Intresset för lösningsfokus infann sig hos cheferna då det var ett skifte i fokus, från problem till lösningar. Skiftet i fokus var något som cheferna ansåg fungerade då de inte ville gräva ner sig i problem.
Lösningsfokuserat arbetssätt är ett universellt arbetssätt vilket innebär att det går att använda i de flesta situationer på en arbetsplats. Bland annat upplevde cheferna att det var applicerbart i deras egna arbetsuppgifter samtidigt som det användes i möten med
medarbetarna men också med externa aktörer.
Lösningsfokuserat arbetssätt kan bidra till att arbetsplatsen blir en hälsofrämjande arena genom ett öppnare, kreativare och ett gemytligare klimat där all personal mår bra. Cheferna upplevde också att ett positivare klimat skapades mellan alla på arbetsplatsen.
Lösningsfokuserat arbetssätt kan innebära att folkhälsan förbättras eftersom att många människor befinner sig på arenan arbetsplatsen och användningen av arbetssättet kan motverka den arbetsrelaterade ohälsan. Genom de lösningsfokuserade arbetssättet kan medarbetarna uppleva aspekter som delaktighet och att de kan påverka, vilket är viktigt för att arbetsplatsen ska kunna bli hälsofrämjande.
7.1.1 Förslag till vidare forskning och praktisk användning av resultatet
Resultaten för denna studie skulle kunna vara relevant i flera kontexter. Bland annat skulle resultatet kunna användas vid utbildning för lösningsfokuserade ledare. Det skulle också kunna komma att bli intressant för personer som redan arbetar med arbetssättet i sin organisation då studien både framhåller hur man som ledare kan använda det men också vilka resultat som skulle kunna erhållas.
Det vore intressant att göra en liknande studie men med en kvantitativ metod för att studera hur lösningsfokuserat arbetssätt används på olika nivåer och inom andra organisationer i Sverige. Det kan även vara intressant att studera medarbetarnas upplevelser av
lösningsfokuserat arbetssätt. En sådan studie kan grundas på de upplevelser som
medarbetarna har av lösningsfokuserat ledarskap och vilka effekter som de anser erhålls, både personligt men också på organisatorisk nivå. Detta är av vikt då ledarnas och medarbetarnas bilder av arbetssättet kanske inte alltid visar på samma sak.
REFERENSLISTA
Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerup.
Bannick, F.P. (2007). Solution-Focused Brief Therapy. Journal of Contemporary
Psychotherapy, (37), 87-94. doi:10.1007/s10879-006-9040-y
Berntson, E., & Corin, L. (2014). Hur har chefen det? Chefens perspektiv på förutsättningar i arbetet. I Härenstam, A., & Östebo, A (Red.), Chefskapets förutsättningar och
konsekvenser, (s. 59-83). Göteborg: Institutet för stressmedicin, Västra
Götalandsregionen (ISM-rapport 14:1).
Berg, I. K., & De Jong, P. (2011). Att bygga lösningar – en lösningsfokuserad arbetsmodell (upplaga 3:2). Lund: Studentlitteratur.
De Jong, P. och Berg, I.K. (2008). Interviewing for solutions (3rd ed). Belmont, CA: Thomson Brooks/Cole.
De Shazer, S., Dolan, Y.M. & Korman, H. (2007). More than miracles: the state of the art of
solution-focused brief therapy. New York: Haworth Press.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107-115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Eriksson, A., Axelsson, R., & Bihari Axelsson, S. (2010). Development of health promoting leadership- experiences of training programme. Health Education, 110(2), 109-124. doi: 10.1108/09654281011022441
Eriksson, A., Skagert, K,. & Dellve, L. (2013). Utveckling av hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap – Erfarenheter av att arbeta med interventioner utifrån ett arbetsmaterial. Socialmedicinsk tidskrift, (6), 793-798
Eriksson, A., Orvik, A., Strandmark, M., Nordsteien, A., & Torp, S. (2017). Management and leadership approaches to health promotion and sustainable workplaces: a scoping review. Societies, 7(2), 14. doi: 10.3390/soc7020014
Franklin, C., Trepper., Gingerich, W., & McCollum, E. (2011). Solution-Focused Brief
Therapy: A Handbook of Evidence-Based Practice. Oxford: Oxford University Press.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, (24), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Green, J., Tones, K., Cross, R. & Woodall, J. (2015). Health promotion: planning &
strategies. Los Angeles: SAGE.
Haglund, B. (1999). Stödjande miljöer för hälsa- en strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet. Socialmedicinsk tidskrift, (2-3), 91-99.
Haglund, B., & Tillgren, P. (2009). Forskning i hälsofrämjande arbete- Ett interventivt forskningsområde med syfte att bidra till större social rättvisa. Socialmedicinsk
tidskrift, (2), 128-138.
Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet: ett salutogent perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap: för hälsa och framgång. Alingsås: Salutogent ledarskap Sverige.
Hanson, A. (2015). Salutogen kultur: från värdegrund till verksamhetsnytta. Alingsås: Salutogent ledarskap Sverige.
Holloway, I. & Galvin, K. (2016). Qualitative research in nursing and healthcare. Chichester, West Sussex, UK: John Wiley & Sons Ltd.
Jackson, P, & Mckergow, M. (2007). Lösningsfokuserat ledarskap- gör coachning och
förändring enkelt. Täby: Måhlberg & Sjöblom.
Koppl, R. (2010). The social construction of expertise. Social Science, (47), 220-226. doi:
10.1007/s12115-010-9313-7
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Nielsen, B., & Granskär, M (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219- 233). Lund: Studentlitteratur.
Maslow, A. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), 370-396. Naidoo, J. & Wills, J. (2009). Foundations for health promotion. Edinburgh: Elsevier. Naidoo, J. & Wills, J. (2011). Developing practice for public health and health promotion.
Edinburgh: Bailliere Tindall/Elsevier.
Pellmer, Wramner & Wramner. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9
846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Serge, S. (2016). Social constructionism as a sociological approach. Human Studies, (39), 93- 99
Szabó, P., & Meier, D. (2008). Coaching rätt och slätt: Kärnan i lösningsfokuserad
Trepper,T., Dolan, Y., McCollum, E., & Nelson, T. (2006). Steve de Shazer and the future of solution-focused therapy. Journal of Martial and Family Therapy, (32), 133-139. doi: 10.1111/j.1752-0606.2006.tb01595.x
Vinje Forbech, H., & Ausland Hanson, L. (2013). Salutogent nærvær bygger helsefremmende arbeidsliv. Socialmedicinsk tidskrift, 6, 810-820.
WHO. (1946). Constitution of the World Health Organization. Hämtad den 15 april 2015 från
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44192/9789241650472_eng.pdf;js
essionid=8E5955E93710CADAD3A91045B96FC2D1?sequence=1
WHO. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad den 14 april 2018 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf
%20?ua=1
WHO. (2008). Closing the gap in a generation. Geneva: WHO
WHO. (2013). Health 2020- a European policy framework and strategy for the 21st
century. Hämtad den 16 mars 2018 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0011/199532/Health2020- Long.pdf?ua=1
Zhang, W., Yan, T, Du., Y, & Liu, X. (2014). Brief report: Effects of solution focused brief therapy group-work on promotiong post-traumatic growth of mothers who have a child with ASD. Journal of Autism and Developmental Disorders, (8), 2052-2056. doi: 10.1007/s10803-014-2051-8