SLUTSATSER, KOMMENTARER OCH REKOMMENDATIONER

De utförda laboratorie- och fältundersökningarna med kalk respektive ka l k-gips som stabi l iseringsmedel vid djupstabil i sering enligt kalkpe­

larmetoden har visat följande:

• Den kemiska inverkan av gips som tillsatsmedel till kalk har stu­

derats genom l aboratorieförsök. Dessa försök vi sa r att gips som tillsatsmedel till kalken påskyndar de kemiska reaktionerna och en mycket snabbare hållfasthetstillväxt sker under ungefär de tre första månaderna efter inblandning jämfört med endast kalk som stabiliseringsmedel. Hållfasthetstillväxten under dessa måna­

der sker snabbare ju större andel gips som ingår i stabiliserings­

medlet, dock max 50%. Från ca tre månader och framöver gäller det omvända förhållandet, dvs tillväxten går snabbast vid ren kal kinblandning och långsammast med kal k-gipsinbl andning med 50% gips. Laboratorieförsöken visar också att kalk-gipsstabiliserad lera är ett sprödare material än kalkstabiliserad lera.

11 Utförda fältförsök visar att uppmätta skjuvhållfastheter i kalk­

pelare och kalk-gipspelare i lera med vattenkvot mindre än ca 100% är ungefär desamma ( något högre för kal k-gi pspe lare) vid provningar kort tid efter inblandning. Skjuvhållfastheten uppgår till minst 125 kPa för samtliga inblandningar redan tre veckor efter inblandning och till 150-300 kPa efter 3 månader. Kalk-gips­

pelarna uppvisar större variationer i skjuvhållfasthet än kalkpe­

1arna.

8 De uppmätta högre skjuvhållfasthet_erna i kalkpelare jämfört med (skjuvhållfastheten enligt laboratorieblandningar) beror på att högre temperaturer råder under längre tid i kalkpelare i fält än normal marktempertur, vi l ket normalt är lagringstemperaturen för laboratorieprover. De kemiska reaktionerna som ger hål lfast­

hetstillväxt går snabbare ju högre temperaturen är. Den höga håll ­ fastheten i kal k-gipsstabiliserad lera beror på att ettringit

(3 Ca0·Al 203·3 CaS04·32 H20) bildas. Den ungefär samma skjuvhåll­

fasthet som konstaterats i kalkpelarna och kalk-gipspel arna bedöms bero på att den totala effekten av temperaturen i pelarna, stabi­

l i seringsmedlet, bl andningstekni ken och spänningsförhål landena under härdningstiden har blivit ungefär densamma i kalkpelarna och kalk-gipspelarna fast de olika faktorernas inverkan är olika i kalkpelarna respektive kalk-gipspelarna .

8 Gips som tillsatsmedel till kalk medför att god stabiliseringsef­

fekt erhålls i organisk lera med en naturlig vattenkvot av 100­

140%, till skillnad från stabilisering med enbart kalk. Använd­

ningsområdet för kalkpelarmetoden kan sålunda utvidgas.

tt Den i kalk-gipsstabiliserad lera bildade ettringiten är stabil endast vid höga pH-värden hos den stabiliserade jorden. Befintliga gränsvärden härför är osäkra. För att säkerställa ett högt pH­

värde skall kalkhalten vara hög i kalk-gipsblandningen. Ett bland­

ningsförhållande kalk/gips på 75/25 är därför lämpligast när lång­

tidseffekt eftersträvas. Kal k-gipspelare för permanenta förstärk­

ningar bör dock användas med försiktighet innan ytterligare kun­

skaper om beständigheten hos ettringiten erhållits. För att inte överskott av sulfatjoner, vilket kan ha skadlig inverkan på be­

tongkonstruktioner, skall uppkomma bör mängden gips minimeras om risk finns för transport av joner genom vattenströmning i jorden. Blandningsförhållandet 75/25 är lämpligast även ur denna synpunkt. För temporära förstärkningar, då snabbast möjliga håll­

fasthetsti l l växt önskas och risken för sul fatangrepp på betong ej finns alternativt beaktas, är blandningsförhållandet 50/50 lämpligast.

8 Vid utförandet av kalk-gipspelarna har konstaterats praktiska svårigheter att erhålla önskat blandningsförhållande kalk/gips.

En vidareutveckling behövs av utrustning för blandning av kalk och gips på arbetsplatser. Dessutom behövs en .viss förbättring av utmatnings- och blandningsmekanismen hos kalkpelarmaskinen för att erhålla mer homogena kalk-gipspelare.

REFERENSER

Holm, G. , Åhnberg, H., 1984. Kalkpelarförstärkning för vägbankar. SGI projekt 1-348/83 till Vägverket 1984.

Holm, G., Åhnberg, H., Holmkvist, L., 1984. Kalkpelarmetoden - försök med större pelardiameter. Väg- och Vattenbyggaren nr 7-8 1984.

Åhnberg, H.• Holm, G.• 1984. Om inverkan av härdningstemperaturen på skjuvhållfastheten hos kalk- och cementstabiliserad jord. SGI rapport nr 30, 1984.

Holm, G., Bredenberg, H.• Broms, B.• 1981. Lime column stabilization for light structures . Proc. 10th ICSMFE sid 687-694, Stockholm 1981.

Nieminen, P.• 1979. Use of industri al By-products as Binders in Soil Stabilization. Proc. Nordiska geoteknikermötet Esbo 1979, sid 303-309.

Högberg, E.• 1979. Kalkens betydelse i processförloppet. Kalkpelarsemi­

narium KTH Stockholm 1979-11-27.

kvot tal vitet enl. (oreducerad) korr . arts- und0 r- ~!~ " _{"' 0} 0

· 1 Undc-rsl1l'ckn1ng av v;ardon anger all skjuvh!llfaslhelcn bör Lcd19a kolumner .-r avsedda för resultat av specialundersök- •' ) Ovrig:i undo,sbkning:ir (so bil.tgor)

,,:,dur c 1.1:, Rl."'kommcnUor:ido korrcklionsfaktorcr anges I ledig ningar I. ex Attcrbcrgs gränser, glödgningsförlust, kapi!lar1tct, sk1 - direkta sk1uvforsok pac packn1ngslt;;rsok ~

~,)lumn cllc, 1 bdag:i l1alfarl1ghct. pcrmcabil1tct. komp komprcss,onsforsok I ^Ci)

I kP.1 I kNm¹ 0 I Mp1m' korn :;:::: kornfordclning J>

--

r<'du, ,•1,1:, Rclrnmrncmlc,.'.ldv J..orrcklionsfaktorcr angos 1 lod19 n1ngar t Cl(. Ancrbcrgs gransor, glbdgningsförlust, kapillaritet, sk1 -::: dm'lkln. sk1uvforsok r,ac packningsfo,sok I

~ ·1lun11, eller I bd.19;1 ti.ilfarhghct. pcrmc,1bihtct. komp komprcss1onsforsdk l>

1,..,, .. 1,,_• .,J.",1,..1., :~ ~ ­

Oen11tet I Vatten· Finleks- Sensiti- SkjuvhAllfasthet J

o rdi

') Undcrstrccknmg .iv vardon anger att skjuvh.\llfo.sthcton bör Lod,ga kolumno( ~·( avsedda för resultat av spocialundersök­ • ') Ovriga undersökningar (so bilagor)

w

kolumn cllc., 1 bilaga t1alfarlighct, pcrmcabi!itol. komp - komp,ess1onsförsok s;:;

­

I kP;i 1 kN/m¹ :: 0.1 Mp/m¹ korn = kornfordclning

E2

-

•1 Undcrshcckn1n9 ,w vardon anger att skjuvhåltfasthelen bör _{Lediga kolumner t>r avsedda} för resultat av spccialundersök­ '") Ovriga undorsokningar (so bilagor) .i,. C0 1('rluf cr,1s >,Jlumn eller Rekommenderade koucktwnsfaktorcr :angos I bilaga i ledig ning:H. t1.ilfarl1ghct. pcrmcabil1tct. I. e)(. Allcrborgs gransor, glödgningsförlust, kapillaritet, !ik1 komp ^- direkta sk1uvforsbk kompress1onsforsok fHIC p.ickningsforsok

­

Sektion/borrhål

t(·du, • 1lHll'I l'JiC< f",,1!, RC'kommcnJcradv I bil,HJ:l kotrcklionsfa1dorcr anges i lodtg ningM IJJllarl1ghoI. c.:. t pcrinc.ibil1lct. Atlcrbcrgs granscr, g!odgningsfOrlust, kapillaritet, ~kJ komp - direkta komp rcss1onsfo r sok sk1u11forsok pac packningsforsok ~ Ci)

1 1<r..1 1 kN m¹ 01 Mp·m' ^{korn :::} kornfordclning

. l ~

I

i^Dons;tol

I

b

•J Undc1slrC'ckning ;1.11 vardon anger ni! skju11hå!lfasthclcn bör Led,ga kolumnor i.>r avsedda för resultat av specialundersök-

~~

I C!l

··) Ovriga undorsökningar (se bilagor)

....

rc,du< c,,ts Rckommcndcradu korrcklionsfaktorcr anges i ledig ningar l. ex. Attcrbcrgs gränser, glbdgningsf6rlust1 knpillaritcl, skJ .;;;. direkta sk1u11forsOk pac packnings.lo1sok

-, m '°

~-,lumn eller I bdnga lplfarl1ghct, pcrmcabititot. ~omp ^::= ~om~,c~s~onsfö,sok I

I

Sektion/borrhål

I^DensHet

I

kvot tal (oreducerad)

före kalk/gipsinblandni ng F . 9/904 V1 5 5 , 0-5 , 6 , 6 ,0-6 , 6 , rt'ducc1,1s Rckommcndc,ado korrckhonsfaktorcr angos i lodig 1<ulumn c lle, 1 bilaga

Lediga kolumner ~r avsedda för rcsullot av spoc ialundcrsök­

ningar, I. ex. Allcrbcrgs gr.il.nscr, glödgningsförlust, kapillaritet, t1.ilfarlighct , pcrmcabilit ct.

• ^• • •

r( "lurf'1,1.!. Rcltornmcndc,,1du ~or1ckl10nsf.iktorcr angos i lodig ningar I. ex . Altc,bcrgs granser, g lbdgningsfdrlust, kapillaritet, sk1 ·= d1rekla slquvforsok pac .. packningsforsok -, ro

. ,i1wnr1 c-llcr I b1bga t1.1llarlighet. pcrmcabilitct. komp komprcss,onsförsok

korn .::,: kornfordclninQ I

-

Laboratorleresultat från kalk-gipspelare, 220-21pO dyc n eftbr petarin~tallo3ition I "'^m z{/1

I I ^{V, I} _Gl

,cducctas Rckommcndcr:i.do korrcktionsfaktorcr angos i lodig ningar, I, CK. Allorborgs gränsor, glödgningsförlust, kapillaritet, skj = direkta skjuvförsök pac = p.1ckn ingsförsök

-kolumn eller i bilaga

I

'°

1 lcP.l ;::; l kN/m¹ ~0, 1 Mp/m' I korn :;;; kornfordclning

I

I I ~

-I Densitet

I

ⁱ

Användning av kalk-flygaska vid