Slutsatser

Vi finner i vår studie att ett kontaktmannaskap är ett viktigt verktyg i arbetet med brukarna inom hemtjänsten i Falu kommun. Det framkommer i studien att ett kontaktmannaskap kan innebära en rad möjligheter för både brukare och personal såsom en ökad trygghet, kontinuitet och en närmare relation sinsemellan. Dessa faktorer är i sin tur även betydelsefulla för att möjliggöra ett ökat brukarinflytande. Arbetet med kontaktmannaskap försvåras dock när det förekommer hinder i form av låg kontinuitet, bristande relationer och otydliga

ansvarsområden, vilket i sin tur även påverkar brukarens möjlighet till inflytande över sin situation. Vi anser att det i Falu kommun finns möjligheter att förbättra förutsättningarna för kontaktmannaskap för att vidare förbättra arbetssituationen för personalen, samt omsorgen och möjligheterna till brukarinflytande för brukarna.

För att underlätta i det vardagliga arbetet med kontaktmannaskap skulle det vara angeläget att organisera arbetet på ett nytt sätt. Genom att se över schemaläggning och bemanning kan kontinuiteten säkras och vid bristfälliga relationer mellan kontaktmän och brukare bör kontaktmannen bytas ut. Hög kontinuitet kan, som vi nämnt ovan, bidra till att närmare band kan knytas mellan brukare och kontaktman. Något som framkommer i resultatet är att det är positivt att man är två kontaktmän som ansvarar över en brukare, för att man lättare ska kunna planera besöken så att det generar en högre kontinuitet i arbetet med den äldre. Brukarna kan på så sätt känna förtroende och trygghet i att uttrycka åsikter kring det som rör dem till två i personalen, vilket kan underlätta i det vardagliga arbetet om en av kontaktmännen inte är närvarande vid just den tidpunkten då brukaren är i behov av det.

Resultatet visar på att det ansvar som ingår i uppdraget som kontaktman behöver förtydligas. Vi finner detta angeläget då det är viktigt för kontaktmännen att vara informerad om vad uppdraget innebär, för att de i sin tur ska kunna utföra ett arbete av god kvalité. Det vore att föredra att man som kontaktman fick möjlighet till vidare utbildning för att man på så sätt ska kunna känna sig tryggare i sin roll som kontaktman.

Avslutningsvis är kontaktmannaskap ett relativt outforskat område som bör studeras närmare. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka kontaktmannaskap utifrån personalens perspektiv. Det vore intressant att undersöka brukarnas upplevelser av kontaktmannaskap för att se om de överensstämmer med personalens upplevelser. En annan aspekt skulle vara att genomföra denna studie inom ett större geografiskt område såsom i flera kommuner eller

35

inom andra verksamhetsområden såsom särskilt boende, för att på så sätt få ett bredare

perspektiv på hur kontaktmannaskapet fungerar i praktiken. Det skulle i sin tur kunna bidra till ny kunskap som är av betydelse för utvecklingen av kontaktmannaskap samt för förståelsen av hur kontaktmannaskap kan bidra till att skapa möjligheter för brukarinflytande.

36

Referenser

Ager, Wendy, Dow, John & Gee, Maggie (2005). Grassroots networks: A model for

promoting the influence of service users and carers in social work education. Social Work Education, 24(4), 467-476. doi:10.1080/02615470500097033

Aspers, Patrik (2007). Etnografiska metoder (1. uppl.). Malmö: Liber.

Berg, Stig & Persson, Tove (2009). Older people's "voices"-on paper: Obstacles to influence in welfare states - A case study of Sweden. Journal of Aging & Social Policy, 21:94-11. doi: 10.1080/08959420802539118.

Birge Rönnerfält, Marie, Norman, Eva & Wennerg, Kerstin (2010). Kontaktmannaskap inom äldreomsorgen (2. uppl.). Stockholm: Gothia.

Brooks, Jennie, Glendinning, Caroline & Gridley, Kate (2014). Good practice in social care: The views of people with severe and complex needs and those who support them. Health & Social Care in the Community, 22(6), 588-597. doi:10.1111/hsc.12105’.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.

Börjesson, Martin & Karlsson, Magnus (2011). Brukarmakt i teori och praktik (1. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.

Carstens, Eggert, Bjelke Jensen, Bjarne & Kurth, Morten (2007). Brugerindragelse på handicapområdet – et nöglebegreb i velfaerdssamfundets udvikling (1. uppl.). Århus: Videncenter for bevaegelsehandicap MarselisborgsCentret.

Crafoord, Clarence (1991). Utvecklande förtrolighet – Tankar om kontaktmannaskap. Falkenberg: Natur och Kultur.

Dahlberg, Lena (2013). Äldreomsorg i utveckling mot väldfärdspluralism. I Lars Andersson (Red), Socialgerontologi (2. uppl, s. 221-248). Stockholm: Studentlitteratur.

Dahlberg, Magnus & Vedung, Evert (2013). Demokrati och brukarutvärdering (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Downing, Angela, Hatfield, Barbara (1999). The care programme approach: Dimensions of evaluation. The British Journal of Social Work, 29(6), 841-860.

doi:10.1093/bjsw/29.6.841.

Falk, Hans, Gustavsson, Leif & Richt, Bengt (2001). Kontaktmannaskap: En väg till bättre äldrevård (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Janlöv, Ann-Christin, Hallberg Rahm, Ingalill, Petersson, Kerstin (2005). The experience of older people of entering into the phase of asking for public home help – a qualitative study.

37

International Journal of Social Welfare, 14(4), 326-336. doi:10.1111/j.13696866.2005.00375.x.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kåreholt, Ingemar, Melnow, Bettina, Parker G, Marti & Thorslund, Mats (2011). Complex health problems among the oldest old in Sweden: increased prevalence rates between 1992 and 2002 and stable rates thereafter, Eur J Ageing (2015), 12:285-297. doi:

10.1007/s10433-015-0351-2.

Socialtjänstlagen (2001:453). Hämtad den 30 november 2015 från

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453

Socialstyrelsen (2000): Äldreuppdraget. Slutrapport. Hämtad den 30 november 2015 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11820/2000- 154_0015005.pdf

Socialdepartementet (2001). Erfarenheter av ett utbrett brukarinflytande. En utredning om brukarinflytandet i Sverige 2001. Hämtad den 1 december 2015 från

http://www.regeringen.se/contentassets/564366bb86e14a7a84f3e5e4eaf5a87e/erfarenheter- av-ett-utbrett-brukarinflytande.-en-utredning-om-brukarinflytandet-i-sverige2001

Socialstyrelsen (2003). Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling. Hämtad den 30 november 2015 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10634/2003-

11010_200311010.pdf

Socialstyrelsen (2008). Brukarinflytande inom äldreomsorgen. Hämtad den 3 december 2015 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8841/2008-

13111_200813111.pdf

Socialstyrelsen (2012). Äldreomsorgens nationella värdegrund - vad betyder den för dig? Hämtad den 30 november 2015 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18548/2012-3-1.pdf Socialstyrelsen (2012). Metoder för brukarinflytande och medverkan inom socialtjänst och

psykiatri – en kartläggning av forskning och praktik. Stockholm. Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18536/2011-12-20.pdf

Socialstyrelsen (2015). Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2015 – En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Hämtad den 7 december 2015 från

38

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 15 januari 2016 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf White, Vicky & Harris, John (2013). Key worker (role). In A Dictionary of Social Work and

Social Care. Oxford: University Press. Hämtad den 10 december 2015

http://www.oxfordreference.com.www.bibproxy.du.se/view/10.1093/acref/9780199543052 .001.0001/acref-9780199543052-e-929

39