Slutsatser

Det redovisade materialet visar på flera intressanta aspekter kring lärarnas arbete med och uppfattning av musik, rytm, rim och ramsor i undervisningen. Samtliga lärare förklarade nyttan de såg med främst rim och ramsor för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet, men tidigare forskning lyfte också annan påverkan musiken kunde ha på elevernas tidiga språkande. Studien kommer fram till att lärarna skulle kunna utveckla undervisningen ytterligare, genom en musikundervisning som bygger på forskningen och är inriktad på fler aspekter av elevernas språkutveckling. Lärarna verkade inte fokusera musikundervisningen på att utveckla fonologisk medvetenhet, då den främst användes för annan språkutveckling. Om lärarna hade mer kunskap kring musikens påverkan på den fonologiska medvetenheten skulle de troligen kunna utveckla även denna aspekt av undervisningen och genom det utveckla elevernas fonologiska medvetenhet. Det som var mest intressant under intervjuerna var lärarnas beskrivning av musikanvändningen i undervisningen. Två av lärarna sade först att de inte använde musiken särskilt mycket i svenskundervisningen, men det framkom under intervjun att samtliga lärare använde musiken regelbundet. Slutsatsen som dras av detta är att musiken är en så pass integrerad och naturlig del av undervisningen att lärarna själva inte alltid reflekterar över hur mycket de använder den. De ser nyttan med musiken och använder den sedan kontinuerligt, inte bara för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet, utan även läsförståelse och i den generella undervisningen.

8.3 Vidare forskning

Då samtliga lärare i studien använder sig av musik, rytm, rim och ramsor i undervisningen i olika syften hade det varit intressant med vidare forskning om exakt vilka delar av elevernas språkande som utvecklas genom musik. Den granskade forskningen visar på en koppling mellan elevers fonologiska medvetenhet och deras musikförmåga, men lärarna i studien använde inte musiken endast för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet. De använde den för den allmänna språkutvecklingen och därför vore det intressant att forska vidare kring hur musiken kan användas i fler aspekter av elevernas tidiga språkande. Musikanvändning i andra ämnen, för att utveckla elevers kunskaper om exempelvis påsken, eller matematik hade varit intressant att forska vidare om, då Caroline och Daniella nämner detta som en del av deras musikundervisning. Lärarna i studien använder också de musikaliska verktygen för att eleverna ska lära sig att leka med orden. Lärarna ser detta som en viktig del i elevernas tidiga språkande och fortsatt forskning om hur elevers

31

förmåga att leka med ord påverkar deras språkande vore intressant. Caroline och Daniella använder också musiken för att träna på läsförståelse, vilket den granskade forskningen inte undersökte. Då läsförståelse är en av de viktigaste delarna i undervisningen är metoder för att utveckla läsförståelsen bland det viktigaste i skolan. Därför är det viktigt med fortsatt forskning kring hur läsförståelsen och dess delar kan utvecklas tidigt.

32

9 Referenslista

Adams, M. J. (1990). Beginning to read: thinking and learning about print. Massachusetts Institute of Technology.

Anvari, S., Trainor, L., Woodside, J., & Levy, B. (2002). Relations among musical skills, phonological processing, and early reading ability in preschool children. Journal of

Experimental Child Psychology, 54(2), 111–130. https://doi.org/10.1016/S0022-

0965(02)00124-8

Aristoteles (1994). Om diktkonsten. Alfabeta Bokförlag AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.) Liber.

Ervast, D. E. (2017). The Effects of a Music Curriculum on the Pre-Reading and Writing

Skills of Three to Five-Year-Olds in an Inclusive Day Care Setting. Florida State

University.

Gillon, G. (2004). Phonological Awareness: From Research to Practice. The Guilford Press.

Van Goch, M. M., Verhoeven, L. & McQueen, J. M. (2017) Trainability in lexical specificity mediates between short-term memory and both vocabulary and rhyme awareness. Learning and Individual Differences. 57(2017), 163-169. https://doi.org/10.1016/j.lindif.2017.05.008

Gromko, J. (2005). The Effect of Music Instruction on Phonemic Awareness in Beginning Readers. Journal of Research in Music Education, 53(3), 199–209. https://doi.org/10.1177/002242940505300302

Hedström, H. (2019). L so mi läsa M som i metod- om läsinlärning i förskoleklass och

skola. Lärarförlaget.

Holliman, A., Wood, C., & Sheehy, K. (2010). The contribution of sensitivity to speech rhythm and non-speech rhythm to early reading development. Educational Psychology,

30(3), 247–267. https://doi.org/10.1080/01443410903560922

33

Liberman, I. Y. (1982). A language-oriented view of reading and its disabilities. I H. Myklebust (Red.), Progress in learning disabilities (5. uppl.) (s. 81–101). Grune & Stratton.

Longinos. (1997). Om litterär storhet. Anamma Böcker AB.

Lukács, B., & Honbolygó, F. (2019). Task-Dependent Mechanisms in the Perception of Music and Speech: Domain-Specific Transfer Effects of Elementary School Music Education. Journal of Research in Music Education, 67(2), 153–170. https://doi.org/10.1177/0022429419836422

Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen- vägen till läsning- språklekar i förskoleklass. Natur & Kultur.

Lundberg, I., Frost, J. & Petersen, O-P. (1988). Effects of an Extensive Program for Stimulating Phonological Awareness in Preschool Children. Reading Research Quarterly.

(23)3, 263–284. https://www.jstor.org/stable/748042?seq=1

Moritz, C., Yampolsky, S., Papadelis, G., Thomson, J., & Wolf, M. (2013). Links between early rhythm skills, musical training, and phonological awareness. Reading and Writing,

26(5), 739–769. https://doi.org/10.1007/s11145-012-9389-0

Norlander, J. (1886). Svenska barnvisor och barnrim. Samfundet för visforskning.

Register, D. (2001). The Effects of an Early Intervention Music Curriculum on Prereading/Writing. Journal of Music Therapy, 38(3), 239–248. https://doi.org/10.1093/jmt/38.3.239

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket.

Shanahan, T. (2006). Relations among Oral language, Reading and Writing Development. I C. A. MacArthur, S. Graham & J. Fitzgerald Handbook of Writing Research. (171–185). The Guilford Press.

Stahl, S. A., & Murray, B. A. (1994). Defining phonological awareness and its relationship to early reading. Journal of Educational Psychology, 86(2), 221–234. https://doi.org/10.1037/0022-0663.86.2.221

34

Standley, J. M. & Hughes, J. E. (1997). Evaluation of An Early Intervention Music Curriculum for Enhancing Prereading/Writing Skills. Music Therapy Perspectives 15(2), 79–85. https://doi.org/10.1093/mtp/15.2.79

Säljö, U. (2017). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning (4. uppl.) (s. 203–264). Natur & Kultur. Treiman, R. (1991). Phonological Awareness and Its Roles in Learning to Read and Spell. I D. J. Sawer & B. J. Fox (Red.), Phonological Awareness in Reading. (161–189). Springer Verlag.

Treiman, R. (1992). Beginning to spell. Oxford University Press.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer- inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

1

Bilaga 1 intervjuguide

1. Använder ni musik som rytm, rim eller ramsor i svenskundervisningen? a. Vilken typ av musik, rim, ramsor eller rytm använder ni?

2. Hur arbetar ni med rim, ramsor, musik och rytm i svenskundervisningen? a. Hur ofta arbetar ni med det?

3. Kan ni förklara fonologisk medvetenhet för mig? a. Hur mycket arbetar ni med det i förskoleklass?

4. Vad använder ni för verktyg för att arbeta med fonologisk medvetenhet? a. Använder ni musik, rytm, ramsor eller rim?

b. I vilken utsträckning använder ni det?

5. Känner ni er bekväma att använda musik i undervisningen? 6. Hur anser ni att man bäst arbetar med fonologisk medvetenhet? 7. Är det något ni vill tillägga?

2

Bilaga 2 enkät

Enkät inför intervju

Namn __________________________ Skola ___________________________ Kön Kvinna Man

Hur gammal är du? __________________

Hur länge har du arbetat som lärare? ______________________

Vad har du för utbildning?

3

Bilaga 3 samtyckesblankett

Hej!

Jag studerar till grundlärare med inriktning F-3 och ska nu skriva mitt examensarbete. Temat för mitt examensarbete är hur lärare arbetar med musik, rytm och musik för att utveckla elevers fonologiska medvetenhet.

Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att samla information genom gruppintervjuer med lärare om deras arbete. Intervjuerna kommer spelas in. Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer bara att användas för forskning.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Hälsningar

Greta Lindström Kontaktuppgifter

Greta Lindström, ligr16gl@student.ju.se

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Accepterar du att delta i studien?

1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien.

Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Namnteckning: Namnförtydligande: