2004:1).
SCB (2016). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2016. Örebro: Statistiska centralbyrån. SIKA (2002). Jämställda transporter. Så reser kvinnor och män. Statens institut för
kommunikationsanalys, SIKA.
SIKA (2007), RES 2005-2006. Den nationella resvaneundersökningen. Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (2007:19).
Stålner, B. och Leufstadius, L. (2015). Genomlysning av mål och strategier i de regionala
trafikförsörjningsprogrammen. Stockholm: Svensk Kollektivtrafik.
Svedberg, S. (2014). Ett (o)jämställt transportsystem i gränslandet mellan politik och rätt. En
genusvetenskaplig studie av rättslig styrning för jämställdhet inom vissa samhällsområden. Diss.
Göteborgs universitet. Malmö: Bokbox Förlag.
Sveriges Arkitekter (inget datum). Kasper Salin-priset. Tillgängligt på: https://www.arkitekt.se/kasper- salinpriset/ [2017-01-08]
Trafikanalys (inget datum). Transportpolitikens övergripande mål. Tillgänglig på:
http://malportal.trafa.se/Global/Excelfiler%20M%C3%A5lportalen/Transportpolitiska%20m%C3%A5l.p df?_ga=1.123323403.1609157771.1475481140 [2017-03-06].
Trafikanalys (2015). RVU Sverige 2011-2014. Den nationella resvaneundersökningen. Stockholm: Trafikanalys (Statistik 2015:10).
Trafikverket och SKL (2012), Kol-TRAST. Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2. uppl. Malmö: Liber.
UN, Förenta nationerna FN (1987). Report of the World Commission on Environment and Development:
Our Common Future.
UNDP, FN:s utvecklingsprogram (2015). Mål 5. Jämställdhet. Tillgänglig på:
49
VBB VIAK (1992). LOKALISERINGSSTUDIE. NY REGIONBUSSTERMINAL, GÖTEBORG. VBB VIAK Trafik på uppdrag av Göteborgsregionens Lokaltrafik AB tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret, 1992-04-29.
Västra Götalandsregionen (2012). Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland. Förslag till
trafikförsörjningsprogram. Inför Regionstyrelsens möte den 4 sept 2012. Göteborg: Västra
Götalandsregionen.
Västra Götalandsregionen (2016). Nulägesbeskrivning av kollektivtrafiken och dess förutsättningar i
Västra Götaland – underlagsrapport till trafikförsörjningsprogram. Göteborg: Västra Götalandsregionen
(januari 2016).
Västra Götalandsregionen (2017). Uppföljning av regionalt trafikförsörjningsprogram perioden 2012-
2016. Göteborg: Västra Götalandsregionen (2017-02-16).
Västtrafik (2015-10-08). Stenpirens resecentrum vinner prestigefyllt transportpris. Pressmeddelande på
My news desk. Tillgänglig på: http://www.mynewsdesk.com/se/vasttrafik/pressreleases/stenpiren-
resecentrum-vinner-prestigefyllt-transportpris-1230994 [2016-12-17]
Västtrafik (2016-02-08). Stenpiren resecentrum har öppnat. Tillgänglig på:
https://www.vasttrafik.se/#!/om-vasttrafik/nyheter/invigning-av-stenpiren-resecentrum/ [2017-04-02]
Whyte, W. H. (1980). The social life of small urban spaces, Washington: The Conservation Foundation. Wikström, T. och Olsson, L. (2012). Stadens möjligheter – platser och stråk. Region Skåne och Lunds kommun.
Yin, K. R. (2007). Fallstudier – Design och genomförande. Stockholm: Liber. Älvstaden (inget datum a). Skeppsbron. Älvstaden och Göteborg Stad. Tillgänglig på:
http://alvstaden.goteborg.se/vara-delomraden/sodra-alvstranden/skeppsbron/ [2017-04-02]
Älvstaden (inget datum b). Södra Älvstranden. Älvstaden och Göteborg Stad. Tillgänglig på:
http://alvstaden.goteborg.se/vara-delomraden/sodra-alvstranden/ [2017-04-02]
Intervjuer
Detaljplanehandläggare (2017). Intervju 2017-02-22. Detaljplanehandläggaren ansvarade för framtagandet av detaljplan och representerade Göteborgs Stad i planprocessen för Stenpiren resecentrum.
Ekman, S. (2017). Intervju 2017-02-21 och e-postkontakt. Stefan Ekman ansvarade för bygg- och anläggningsfrågor för Göteborgsregionens Lokaltrafik AB under planeringsprocessen för Nils Ericson terminalen. Han är idag chef på Infrastruktur, Västtrafik AB.
Fant, R. (2017). Intervju 2017-02-22. Rolf Fant var byggprojektledare för Nils Ericson terminalen från konsultföretaget VBB på uppdrag av Göteborgsregionens Lokaltrafik AB.
Fogelklou, H. och Leppänen, P. (2017). Intervju 2017-02-22. Henrik Fogelklou var ansvarig landskapsarkitekt och Pekka Leppänen var ansvarig arkitekt från Sweco för Stenpiren resecentrum. Lindeberg, M. (2017). Intervju 2017-02-21. Margareta Lindeberg var ansvarig för tidiga skeden av resecentrumplanering på Västtrafik AB under planeringsprocessen för Stenpiren resecentrum.
50
Bilaga 1.
Intervjuguide inför intervjuer med nyckelpersoner från
planeringsprocesserna
Inled med att berätta kort om upplägget för intervjun och syftet med uppsatsen. Berätta om lite om dig själv, vilken roll hade du i projektet?
Titel, organisation
Berätta allmänt om planeringsprocessen för Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum. När startade processen? Vilka aktörer var involverade? Hur såg ansvarsfördelningen ut?
Hur såg samrådsprocessen ut? Vilka grupper försökte man nå? Hur kom de till tals? På vilket sätt påverkade samrådet utfallet?
Vilka mål fanns för projektet? Vilka var de styrande/mest vägledande målen? Vad för typ av plats ville ni skapa på Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum?
Vilka funktioner skulle platsen ha?
Hur ville ni under planeringsprocessen att platsen skulle upplevas av de som nyttjar platsen? Hur tänkte ni särskilt kring hållplatsutformningen, bytesmöjligheterna och väntmöjligheterna? Vid planeringen av knutpunkten – vilka målgrupper talade man om under planeringsprocessen?
För vem/vilka har ni planerat för?
Hur har ni tagit del av deras erfarenheter, kunskaper och behov som underlag för planeringen? På vilket sätt har deras behov och önskemål tillgodosetts under planeringen?
Fanns det behov och önskemål som inte gick att tillgodose?
Vilka grupper eller kategorier av människor talar man om? Hur talar man om dem? Hur får de komma till tals? Vem/Vilka representerar målgrupperna?
Berätta om din syn på jämställdhet och jämställdhet i samhällsplaneringen. Hur definierar du jämställdhet?
Hur ser du på planeringens möjligheter vad gäller att påverka jämställdheten? Vilka möjligheter respektive begränsningar finns?
Tror du att olika grupper av människor, baserat på t.ex. kön eller ålder, reser på samma sätt, har samma behov och erfarenheter? Hur kan man tänka sig att det skiljer sig?
Behandlades jämställdhet i planeringen av Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum? I så fall, på vilket sätt?
Till sist, har du något mer att berätta som du tror kan vara värdefullt för denna studie? Något att tillägga?
51
Bilaga 2.
Korta intervjuer med kvinnor och män på Nils Ericson terminalen
respektive Stenpiren resecentrum
I bilagan redovisas intervjuguiden som användes vid de kortare intervjuerna på Nils Ericson terminalen och Stenpiren resecentrum. I bilagan redovisas även när platsobservationerna vid respektive knutpunkt genomfördes samt hur många kvinnor och män som intervjuades på respektive knutpunkt och
respondenternas ålder, se tabellen på nästa sida.
Intervjuguide Hej!
Mitt namn är Karolin Adamsson och jag är student vid Uppsala universitet. Jag gör en studie om Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum och jag är nyfiken på vad du tycker om denna terminal. Får jag ställa några frågor till dig?
Hur skulle du beskriva Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum? Hur upplever du Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum? Vad är bra med Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum?
Vad är dåligt/mindre bra/kan förbättras med Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum? Vad tänker du på när jag berättar att kvinnor och män kan olika upplevelser av samma plats?
Jämställdhet innebär att både kvinnor och män har likvärdiga rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Upplever du att Nils Ericson terminalen/Stenpiren resecentrum är jämställd?
Till sist, hur gammal är du?
52
Nils Ericson terminalen Stenpiren resecentrum Kvinnor Män Kvinnor Män Onsdag 7.00–8.00 27 år 39 år Tisdag 7.00–8.15 52 år 61 år 51 år 57 år 45/55 år 35 år ca 35 år 26 år 32 år 53 år 40 år 33 år 16/16/16 år Onsdag 11.00–13.00 53 år 43 år Tisdag 11.00–13.00 ca 60 år 27 år 57 år 18 år 30 år 52 år 71 år 81 år 62 år 27 år 23 år 25 år 62 år 19 år 49 år Torsdag 16.00–18.00 17 år 23 år 52 år 48 år Onsdag 16.00–17.30 32/33 år 26 år 38 år 26 år 25 år 62 år 22 år 34 år 17 år 38 år 65 år 52 år Torsdag 19.00–21.00 20 år 23 år Onsdag 19.00–20.30 29 år 46 år 50 år 59 år 41 år 70 år 44 år 19 år 70 år 24 år Torsdag 22.00–22.30 Torsdag 21.15–21.45 Lördag 14.00–15.00 56 år 17 år Fredag 18.00–19.30 16 år 77 år 20 år 72 år ca 50 år 25 år 31 år 19 år 59 år 58 år 38 år 34 år Lördag 17.30–19.00 67 år 25 år 25 år 26 år Lördag 12.45–13.45 54 år 62 år 87 år 58 år 26 år 57 år
Totalt per kön 21 21 Totalt per kön 23 23 Totalt 42 Totalt 46 (42 intervjuer)