1. Inledning
5.6 Slutsatser i korthet
Följande sammanfattande slutsatser kan dras från studien:
•
Även små kommuner kan ha problem med luftkvalitet med avseende på partiklar pga utbredd vedeldning där förbränningen sker med äldre pannor utan ackumulatortank.•
Vissa bostadsområden har områden med totalhalter PM10 som är högre än eller likastora som halterna vid de mest trafikerade vägarna i centrala staden. När kommunerna mäter partikelhalter i uteluft brukar oftast mätningarna inriktas till stadskärnorna. Den här undersökningen indikerar att kommunerna borde ändra strategi och även inkludera vissa bostadsområden.
•
Inom områden såsom Mariedal i Vänersborg bör det övervägas om vedeldning är lämpligt överhuvud taget.•
Det räcker med enstaka fastigheter med hög emission av partiklar, t.ex. fastigheten med det stora energibehovet i Gårö i Gnosjö, för att luftkvaliteten ska försämras avsevärt i närområdet. Om en gammal panna byts ut mot en modern medackumulatortank kan årsmedelvärdena PM10 sjunka med 4 µg/m3 och 98-percentils dygnsmedelvärde med nästan 35 µg/m3, enligt figur 5.1.
•
Där förbränning av biobränslen är största källan till emission av PM10 är halterna störst på vinterhalvåret, medan i områden där trafiken är största källan till emissionen är halterna högst på våren.•
Inom kommunerna finns det en korrelation mellan halten PM10 (främst det lokala bidraget) och temperaturen, i synnerhet i bostadsområden med utbredd vedeldning, eftersom förbränningen sker som mest vid låga temperaturer då skiktningen är stabilare.•
Validering av VEDAIR mot mätdata från Gnosjö visar att modellen även återger halter PM10 på ett representativt sätt för södra Sverige (tidigare valideringar har gjort för norra Sverige).Tack
Först och främst vill jag tacka Gunnar Omstedt på SMHI i Norrköping för all ovärderlig hjälp, engagemang och handledning. Utan din kunskap skulle varken detta arbete eller VEDAIR ha blivit vad det är idag. Jag vill också tacka Valentin Foltescu och Camilla Andersson på SMHI samt all övrig personal. Dessutom vill jag tacka Cecilia Johansson vid MIUU för många värdefulla synpunkter och kommentarer. Slutligen vill jag också tacka familj och vänner för allt stöd under arbetets gång.
Referenser
Artiklar och rapporterBerkowicz, R. och Prahm, L.P., 1982: Sensible heat flux estimated from routine meteorological data by the
resistance method. J. Appl. Met. 21, 1845-1864.
Berkowicz, R., 2000: A simple model for urban background pollution. Environmental Monitoring and Assessment, 65, 259-267.
Forsberg, B., Hansson, H., Johansson, C., Areskoug, H., Persson, K. och Järvholm, B., 2005: Comparative
Health Impact Assessment of Local and Regional Particulate Air Pollutants in Scandinavia. Ambio, Vol. 34, 11-
19
Gidhagen, L., Kyrklund, T. och Johansson, H., 2005: SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars
närområde – slutrapport mars 2005. SMHI Reports, Meteorology and Climatology, Nr 2005-37. Finns på
Internet: http://www.luftkvalitet.se
Gidhagen, L., Johansson, H. och Omstedt, G., 2007: SIMAIR – evaluation tool for meeting the EU direktive on
air pollution limits. Accepterad för publication i Atmosperic Environment.
Hanna, S. R., 1983: Lateral Turbulence Intensity and Plume Meandering During Stable Conditions. Environmental Research & Technology, Inc., Concord, MA 01719, 1424-1430.
Holtslag, A. A. M., Meijgaard, E. van och W. C. De Rooy, 1995: A comparison of boundary layer diffusion
schemes in unstable conditions over land. Boundary-layer Met., 76, 69-95.
Johansson, L., 2004: Emissionsfaktorer för biobränsleeldad villautrustning, SP rapport 118.
Nielsen, L. B., Prahm, L. P., Berkowicz, R. och Conradson, K., 1981: Net incoming radiation estimated from
hourly global radiation and/or cloud observations. J. Climat. 1, 255.
Omstedt, G., 1988: An Operational Air Pollution Model. SMHI Reports, Meteorology and Climatology, Nr 57. 28 pp.
Omstedt, G., 2001: Estimation of boundary layer parameters for dispersion calculations using outputs from
numerical weather prediction models. 7:th Int. Conf. on Harmonisation within Atmospheric Dispersion
Modelling for Regular Purporses, 375-379.
Omstedt, G., Bringfelt B., Johansson C., 2005: A model for vehiecle induced non-tailpipe emissions of particles
along Swedish roads. Atmospheric Environment 39, 6098-6097.
Omstedt, G., 2006: Utvärdering av PM10-mätningar i några olika Nordiska trafikmiljöer. SMHI Reports,
Meteorology and Climatology, Nr 120., 17 pp.
Omstedt, G., 2007: VEDAIR – ett internetverktyg för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning,
modellbeskrivning och slutrapport mars 2007. SMHI Reports, Meteorology and Climatology, Nr 123. 36 pp.
Robertsson, L., Langner J. och Engardt M., 1996: MATCH – Meso-scale Atmosperic Transport and Chamistry
modelling system. SMHI Reports, Meteorology and Climatology, Nr. 70. 37 pp.
Zilitinkevich, S. och D.V. Moronov, 1996: A multi-limit formulation for the equilibrium depth of a stably
stratified boundary layer. Max-Planch-Institut for Meteorology, Report Nr 185, ISSN 0397-1060, 30 pp. Övriga referenser
[A] Biobränsle-Hälsa-Miljö Ett projekt inom Energimyndighetens FoU-program ”Utsläpp och Luftkvalitet” och ”Småskalig bioenergianvändning”. Preliminär slutrapport 16 juli 2003. Sammanfattning. Finns även på Internet:
[B] Årsrapportering sotning 2003.xls, Räddningsverkets webbplats, http://www.raddningsverket.se
[C] Småskalig vedeldning Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder. ER 23:2003.
[D] Information om EMEP finns på webbplatsen: http://www.emep.int
[E] Referenslaboratoriets webbplats: http://www.itm.su.se/reflab/utv_staregi.html
[F] Omstedt, G., 2004: Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning (VEDAIR
förstudie). Finns på Internet: http://www.luftkvalitet.se
[G] Information om SMED finns på webbplatsen: http://www.smed.se
[H] Löfgren, B., 2006: Preliminära resultat från SotData projektet, 2006-01-19. Finns på Internet:
www.luftkvalitet.se
[I] SIMAIR – ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde – Användarbeskrivning. Finns på webbadressen: http://www.luftkvalitet.se
[J] Andersson, S., 2007: VEDAIR – ett anvädarverktyg för bedömning av luftkvalitet vid småskalig
biobränsleelsning. Användarbeskrivning mars 2007. Nås via Internet: http://www.luftkvalitet.se
Appendix
Appendix ABeskrivning av vanligt förekommande begrepp:
Ackumulatortank Tank som vedeldningspannor kan eldas mot. En ackumulator tank är, förenklat, en reservoar för att lagra överskottsenergi, vilket i praktiken betyder att man inte behöver elda kontinuerligt hela dygnet utan kan elda intensivt en eller två gånger per dygn.
BBR-godkänd När en panna är BBR-godkänd betyder det att den är miljögodkänd, på så sätt att den uppfyller Boverkets Byggregler, vilket innebär
utsläppen att utsläppet av organiskt bundet kol (OGC) får uppgå till högst 150 mg per m3 torr gas vid 10 % O2.
Braseldning Innebär att en vedeldningspanna eldas kontinuerligt med små och frekventa vedinlägg med full syretillförsel. I praktiken innebär det att man måste kunna vara hemma dagtid.
Driftfas Fasen börjar från 30 minuter efter vedinlägget och pågår fram till nästa inlägg.
EMEP Emissionsvärden för Europa som används i MATCH-modellen tas från EMEP.
Gaussisk
plymmodell Spridningsmodell för vilken föroreningen i lateral- och vertikalled antas vara normalfördelade.
MATCH Regional spridningsmodell som beräknar bakgrundshalterna som kommer från emissioner i Europa och övriga Sverige. Den finns i två varianter, MATCH Europa med ett gridpunktsavstånd på 50 km respektive MATCH Sverige med ett gridpunktsavstånd på 11 km. MKN,
miljökvalitets-
normerna Enligt svensk lagstiftning finns det gränsvärden för vilka halterna av olika ämnen, bland annat PM10, inte får överskrida. Dessa gränsvärden kallas miljökvalitetsnormer.
PM10 Partiklar med en diameter mindre än 10 µm.
Pyreldning Om förbränningen sker ineffektivt genom att stora inlägg ved används och att syretillförseln stryps, benämns det pyreldning, vilket leder till stora mängder emitterade föroreningar.
Receptorpunkt Punkt där koncentrationerna av ett visst ämne beräknas och presenteras i VEDAIR.
SIMAIR Modell för bedömning av luftkvalitet inom vägars närområde. SMED Emissionsdatabas för Sverige som används i MATCH.
SPTyp Klassificering av biobränslepannor i 9 olika klasser, så kallade SPTyper, enligt klassificeringssystemet som används i VEDAIR. För varje SPTyp finns en emissionsfaktor..
Startfas De första 30 minuterna efter vedinlägg. UUT,
undre utvärderings-
tröskel Gränsvärde för vilken enklare mätningar och beräkningar krävs. Definieras både genom årsmedelvärden och extremvärden av halterna. ÖUT,
övre utvärderings-
tröskel Gränsvärde för vilken mätningar är obligatoriska. Definieras dels genom årsmedelvärden och dels genom extremvärden.
Appendix B
I tabell 1 finns emissionsfaktorer för olika ämnen och olika SPTyper som används i VEDAIR. Värdena kommer från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (Johansson, 2004). Notera den stora skillnaden mellan pyreldning och braseldning (IBGP och IBGB) när det gäller
emissionsfaktor för stoft. Tabell 2 visar verkningsgraden för olika SPTyper.
Tabell 1a. Medelvärden för emissionsfaktorer (mg/MJ) för olika slags biobränsleeldning och för oljeeldning. Gråa fält visar att underlag saknas. Kommer senare att kompletteras, tillsvidare används interpolerade värden mellan IBGA och BGA, för TVK används 2*LVK.
IBGP IBGB IBGA BG BGA PE TVK LVK OE
Stoft 1300 97 95 26 34 43 9 NOx 40 68 58 100 68 85 39 Bensen 52 44 2.8 1.6 5.4 0.03 CO 12000 5800 6800 1500 440 1600 5.5 OGC 3200 1200 1100 120 30 180 1.5 VOC 6800 63 1100 95 11 1 NMVOC 2000 33 430 47 7.5 0.51 Metan 2100 30 530 58 3.7 0.49 PAH 120 14 14 1.7 0.86 1.2 0.09 Benso(a)pyren 0.23 0.22 0.09 0.006 0.01 0.008 0.0005 Mätfall (antal) 5 3 5 0 35 17 0 6 2
Tabell 1b. Maxvärden för emissionsfaktorer (mg/MJ) för olika slags biobränsleeldning och för oljeeldning. Gråa fält visar att underlag saknas.
IBGP IBGB IBGA BG BGA PE TVK LVK OE
Stoft 2200 105 103 89 66 53 12 NOx 72 71 67 130 90 110 41 Bensen 91 46 66 17 11 10 0,04 CO 16000 8200 8300 6900 1700 1900 9 OGC 5500 2200 1400 1200 190 220 2 VOC 6800 880 1100 570 37 1,1 NMVOC 2000 270 430 290 23 0,64 Metan 4800 610 670 880 14 0,52 PAH 300 15 23 23 8,5 2,4 0,17 Benso(a)pyren 0,23 0,3 0,09 0,02 0,12 0,01 0,001
Tabell 2c. Minvärden för emissionsfaktorer (mg/MJ) för olika slags biobränsleeldning och för oljeeldning. Gråa fält visar att underlag saknas.
IBGP IBGB IBGA BG BGA PE TVK LVK OE
Stoft 350 89 87 11 10 32 6 NOx 17 64 34 43 34 74 37 Bensen 12 32 22 0,01 0,04 2,4 0,01 CO 5200 4400 4100 470 30 1200 2 OGC 930 540 490 9,8 1.0 140 1 VOC 6800 880 1100 2,1 1,5 0,9 NMVOC 2000 270 430 1,3 0,95 0,38 Metan 1200 610 360 0,8 0,55 0,46 PAH 17 12 2,3 0,04 0,01 0,47 0,006 Benso(a)pyren 0,23 0,002 0,09 0,001 0,000005 0,004 0,00002
Tabell 2. Verkningsgrader (η) för olika slags biobränsleeldning och oljeeldning vid driftförhållanden. För förhållanden vid uppstart är verkningsgraden sämre, tillsvidare används 0.5.
IBGP IBGB IBGA BG BGA PE TLE LLE OE
Nr 1 Geomorphological mapping and hazard assessment of alpine areas in Vorarlberg, Austria, Marcus Gustavsson
Nr 2 Verification of the Turbulence Index used at SMHI, Stefan Bergman
Nr 3 Forecasting the next day’s maximum and minimum temperature in Vancouver,
Canada by using artificial neural network models, Magnus Nilsson
Nr 4 The tectonic history of the Skyttorp-Vattholma fault zone, south-central Sweden,
Anna Victoria Engström
Nr 5 Investigation on Surface energy fluxes and their relationship to synoptic weather
patterns on Storglaciären, northern Sweden, Yvonne Kramer
Nr 6 Förekomst och utlakning av bly från Tudors industriområde i Nol, Anna Bohlin
Nr 7 Partial Melting in Granulite Gneisses from Hornslandet, SE Central Sweden,
Sofia Carlsson
Nr 8 Högupplösande processering av seismiska data insamlade nära Gardermoens
flygplats, Marie Larsson
Nr 9 Sedimentundersökning i Lillsjön och Vikern Gyttorp, Jan Sävås Nr 10 Integrering av MIFO och Grundvattenmodeller, Marit Brandt
Nr 11 GIS-baserad förstudie till MKB för behandling av förorenade jordmassor i
Stockholms respektive Södermanlands län, Borka Medjed-Hedlund
Nr 12 Groundwater Chemistry in the Area East of the Dead Sea, Jordan, Alice Nassar Nr 13 Bly i morän och vatten i delar av Småland, naturligt eller antropogent?,
Karin Luthbom
Nr 14 Metanflöde mellan väldränerad, subarktisk tundra och atmosfären -betydelsen av
markens vattenhalt och kemiska egenskaper, Gunilla Nordenmark
Nr 15 Effects of isothermal versus fluctuating temperature regimes on CO2 efflux from sub-arctic soils, Pär Eriksson
Nr 16 En dagvattenmodell för beräkning av avrinning och transport av kväve och fosfor i
Flatendiket i södra Stockholm, Sara-Sofia Hellström
Nr 17 Långsiktiga effekter av odlingsinriktning på förändringar i markens humusförråd
- en fallstudie, Helena Näslund
Nr 18 Dynutveckling längs kusten utanför Halmstad, under senare hälften av 1900-talet. Ingrid Engvall
Nr 20 The Influence of Waves on the Heat Exchange over Sea, Erik Sahlée Nr 21 Åska längs Sveriges kuster, Ulrika Andersson
Nr 22 En enkel modell för beräkning av tjäldjup, Johan Hansson
Nr 23 Modelling the Wind Climate in Mountain Valleys Using the MIUU Mesoscale
Model, Nikolaus Juuso
Nr 24 Evaluation of a New Lateral Boundary Condition in the MIUU Meso-Scale Model, Anna Jansson
Nr 25 Statistisk studie av sambandet mellan geostrofisk vind och temperatur i södra
Sverige, Jonas Höglund
Nr 26 A comparison of the temperature climate at two urban sites in Uppsala, Paulina Larsson
Nr 27 Optiska djupet för atmosfäriska aerosolpartiklar över södra Sverige, Jonas Lilja Nr 28 The wind field in coastal areas, Niklas Sondell
Nr 29 A Receiver Function Analysis of the Swedish Crust, David Mawdsley Nr 30 Tjäldjupsberäkningar med temperatursummor, Malin Knutsson
Nr 31 Processing and Interpretation of Line 4 Seismic Reflection Data from Siljan
Ring Area, Daniela Justiniano Romero
Nr 32 Turning Ray Tomography along deep Reflection Seismic Line 4 from the Siljan
Ring Area, Anmar C. Dávila Chacón
Nr 33 Comparison of two small catchments in the Nopex research area by water balance
and modelling approaches, Ulrike Kummer
Nr 34 High resolution data processing of EnviroMT data, Tobias Donner
Nr 35 Paleoclimatic conditions during late Triassic to early Jurassic, northern North Sea:
evidence from clay mineralogy, Victoria Adestål
Nr 36 Controlled Source Magnetotellurics - The transition from near-field to far-field Hermann Walch
Nr 37 Soil respiration in sub-arctic soils – controlling factors and influence of global
change, Evelina Selander
Nr 40 Methyl tert-Butyl Ether Contamination in Groundwater, Linda Ahlström
Nr 41 Geokemisk undersökning av vattnet i Västerhavet Med avseende på metallhalter och
129I, Anette Bergström
Nr 42 Fracture filling minerals and the extent of associated alteration into adjacent granitic
host rock, Erik Ogenhall
Nr 43 Bi-Se minerals from the Falun Copper mine, Helena Karlsson
Nr 44 Structures and Metamorphism in the Heidal-Glittertindarea, Scandinavian
Caledonides, Erik Malmqvist
Nr 45 Structure and isotope-age studies in Faddey Bay region of central Taymyr,
northern Siberia, Robert Eriksson
Nr 46 Stabilitetsindex – en stabil prognosmetod för åska?, Johan Sohlberg Nr 47 Stadsklimateffekter i Uppsala, Andreas Karelid
Nr 48 Snow or rain? - A matter of wet-bulb temperature, Arvid Olsen
Nr 49 Beräkning av turbulenta flöden enligt inertial dissipationsmetoden med mätdata från
en specialkonstruerad lättviktsanemometer samt jämförelse med turbulenta utbytesmetoden, Charlotta Nilsson
Nr 50 Inverkan av det interna gränsskiktets höjd på turbulensstrukturen i ytskiktet, Ulrika Hansson
Nr 51 Evaluation of the Inertial Dissipation Method over Land, Björn Carlsson
Nr 52 Lower Ordovician Acritarchs from Jilin Province, Northeast China, Sebastian Willman Nr 53 Methods for Estimating the Wind Climate Using the MIUU-model, Magnus Lindholm Nr 54 Mineralogical Evolution of Kaolinite Coated Blast Furnace Pellets, Kristine Zarins Nr 55 Crooked line first arrival refraction tomography near the Archean-Proterozoic in
Northern Sweden, Valentina Villoria
Nr 56 Processing and AVO Analyses of Marine Reflection Seismic Data from Vestfjorden,
Norway, Octavio García Moreno
Nr 57 Pre-stack migration of seismic data from the IBERSEIS seismic profile to image the
upper crust, Carlos Eduardo Jiménez Valencia
Nr 60 Neoproterozoic Radiation of Acritarchs and Environmental Perturbations around the
Acraman Impact in Southern Australia, Mikael Axelsson
Nr 61 Chlorite weathering kinetics as a function of pH and grain size, Magdalena Lerczak and Karol Bajer
Nr 62 H2S Production and Sulphur Isotope Fractionation in Column Experiments with Sulphate - Reducing Bacteria, Stephan Wagner
Nr 63 Magnetotelluric Measurements in the Swedish Caledonides, Maria Jansdotter Carlsäter Nr 64 Identification of Potential Miombo Woodlands by Remote Sensing Analysis,
Ann Thorén
Nr 65 Modeling Phosphorus Transport and Retention in River Networks, Jörgen Rosberg Nr 66 The Importance of Gravity for Integrated Geophysical Studies of Aquifers,
Johan Jönberger
Nr 67 Studying the effect of climate change on the design of water supply reservoir, Gitte Berglöv
Nr 68 Source identification of nitrate in a Tertiary aquifer, western Spain: a stable-isotope ap-
proach, Anna Kjellin
Nr 69 Kartläggning av bly vid Hagelgruvan, Gyttorp, Ida Florberger
Nr 70 Morphometry and environmental controls of solifluction landforms in the Abisko area, northern
Sweden, Hanna Ridefelt
Nr 71 Trilobite biostratigraphy of the Tremadoc Bjørkåsholmen Formation on Öland, Sweden, Åsa Frisk
Nr 72 Skyddsområden för grundvattentäkter - granskning av hur de upprättats, Jill Fernqvist Nr 73 Ultramafic diatremes in middle Sweden, Johan Sjöberg
Nr 74 The effect of tannery waste on soil and groundwater in Erode district, Tamil Nadu, India A Minor Field Study, Janette Jönsson
Nr 75 Impact of copper- and zinc contamination in groundwater and soil, Coimbatore urban
areas, Tamil Nadu, South India A Minor Field Study, Sofia Gröhn
Nr 76 Klassificering av Low Level Jets och analys av den termiska vinden över Östergarnsholm , Lisa Frost
Nr 79 Sprite observations over France in relation to their parent thunderstorm system, Lars Knutsson
Nr 80 Influence of fog on stratification and turbulent fluxes over the ocean, Linda Lennartsson Nr 81 Statistisk undersökning av prognosmetod för stratus efter snöfall, Elisabeth Grunditz Nr 82 An investigation of the surface fluxes and other parameters in the regional climate
model RCA1during ice conditions, Camilla Tisell
Nr 83 An investigation of the accuracy and long term trends of ERA-40 over the
Baltic Sea, Gabriella Nilsson
Nr 84 Sensitivity of conceptual hydrological models to precipitation data errors – a regional
study, Liselotte Tunemar
Nr 85 Spatial and temporal distribution of diagenetic modifications in Upper Paleocene deep-
water marine, turbiditic sandstones of the Faeroe/Shetland basin of the North Sea,
Marcos Axelsson
Nr 86 Crooked line first arrival refraction tomography in the Skellefte ore field, Northern
Sweden, Enrique Pedraza
Nr 87 Tektoniken som skulptör - en strukturgeologisk tolkning av Stockholmsområdet och
dess skärgård, Peter Dahlin
Nr 88 Predicting the fate of fertilisers and pesticides applied to a golf course in central
Sweden, using a GIS Tool, Cecilia Reinestam
Nr 89 Formation of Potassium Slag in Blast Furnace Pellets, Elin Eliasson
Nr 90 - Syns den globala uppvärmningen i den svenska snöstatistiken?Mattias Larsson Nr 91 Acid neutralization reactions in mine tailings from Kristineberg, Michal Petlicki och Ewa Teklinska
Nr 92 Ravinbildning i Naris ekologiska reservat, Costa Rica, Axel Lauridsen Vang Nr 93 Temporal variations in surface velocity and elevation of Nordenskiöldbreen,
Svalbard, Ann-Marie Berggren
Nr 94 Beskrivning av naturgeografin i tre av Uppsala läns naturreservat, Emelie Nilsson Nr 95 Water resources and water management in Mauritius, Per Berg
Nr 96 Past and future of Nordenskiöldbreen, Svalbard, Peter Kuipers Munneke
Nr 99 Development and validation of a new mass-consistent model using terrain-influenced
coordinates, Linus Magnusson
Nr 100 The Formation of Stratus in Rain, Wiebke Frey Nr 101 Estimation of gusty winds in RCA, Maria Nordström
Nr 102 Vädermärken och andra påståenden om vädret - sant eller falskt?, Erica Thiderström Nr 103 A comparison between Sharp Boundary inversion and Reduced Basis OCCAM
inversion for a 2-D RMT+CSTMT survey at Skediga, Sweden, Adriana Berbesi
Nr 104 Space and time evolution of crustal stress in the South Iceland Seismic Zone using
microearthquake focal mechanics, Mimmi Arvidsson
Nr 105 Carbon dioxide in the atmosphere: A study of mean levels and air-sea fluxes over the
Baltic Sea, Cristoffer Wittskog
Nr 106 Polarized Raman Spectroscopy on Minerals, María Ángeles Benito Saz
Nr 107 Faunal changes across the Ordovician – Silurian boundary beds, Osmundsberget
Quarry, Siljan District, Dalarna, Cecilia Larsson
Nr 108 Shrews (Soricidae: Mammalia) from the Pliocene of Hambach, NW Germany, Sandra Pettersson
Nr 109 Waveform Tomography in Small Scale Near Surface Investigations, Joseph Doetsch
Nr 110 Vegetation Classification and Mapping of Glacial Erosional and Depositional Features Northeastern part of Isla Santa Inés, 530S and 720W, Chile, Jenny Ampiala
Nr 111 Recent berm ridge development inside a mesotidal estuary The Guadalquivir River mouth case, Ulrika Åberg
Nr 112 Metodutveckling för extrahering av jod ur fasta material, Staffan Petré Nr 113 Släntstabilitet längs Ångermanälvens dalgång, Mia Eriksson
Nr 114 Validation of remote sensing snow cover analysis, Anna Geidne
Nr 115 The Silver Mineralogy of the Garpenberg Volcanogenic Sulphide Deposit, Bergslagen,
Central Sweden, Camilla Berggren
Nr 116 Satellite interferometry (InSAR) as a tool for detection of strain along End-
Nr 119 Contaminated Land database - GIS as a tool for Contaminated Land Investigations, Robert Elfving
Nr 120 Geofysik vid miljöteknisk markundersökning, Andreas Leander
Nr 121 Precipitation of Metal Ions in a Reactive Barrier with the Help of Sulphate - Reducing
Bacteria, Andreas Karlhager
Nr 122 Sensitivity Analysis of the Mesoscale Air Pollution Model TAPM, David Hirdman Nr 123 Effects of Upwelling Events on the Atmosphere, Susanna Hagelin
Nr 124 The Accuracy of the Wind Stress over Ocean of the Rossby Centre Atmospheric
Model (RCA), Alexandra Ohlsson
Nr 125 Statistical Characteristics of Convective Storms in Darwin, Northern Australia, Andreas Vallgren
Nr 126 An Extrapolation Technique of Cloud Characteristics Using Tropical Cloud Regimes, Salomon Eliasson
Nr 127 Downscaling of Wind Fields Using NCEP-NCAR-Reanalysis Data and the Mesoscale
MIUU-Model, Mattias Larsson
Nr 128 Utveckling och Utvärdering av en Stokastisk Vädergenerator för Simulering av