Studiens syfte var att analysera hur det pedagogiska ledarskapet kan utövas jämte de administrativa uppgifterna samt om styrförutsättningar, ur ekonomiskt perspektiv, hade betydelse beroende på om det är en kommunal eller fristående skolverksamhet. Rektorer i kommunala skolverksamheter kan få mer utrymme för det pedagogiska ledarskapet genom att öka delegeringen av administrativa ansvarsområden till de biträdande rektorerna. I den
fristående skolverksamheten kan däremot inte lika mycket administrativt delegeras bort då de ekonomiska förutsättningarna har så pass stor betydelse för verksamhetens existens. Istället ska endast en del av administrativa uppgifter delegeras till en biträdande rektor och rektorn behålla övergripande arbetsuppgifter gällande marknadsföring och ekonomi. Rektorn ska i båda skolformerna alltid ha huvudansvaret även fast ansvarsområden delegeras bort. Därför krävs det ett starkt samarbete och god kommunikation mellan de i ledningsgruppen, det vill säga rektor och biträdande rektorer.
Samarbetet i ledningsgruppen är idag olika i kommunala och fristående skolverksamheter. I kommunala skolverksamheter har rektorn i regel en eller flera biträdande rektorer att samarbeta med, medan rektorn i fristående skolverksamheter generellt är ensam i ledningsgruppen. Rektorer i fristående skolverksamheter upplever däremot att de ändå har sina medarbetare att stötta sig mot och bolla idéer med, vilket även gäller för kommunala skolverksamheter. Rektorn måste enligt skollagen ensam vara huvudansvarig för sin skolverksamhet oavsett vilken skolform det gäller. Därför fungerar inte ett renodlat samledarskap som en lösning på hybridrollen och det ska därmed endast vara indikationer från samledarskap i rektorns ledarskap. Istället löses hybridrollen med hjälp av delegering av administrativa uppgifter från rektorn till biträdande rektorer. Däremot ser de ekonomiska förutsättningarna olika ut mellan skolformerna. Inom den fristående skolverksamheten finns ett vinstintresse, eller åtminstone ett krav på att inte överskrida budgeten. Detta gör att de har aningen svårare att tillsätta resurser än vad kommunala skolverksamheter kan anses ha.
Ett pedagogiskt ledarskap ska fokusera på att vägleda medarbetarna, ha god kommunikationsförmåga, stötta och sätta upp gemensamma mål. Nyckelbegreppet för att uppnå det fokus som pedagogiskt ledarskap har är att vara närvarande i verksamheten och klassrummen i de kommunala skolverksamheterna. I fristående skolverksamheter handlar det snarare om att pedagogiskt ledarskap är en bidragande faktor till helheten och ett komplement till det administrativa.
Fristående skolverksamheter bör se över ekonomiska möjligheter att införskaffa en biträdande rektor med halvtidsanställning, trots att det är en aning svårt att åtgärda med dagens ekonomiska läge som utgångspunkt. Detta för att pedagogiskt ledarskap ska få lite mer utrymme i rektorns ledarskap och att förhindra att administrativa uppgifter till myndigheter försenas. I åtanke finns det att möjligheter på grund av ekonomiska faktorer inte är detsamma som i kommunala skolverksamheter för tillsättande av resurser. Däremot anses det bra ifall de fristående skolverksamheterna försöker göra utrymme i budgeten för en biträdande rektor, åtminstone på halvtid, då det skulle underlätta arbetet.
8.1 Framtida forskning
Eftersom omfattningen av studien inte är så stor är förslag till framtida forskning att göra en större undersökning som innefattar flera skolor och fler respondenter för att få bredare perspektiv. Här skulle det även finnas mer utrymme att göra observationer för att även få med det avvikande. Ett alternativ skulle vara att göra studien enbart med rektorer och biträdande rektorer då deras åsikter har ansetts som mest väsentliga för denna studie.
Ett annat förslag till framtida forskning är hur lärare skulle uppleva större närvaro av rektorn i klassrummen. Även fast det pedagogiska ledarskapet visar att det är bra för elevers studieresultat kan det vara så att lärare känner att rektorn lägger sig i för mycket.
Källförteckning
Alvesson, M. 2011, Intervjuer – genomförande, tolkning och reflexivitet, Liber: Malmö
Almqvist, R., Mårtensson, M., 2012, Ekonomistyrning: Från budgetering till
mångdimensionell verksamhetsstyrning. I Lind, R., Ivarsson Westerberg, A (red) Ledning av
företag och förvaltningar: former, förutsättningar, förändring, Stockholm: SNS förlag, ss.
87-115
Andersson, T., Liff, R., Institutionen för teknik och samhälle & Högskolan i Skövde 2012, "Multiprofessional cooperation and accountability pressures: consequences of a post-new public management concept in a new public management context", Public management review, vol. 14, no. 6, pp. 835-855.
Aslanargun, E. 2012, Principals’ values in school administration, Kuram ve Uygulamada Egitim Bilimleri, vol. 12, no. 2, pp. 1339-1344.
Baldoni, J. 2004, "Powerful leadership communication", Leader to Leader, vol. 2004, no. 32, pp. 20-24.
Berg, G. 2011, Skolledarskap och skolans frirum, Studentlitteratur AB: Lund
Berlin, J., Kastberg, G., Avd för socialpedagogik och sociologi, Institutionen för individ och samhälle & Högskolan Väst 2011, Styrning av hälso- och sjukvård, Liber, Malmö.
Blomgren M. & Waks C. 2009, Lärarna och utbildningsinspektionen – professioners roll i institutionell omvandling. I Adolfsson P. & Solli R. (red) Offentlig sektor och komplexitet:
Om hantering av mål, strategier och professioner. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 227-250
Brüde Sundin, J. 2009, Vad gör rektorer hela dagarna?, Studentlitteratur: Lund.
Bryman, A. 2008, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber: Malmö
Böhlmark, A., Grönqvist, E. & Vlachos, J. 2012, Rektorers betydelse för skola, elever och
lärare (IFAU rapport 2012:15). Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering
Eyal, O. & Roth, G. 2011, “Principals’ leadership and teachers’ motivation”, Journal of Educational Administration, vol. 49, no. 3, pp. 256-275.
Freidson, E. 2001, Professionalism: The Third Logic, Polity, Hoboken.
Gurr, D., Drysdale, L. & Mulford, B. 2006, “Models of successful principal leadership”, School Leadership and Management, vol. 26, no. 4, pp. 371-395.
Hall P. 2009, Managementreformer som organisatorisk maktkamp. I Adolfsson P. & Solli R. (red) Offentlig sektor och komplexitet: Om hantering av mål, strategier och professioner. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 159-181
Hallerström, H., Samhällsvetenskap, Lunds universitet, Sociology of Law, Social Sciences, Rättssociologiska enheten & Lund University 2006, Rektorers normer i ledarskapet för
skolutveckling.
Hjalmarson, B. 2003, Medledarskap: Att skapa arbetsglädje genom delat ansvar, Ekerlid, Stockholm.
Holmberg, K. & Söderlind, E. 2004, Leda genom att dela: om delat ledarskap i praktiken, Navigator dialog, Lidingö.
Jones, M. & Harris, A. 2014, “Principals leading successful organisational change: building social capital through disciplined professional collaboration”, Journal of Organizational Change Management, vol. 27, no. 3, pp. 473-485.
Kellis, D.S. & Ran, B. 2013, "Modern leadership principles for public administration: time to move forward", Journal of Public Affairs, vol. 13, no. 1, pp. 130-141.
Kvale, S., Brinkmann, S. & Torhell, S. 2014, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund.
Lambert-Olsson, H. 2004, Delat ledarskap – om äkta och oäkta dubbelkommandon, Svenska förlaget, Stockholm
Liff R. & Andersson T. 2011, "Integrating or disintegrating effects of customised care: the role of professions beyond NPM", Journal of Health Organization and Management, Vol. 25 Iss 6 pp. 658 – 676
Liff R. & Andersson T. 2009, Professioner roll i styrning av offentlig verksamhet: Lös koppling som strategi för att hantera komplexitet. I Adolfsson P. & Solli R. (red) Offentlig
sektor och komplexitet: Om hantering av mål, strategier och professioner. Lund:
Studentlitteratur AB, ss. 251-269
MacNeill, N., Cavanagh, R.F. & Silcox, S. 2003, “Pedagogic principal leadership”, Management in Education, vol. 17, no. 4, pp. 14-17.
Mulheron, M. 2012, Politicians can’t empower principals, Copyright Agency Limited (Distributor), Surry Hills.
Nir, A.E. & Hameiri, L. 2014, “School principals’ leadership style and school outcomes”, Journal of Educational Administration, vol. 52, no. 2, pp. 210-227.
Rapp, S. 2009, Rektor och lagen – En studie av skolans pedagogiska ledare, Norstedts Juridik: Stockholm
Skolinspektion 2010, Rektors ledarskap,
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rektor/kvalgr-rektor- slutrapport.pdf
Skolverkets hemsida, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap- organisation/tema-rektor/tema-rektor-1.129790, Avläst 2014-10-06
Socialstyrelsen hemsida, http://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen, Avläst 2014-12-02
de Vries, R.E., Bakker-Pieper, A. & Oostenveld, W. 2010, "Leadership = Communication? The Relations of Leaders' Communication Styles with Leadership Styles, Knowledge Sharing and Leadership Outcomes", Journal of Business and Psychology, vol. 25, no. 3, pp. 367-380.
Öfverström, H. & Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Företagsekonomiska institutionen 2008, Steget till chefskap: om läkare som verksamhetschefer, BAS.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS TFN:033-4354000·E-POST: INST.HIT@HB.SE ·WEBB: WWW.HB.SE