Utifrån tio möjliga kritiska framgångsfaktorer har den här akademiska kandidatuppsatsen resulterat i tre kritiska framgångsfaktorer. De tre kritiska framgångsfaktorerna som
presenteras i slutsatsen innebär att utan dem skulle troligtvis inte användarinvolveringen anses som lyckad. De resterande sju framgångsfaktorerna är endast en bidragande faktor till en lyckad användarinvolvering och ett systemutvecklingsprojekt med användarinvolvering kan bli lyckat utan dessa faktorer.
Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva de mest kritiska framgångsfaktorerna som bidrar till en lyckad användarinvolvering i
systemutvecklingsprojekt.
Användarnöjdhet skapas vid engagemang
En av de kritiska framgångsfaktorer som kan urskiljas är företagsledningens och användarrepresentantens engagemang för systemutvecklingsprojektet. Även om
företagsledningens engagemang inte avgör projektets framgång är det fortfarande en kritisk framgångsfaktor för att systemutvecklingsprojektet ska leda till användarnöjdhet. Det syns tydligt i Newman och Noble (1990) fallstudie att när chefen för antagningen inte var delaktig, skapades inte användarnöjdhet. När chefen för antagningen valde att engagera sig blev
användarnöjdheten hög. Både projektledare A och B uttryckte att företagsledningens engagemang spelade roll för att användarinvolveringen skulle bli bra eftersom företagsledningen är de som kan ge användarrepresentanten beslutsmandat.
Att användarrepresentantens engagemang är en kritisk framgångsfaktor märks i Manchester Universitetsprojektet, användarrepresentanter vägrade att använda det nya IT-systemet innan deras behov blev bemötta. Även om det var en negativ aspekt i systemutvecklingen visar det på att engagemang från användare behövs för att skapa användarnöjdhet. I de två andra fallstudierna visade användare positiv engagemang för systemutvecklingsprojektet och delgav systemutvecklare information som ledde till användarnöjdhet. Butler och Fitzgerald (1997) menar att lyckad användarinvolvering skapas genom användarrepresentanters engagemang. Projektledare A och B är eniga om att användarrepresentanters engagemang är en
framgångsfaktor.
Teknisk förståelse förbättrar kommunikationen
Att kommunikationen mellan användarrepresentant och systemimplementatör är en kritisk framgångsfaktor för systemutvecklingsprojektets framgång framgår i de tre sekundära fallstudier. Men för att kommunikationen ska fungera framgår det att en viss teknisk förståelse behövs från användarrepresentantens sida. I Manchester Universitets-projektet saknar användarrepresentanten teknisk förståelse och kan inte redogöra vilka behov som ska fyllas av det nya IT-systemet. Projektledare A förespråkar att användarrepresentanten har teknisk förståelse eftersom det underlättar vid kommunikation. I GIS- och GAS-projektet fick användarrepresentanter teknisk utbildning för att undvika situationen som skedde i
Manchester Universitets-projektet. Det framgår i analysen att det inte enbart är användarrepresentanten som behöver kunskap för att förmedla sin åsikt, även systemimplementatören bör kunna förmedla sina idéer om systemutvecklingen till
användarrepresentanten. Fredriksson och Arola (2009) menar att det ligger stor vikt på att systemimplementatören kan förklara sig på ett enkelt sätt för användarrepresentanten för att
39
kunna uppnå en bra kommunikation. Projektledare A menar att användarberättelse och processkartläggning underlättar i kommunikationen mellan användarrepresentanten och systemimplementatören. Projektledare A poängterar att båda parterna bör behärska dessa tekniska hjälpmedel för att det ska fungera bra.
Grad av användarinvolvering påverkar acceptans för IT-system
Det framgår utav den jämförande analysen att alla systemutvecklingsprojekt inte behöver ha hög grad av användarinvolvering för att anses som lyckade. Däremot framgår det i analysen att acceptansen för IT-systemet är högre om det finns användarrepresentanter som är
involverade i systemutvecklingen. En kritisk framgångsfaktor är acceptans för IT-systemet. Det ger användare en trygghet att kunna delges om systemutvecklingens framgång genom en arbetskollega. En hög grad av användarinvolvering ger möjlighet för användarrepresentanter att påverka systemutvecklingen och kan förmedla andra användares krav. Detta bidrar även till acceptansen för IT-systemet. Utan acceptans från användare kommer IT-systemet inte användas. En låg grad av användarinvolvering ger inte användarrepresentanter möjlighet att påverka systemutvecklingen i samma utsträckning. Därför anser jag att en hög grad av användarinvolvering i systemutvecklingsprojekt är bättre än en låg grad av
40
Källförteckning
Skriftliga källor
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. Barki, H., Hartwick, J. (1989). Rethinking the Concept of User Involvement. MIS Quarterly, 13 (1), 53-63.
Baroudi, J.J., Olson, M.H., Ives, B. (1986). An Empirical Study of the Impact of User
Involvement on System Usage and Information Satisfaction. Communications of the ACM, 29 (3), 232-238.
Butler, T., Fitzgerald, B. (1997). A Case Study of User Participation in the Information Systems Development Process, Proceedings of the Eighteenth International Conference on
Information Systems (Kumar, K & DeGross, JI, Eds.), Atlanta, GA, USA, December 14-17.
Chow, T. & Cao, D-B. (2008). A Survey Study of Critical Success Factors in Agile Software Projects. The Journal of Systems and Software, 81 (6), 961-971.
Damodaran, L. (1996). User Involvement in the Systems Design Process – a Practical Guide for Users. Behaviour & Information Technology, 15 (6), 363 -377.
Computer Sweden. (2013). Sluta bygga system som alla hatar. 21 november. Computer Sweden. (2014). Ännu ett fiasko för Accenture.13 februari.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson, U. (2007). Kravhantering för IT-system. Malmö: Studentlitteratur.
Fagerström, B. (2003). IT-användning – En analysmodell för IT-nytta. Doktorsavhandling, Luleå: Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet.
Fredriksson, O., Arola, M. (2009). En fallstudie av ett framgångsrikt affärssystembyte, ingår i:
Temperaturen på affärssystem i Sverige (Hedman, J, Nilsson, F och Westelius, A, Red.).
Studentlitteratur: Lund, 167-196.
Goldkuhl, G. (2011). Kunskapande. Linköping: Forskningsgruppen VITS, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Stockholm: Institutionen för Data- och Systemvetenskap, Stockholms universitet.
Gulliksen, J., Göransson, B., Boivie, I., Blomkvist, S., Persson, J., Cajander, Å. (2003). Key Principles for User-Centered Systems Design. Behavior & Information Technology, 22 (6), 397-409.
41
Görling, S. (2009). Att arbeta med IT-projekt. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Harris, M.A., Weistroffer, H.R. (2009). A New Look at the Relationship between User Involvement in Systems Development and System Success. Communications of the
Association for Information Systems, 24 (42), 739-756.
Hartwick, J., H. Barki (1994). Explaining the Role of User Participation in Information Systems Use. Management Science, 40 (4), 440-465.
Hedman, J., Lind, M. (2009). Livcykler och affärssystem, ingår i: Temperaturen på
affärssystem i Sverige (Hedman, J, Nilsson, F och Westelius, A, Red.), Studentlitteratur:
Lund, 121-161.
Jansson, T., Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Kujala, S. (2008). Effective User Involvement in Product Development by Improving the Analysis of User Needs. Behavior & Information Technology. 27 (6), 457-473.
Magnusson, J., Olsson, B. (2008). Affärssystem. Lund: Studentlittertur.
Magnusson, P.R. (2009). Exploring the Contributions of Involving Ordinary Users in Ideation of Technology-Based Services. Product Development & Management Association, 26 (5), 578-593.
Nationalencyklopedin. (2014a). http://www.ne.se/kravspecifikation (Hämtad 2014-05-19). Nationalencyklopedin. (2014b). http://www.ne.se/modell (Hämtad 2014-05-26).
Nationalencyklopedin. (2014c). http://www.ne.se/analys (Hämtad 2014-05-26).
Newman, M., Noble, F. (1999). User Involvement as an Interaction Process: A Case Study.
The Institute of Managment Sciences, 1 (1), 89-113.
Patel, R., Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Reich, B.H., Gemino, A., Sauer, C. (2012). Knowledge management and project-based knowledge in it projects: A model and preliminary empirical results. International Journal of
Project Management, 30 (6), 663–674.
Rikspolisstyrelsen (2014). Pust Siebel avvecklas. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Gemensam/2014/feb/Pust-Siebel-avvecklas/ [2014-06-13] Sumner, M (1999), “Critical Success Factors in Enterprise Wide Information Management Systems Projects”, In: Proceedings of the 1999 ACM SIGCPR Conference on Computer
personnel research, ACM, New York, NY, USA, 297-303.
Söderström, J. (2011). Jävla skitsystem! E-boksproduktion, Publit.
42
Woxblom, C. (2013). Införandet av PUST – en uppföljning. Stockholm: Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion.
Åsand, H.-R., Mørch, A.I. (2006). Super Users and Local Developers: The Organization of End-User Development in an Accounting Company. Journal of Organizational and End User
Computing, 18 (4), 1-21.
Muntliga källor
Projektledare A – telefonintervju 25 februari 2014, Lindesberg-Karlstad, telefonintervju 13 maj 2014.
Projektledare B - personlig intervju 11 mars 2014, Örebro, personlig intervju 16 maj 2014, Örebro.
43