Slutsatser kostnadsanalys

Kostnader domineras av utnyttjandegraden, arbetskostnader, storlek på anläggningen och komponentkostnader för reningen. Kostnader för pråmalternativet är högre i inköp och i drift och underhållsfasen. Ur ett kostnadsperspektiv så finns det en samstämmighet mellan de kostnader som VESC-tillverkare i Kalifornien uppger och den kostnad som uppskattats i kapitel 6.1, framförallt när man räknar in vinstmarginaler, och variation i kapacitetsutnyttjande. För de högre effektbehoven >3000kW finns dock inga jämförbara fall det råder även viss osäkerhet kring under vilka förhållanden och bemanning som en VECS i Sverige skulle användas med avseende på gällande lagstiftning och arbetsmiljörätt.

Stängda system sätter större krav på utrustningen och antal komponenter och är kostnadsdrivande.Stor osäkerhet radar kring kostnader för recycling av slutprodukter från SCR och skrubber anläggning i framtiden kanske även för CCS. För att få en perspektiv kopplat till kostnader för redaren för elförsörjningen brukar kostnader per kWh ligger kring 15EURct~1.5 SEK.

Kostnader i jämförelsen med totalen för hamnanlöp ökar med 13-16% för en genomsnittligt anlöp med ett RoRo fartyg om man antar 50% utlastning av VECS anläggningen.

7 Slutsatser

VESC är en fungerade och använd teknik idag i Kalifornien fungerar drift och underhåll på ett naturligt sätt i hamnmiljön och en teknikmognad och jämvikt finns för tillfället i affärsmodellen där. Däremot är tekniken inte redo för att avskilja koldioxid ännu vilket ligger VESC i fatet i en jämförelse med landström. VESC ses också av alla tillfrågade i arbete med den här rapporten som ett plåster och tillfällig lösning på vägen mot en mer utbyggd landströmskapacitet i land såväl som ombord. Som en lösning på vägen fyller VESC den tänkta funktionen och kan under givna förutsättningar minska föroreningarna i hamnen med avseende på NOX SOX och PM. Det kräver dock att VESC- nyttjandet är kopplat till ekonomiska incitament.

Ur ett kostnadsperspektiv så finns det en samstämmighet mellan de kostnader som VESC-tillverkare i Kalifornien uppger (6.2) och den kostnad som uppskattats i kapitel 6.1. För de högre effektbehoven >3000kW finns dock inga jämförbara fall det råder även viss osäkerhet kring under vilka förhållanden och bemanning som en VECS i Sverige skulle användas med avseende på gällande lagstiftning och arbetsmiljörätt. Rapporten visar också att vid högre effektbehov så ökar anläggningens kapitalinvestering på ett linjärt sätt och baserat på den uppskattade kostanden för investering och drift bör en jämförelse med landström kunna genomföras för de hamnar eller operatörer med den här rapporten som beslutsunderlag. Ökningen gäller även anläggningens storlek idag är den största omhändertagna effekten 3 5MW. För att driva VECS med pråm krävs då även insatser för att underhålla pråmen och bogserbåten inklusive regelbundna dockningar vilket ökar driftskomplexiteten. Resonemanget kan därför föras att ju fler och ju mer komplexa systemen är desto större är påverkan av underhållet ur ett miljöperspektiv. Minskade körtimmar av fartygens system för att genera el och värme på fartyg minskar dessutom underhållsbehovet ombord där fler komplexa system ska underhållas än med landström. Detta är fördelar som landström har över VECS.

I utvärderingen av tillverkarna STAX CAEM och AEG finns det osäkerheter kring exakt hur vissa delsystem är konstruerade och utvecklingspotentialen ser ut för varje system. Detta beror på gängse restriktivitet med avseende på immaterialrättsliga frågor men även den rivalitet VESC-tillverkarna i Kalifornien emellan. STAX är en avknoppning från CAEM som i sin tur haft flera patenträttsliga konflikter med AEG (American- Shipper, 2014). Avfallshantering efter det att föroreningarna avskiljts är också ett område som skulle behöva närmre utredning. Sammanfattningsvis redovisas VECS fördelar och nackdelar gentemot landström i Tabell 8.

Tabell 8: Fördels- och nackdelslista för VESC jämfört landström.

Aspekt Fördel Nackdel

Utsläpp

Minskar utsläppen (till luft) av NOx SOx och PM

Inte moget för CO2 avskiljning än

- Ökning i faktisk

fossilbränsleförbrukning Flexibilitet Kan hantera fartyg utan

investering från redaren.

Frågetecken om användning på kryssningsfartyg Ljud

Enl tillverkare: Ljuddämpar skorsten (ingen fördel då landström inte låter alls)

Buller ökar med generatorn för drift av systemet

Investering Relativt Oberoende av oljepris/ bunkerpris

-Kortsiktighet och osäkerheter kring

driftsmodeller

Energibehov - Kräver tillgång till externt

energiförsörjning

Handhavande

Relativt oberoende gränssnitt

Risk med stor kran och svår arbetsmiljö (föroreningar

och buller). Omhändertagande och

deponi av avfall.

Drift - Relativt stort

underhållsbehov av VECS Utanför hamnen

Möjlighet att rena på redden under gynnsamma väderförhållanden.

Ingen miljövinst till havs

VESC fungerar och används i Kalifornien, idag är den största omhändertagna effekten 3,5MW.

Ur ett kostnadsperspektiv så finns det en samstämmighet mellan de kostnader som VESC-tillverkare i Kalifornien uppger och den kostnad som uppskattats av RISE. Analysen visar också att vid högre effektbehov så ökar anläggningens kapitalinvestering på ett linjärt sätt. Eftersom fartygenseffektbehov styr mycket av slutsatserna för valet av alternativ för utsläppsminskning i hamnar bör denna fråga utredas vidare för varje individuell hamn.

Avgörande för nästan alla alternativ är den faktiska effektbehov vid kaj. Studien har kommit fram till ett antal nya slutsatser och vidare studier:

• Det har framkommit att det finns stora variationer i effektbehov även inom samma fartygskategori och storlek.

• Stor variation under lastning och lossning på framförallt tankers och för självlossande bulk samt vid krandrift.

• Direkt koppling av effektbehovet finns till yttertemperatur vid anlöp av stora färjor och kryssningsfartyg (HVA/C – värme och ventilation)

• Litteraturen överskatta oftast förbrukningen och vissa jämställ installerat effekt till behov.

• Stor potential för batteridrift för olika förbrukare ombord för peak shaving • Nya installationer med batterier som laddas under färd och kan användas vid

kaj och nära kusten

• Ingenting har hittats kring kombination av landström och fartygsbaserat elproduktion

• Stor potential till kunskap för verkliga effektbehoven genom MRV lagstiftning och dess rapportering.

Rapporten har också kort avhandlat andra alternativ till landström så som LNG-pråmar och LNG-generatorer i containrar. Det arbete skulle kunna fortsätta med en mer övergripande analys likt den som är gjord för VESC i den här rapporten.

För att driva VECS med pråm krävs insatser för att underhålla pråmen och bogserbåten inklusive regelbundna dockningar, etc. som är kostnadsdrivande. Resonemang kan därför föras att ju fler och ju mer komplext systemen är, desto större är påverkan av underhållet ur ett miljöperspektiv. Minskade körtimmar av fartygens system för att genera el och värme på fartyg minskar dessutom underhållsbehovet ombord, där fler komplexa system ska underhållas än med landström.

Rapporten har också i mindre omfattning avhandlat andra alternativ till landström så som LNG-pråmar och LNG-generatorer i containrar. Det arbete skulle kunna fortsätta med en mer övergripande analys likt den som är gjord för VESC i den här rapporten. Tveksamhet har nämnts i branschen om nyttan med VECS tekniken, affärsmodell och incitament, som ses mest som ett temporärt lösning och speglas även i den ökade kritiken mot SCR och öppna skrubbrar.

Eftersom fartygenseffektbehov styr mycket av slutsatserna för valet av alternativ för utsläppsminskning i hamnar bör denna fråga utredas vidare för varje individuell hamn.

I utvärderingen av tillverkarna STAX, CAEM och AEG finns det osäkerheter kring exakt hur vissa delsystem är konstruerade och utvecklingspotentialen ser ut för varje system. Detta beror på gängse restriktivitet med avseende på immaterialrättsliga frågor men även den rivalitet VESC-tillverkarna, i Kalifornien, emellan. STAX är en avknoppning från CAEM som i sin tur haft flera patenträttsliga konflikter med AEG.

Avfallshantering efter det att föroreningarna avskiljts är också ett område som skulle behöva närmre utredning (samma som för stängda fartygsbaserade SCR och skrubberanläggningar).

Referenser

Agrawal A. Aldrete G. Anderson B. Muller R. & Ray J. (2018). Port of Long Beach 2017 Air Emissions Inventory. Long Beach CA: Port of Long Beach.

American-Shipper. (2014 augusti 17). AMECS faces challenge from rival developer.

Retrieved from https://www.americanshipper.com:

https://www.americanshipper.com/news/?autonumber=57986&source=redir ected-from-old-site-link

Andersson D. & Andersson P. (2017). Frikyla En möjlighet för Östersjöfarten att spara energi? Kalmar: Linnéuniversitetet.

Andersson K. & Winnes H. (2010). Environmental trade-offs in nitrogen oxide removal from ship engine exhausts. Journal of Engineering for the Maritime Environment 33-43.

Axces. (2019 februari 5). DPF - Diesel Particulate Filters. Retrieved from Axces Exhausts Systems and Stacks.

Bailey K. (2009). Current Methodologies in Preparing Mobile Source Port-Related Emission Inventories. Fairfax Virginia: U.S. Environmental Protection Agency. Bertilson B. (2019). Personligt kommunikation. Göteborg Sverige.

Blohm P. & Rautenberg C. (2012). Finanzierungs- und Betreibermodelle für eine Landstromversorgung im Hamburger Hafen. Hamburg: Putz&Partner Unternehmensberatung.

Boer E. d. & Hoen M. '. (2015). Scrubbers – An economic and ecological assessment. Delft: CE Delft.

Brynolf S. (2014). Environmental Assessment of Present and Future Marine Fuels. Gothenburg Sweden: Chalmers University of Technology.

CARB. (2012). Worlds Port Climate Initiative. Retrieved from wpci.iaphworldports.org: http://wpci.iaphworldports.org/data/docs/onshore- power-supply/library/1266571852_shorepowerfactsheet.pdf

CCSA. (2019 Mars 13). Carbon Capture and Storage Association. Retrieved from Post- combustion capture: http://www.ccsassociation.org/what-is-ccs/capture/post- combustion-capture/

COWI. (2012). Exhaust Gas Scrubber Installed Onboard MV Ficaria Seaways: Public Test Report Environmental Project No. 1429. COWI.

Dieselnet. (2018 Oktober 1). Dieselnet. Retrieved from https://www.dieselnet.com: https://www.dieselnet.com/standards/inter/imo.php

DNV GL Maritime Communications. (2015). IN FOCUS – LNG as Ship Fuel. Printing: ID 801156 2015-05. Hamburg Germany: DNV GL - Maritime.

EMSA. (2010). The 0.1% sulphur in fuel requirement as from 1 January 2015 in SECAs : An assessment of available impact studies and alternative means of compliance. Lissabon: European Maritime Safety Agency (EMSA).

EMSA. (2019 02 11). Air Pollution and GHG Emissions. Retrieved from European Maritime Safety Agency: http://www.emsa.europa.eu/main/air-pollution.html Entec UK Ltd. (2002). Quantification of emissions from ships associated with ship movements between ports in the European Community. Northwich : Entec UK Ltd.

Freese N. (2017). WORKING PAPER SERIES 2017: 4. Copenhagen: UNEP DTU Partnership.

Guryev P. (2014). Land in Sicht. ABB review 4|14 pp. 66-69. Gustavsson C. (2011). Energieffektivisering. Turku: Novia.

Hüffmeier J. (2018). PM EcoProdigy Use Case Small Tanker. Sweden: RISE Research Institutes of Sweden (internal).

Hägglund M. (2006). Produktion av syntetisk diesel från biogas vid Domsjö Fabriker . Umeå: Umeå Uni. .

ISEA. (2017). Studie om hamnrelaterade kostnader. Göteborg: En studie utförd av ISEA - Triathlon Group på uppdrag av Svensk Sjöfart.

Johansson L. Fridell E. Wisell T. & Winnes H. (2016). Prövotidsutredning avseende buller och landelsanslutning - rapport 5000641 r01 och U 4975. Stockholm: Stockholms Hamn.

Klopott D. M. (2016). The Baltic Sea as a model region for green ports and maritime transport. Gdynia: BPO Baltic Port Organization.

Kroon J. (2013). Rökgasrening. Växjö: Linnéuniversitetet .

Maritime CEO Forum Singapore . (2019 04 12). Splash247. Retrieved from Maritime CEO Forum: ‘We should look beyond the sulphur issue’: https://splash247.com/maritime-ceo-forum-we-shoud-look-beyong-the- sulphur-issue/

Masson-Delmotte V. Zhai P. Pörtner H.-O. Roberts D. Skea J. Shukla P. . . . Waterfield T. (2018). Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the

impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways in the context of strengthening the global response to the threat of climate change . Geneva Switzerland: World Meteorological Organization.

Massport. (2016 februari 7). Massport Shore-to-Ship Power Study. Retrieved from https://globalmaritimehub.com: https://globalmaritimehub.com/wp- content/uploads/attach_770.pdf

Melo P. D. & Echevarrieta P. D. (2014). Resizing study of main and auxiliary engines of the container vessels and their contribution to the reduction of fuel consumption and GHG. Barcelona: Faculty of Nautical Studies of Polytechnic University of Catalonia.

Molitor E. & Solerud C. (2019 02 18). Projektmöte. Personlig kommunikation. Sverige.

Naturvårdsverket. (2003). Hamnar - Om hälso- och miljöpåverkan MKB tillståndsprövning m.m. - Handbok med allmänna råd. Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. (2018 08 10). Naturvårdsverket. Retrieved from Fakta om svaveldioxid i luft: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat- och-luft/Luftfororeningar/Svaveldioxid/

Naturvårdsverket. (2019 03 05). MKB. Retrieved from https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-

miljoarbetet/Vagledningar/Miljobedomningar/Specifik- miljobedomning/Miljokonsekvensbeskrivningen-/

NN. (2019). Personligt kommunikation med scrubber leverantörer. Mariehamn: RISE Research Institutes of Sweden.

Norsk Petroleum. (2019). https://www.norskpetroleum.no/en/economy/investments- operating-costs/. Investments Operating Costs. Norge: Norsk petroleum. Pierantozzi R. (2003). "Carbon Dioxide". Kirk-Othmer Encyclopedia of Chemical

Technology. . Kirk-Othmer Encyclopedia of Chemical Technology. Wiley. https://doi.org/10.1002/0471238961.0301180216090518.a01.pub2.

Port of Los Angeles; Starcrest Consulting Group. (2018). Inventory of Air Emissions CY 2017. Los Angeles: Port of Los Angeles.

Pratt J. W. & Harris A. P. (2013). Vessel Cold-Ironing Using a Barge Mounted PEM Fuel Cell: Project Scoping and Feasibility. Albuquerque New Mexico: Sandia National Laboratories.

Priebe M. B. (2013). Wet or Dry? Which Scrubber Type will Reign Supreme? . Berlin: IQPC GmbH .

Psaraftis H. (2019). Sustainable Shipping. springer.com: Springer.

Rohde F. (2019). MOST USED NUMBER IN SHIPPING. Mariehamn: Technolog/ Maritime Day Åland.

Sempler K. (2009 11 17). NyTeknik. Retrieved from Så höga är Förlusterna i elnäten: https://www.nyteknik.se/popularteknik/sa-hoga-ar-forlusterna-i-elnaten- 6369770

Sgouridis S. Carbajales-Dale M. Csala D. Chiesa M. & Bardi U. (2019 04). Comparative net energy analysis of renewable electricity and carbon capture

and storage. Nature Energy. Retrieved from

https://www.nature.com/articles/s41560-019-0365-7

Sundberg M. (2015). Kostnadsmodell för elektriska förluster drift och underhåll samt inmatningstariffer för vindkraftsparker i Sverige . Stockholm: KTH School of Industrial Engineering and Management.

Svensk Energi. (2010). Den svenska elens miljöpåverkan. Stockholm: Svensk Energi. Sveriges Hamnar. (2016). Miljöarbetet i svenska hamnar - SH-AK 2016-02-12.

Transportföretagen.

The-OC-Register. (2014 maj 22). Company racing to clean up ship pollution in ports.

Retrieved from https://www.ocregister.com:

https://www.ocregister.com/2014/05/22/company-racing-to-clean-up-ship- pollution-in-ports/

Thiem C. & Albers W. (2016). INVESTIGATION OF THE ENERGY USE AND THE EXHAUST GAS EMISSIONS OF A STATE-OF-THE-ART RO-PAX FERRY BY ON-BOARD MEASUREMENTS AND SYSTEM SIMULATIONS. Design & Operation of Ferries & Ro-Pax Vessels. London: The Royal Institution of Naval Architects.

Thulin E. (2014). Elanslutning av fartyg i hamn - ...för Köpings och Västerås hamn. Uppsala: Uppsala universitet.

Transportstyrelsen. (2010 05 26). Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot förorening från fartyg. TSFS 2010:96. Sverige: Transportstyrelsen.

Watkins E. (2018 December 7). Lloyd's list. Retrieved from https://lloydslist.maritimeintelligence.informa.com:

https://lloydslist.maritimeintelligence.informa.com/LL1125433/US-state- fines-MSC-for-breach-of-AtBerth-regulation

Winnes H. & Parsmo R. (2017). Landels-anslutning av fartyg i Göteborgs Hamn. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.

World-maritime-news. (2018 oktober 15). https://worldmaritimenews.com. Retrieved from Over 1 000 Scrubber Installations Booked in the Past Six Months: https://worldmaritimenews.com/archives/262585/over-1000- scrubber-installations-booked-in-the-past-six-months/

Revisioner

Rev. # Anteckning Författare datum Granskare datum

1 0 Utkast Ellinor Forsström ₁₈₁₂₀₄ Anders Hjörnhede 181211 1 1 Kommentarer från hamnarna 190218 Peter Sjögren 190218 Andreas Bach 190225 1 2 Kommentarer från hamnarna 190307 Johannes Hüffmeier 190307 Anders Hjörnhede 190314 1 3 Kommentarer från hamnarna 190325 Peter Sjögren 190325 Andreas Bach 190401 1 4 Intern granskning Johannes

Hüffmeier 190514

Andreas Bach och Kerstin Hindrum 190521 1 5 Kommentarer från hamnarna 190713 Peter Sjögren 190718 Johannes Hüffmeier 190719 1 6 Slutgiltig version Hüffmeier och

Sjögren. 190620

Andreas Bach och

Hjörnhede, 190625

Appendix

I. Gällande regelverk och förordningar II. Effektbehov av olika fartyg vid kaj III. Kostnadsberäkning

In document Vessel Emission Control System: ett alternativtill landström? : 8P05667: Analys över de tekniska-, affärsmässiga- och miljömässiga förutsättningarnaför VECS i svenska hamnstäder (Page 47-57)

7 Slutsatser

Referenser

Revisioner

Appendix

© RISE Research Institutes of Sweden AB