Slutsatser

I vår undersökning ville vi ta reda på några lärare och elevassistenters uppfattningar om hur inkluderande av elever som läser enligt särskolans läroplan i en Waldorfskola fungerar.

I avsnittet resultatdiskussion diskuteras resultatet utifrån våra specifika forskningsfrågor. Det kan konstateras att lärare och elevassistenter skapar goda möjligheter för inkludering genom att visa respekt för varje individ på skolan. Genom den respekt som visas i skolan skapar personalen en vis trygghet som genomsyrar hela verksamheten. Det syns tydligt från våra resultat att personalen ser varje individ som en tillgång och inte ett problem. Denna

47

människosyn genomsyrar allt personalen gör och säger och bygger elevernas självkänsla. Det skapar en atmosfär där alla blir accepterade precis som de.

Vi har konstaterat att det sociala samspelet mellan de olika individer i en inkluderande skola är en av huvudslutsatserna i vår undersökning. Samarbetet och samspelet mellan läraren och elevassistenten är av stor betydelse då deras interaktion sker varje dag och ger en bild av skolans värderingar till eleverna. Det visar sig att lärarna och elevassistenter samarbetar på ett sätt som lyfter den enskild elev och där förhoppningen är att eleverna ska ta efter deras exempel. Deras kommunikation och samarbetet med varandra måste fungera om eleverna ska må bra. Men samarbetet och samspelet slutar inte där utan det är också viktigt att lärarna och elevassistenterna ta del av det kunskap som föräldrarna har av sina egna barn för att skapa de bästa förutsättningar för eleverna.

När det gäller skolans kunskapssyn för inkludering visar våra resultat att det sociala samspelet är viktigast för alla elever för att skapa en inkluderande skolmiljö. Resultaten visar att både lärare och elevassistenter håller med om att detta sociala samspel behövs för att eleverna ska kunna utvecklas till att vara människor som accepterar andras olikheter och kan jobba och leva tillsammans med andra som är olika. Personalen anser att alla är bra på något. Personalen menar att det är den samspel mellan eleverna som gör att eleverna kan lära sig kunskaper i skolan men det är också något som hjälper eleverna att hantera olikheter i världen. Personalen anser att alla är bra på någonting.

11.4 Avslutande reflektion

Vårt samhälle är fullt av människor med olika behov och vi måste lära oss att fungera

tillsammans i samhället. Om skolorna inte arbetar för att skapa en inkluderande skolmiljö där alla elever får vara delaktiga oavsett vilka behov de har utan istället isolerar barn med

speciella behov, så lär sig eleverna att det är så samhället ser ut. Denna syn på att alla är lika överförs både till de elever som har svårigheter och till de eleverna som inte har svårigheter. Det är viktigt att skolan arbetar med att överföra inkluderande attityder där alla människors olikheter accepteras och respekteras. Detta för att skapa en demokratisk människosyn där alla accepteras oberoende hur vi ser ut, vilka kunskaper vi har eller vilken tro vi har.

11.5 Framtida forskning

Undersökningen har begränsats till en Waldorfskola. Det skulle vara intressant att se hur kommunala skolor och privata skolor med särskilda pedagogiska inriktningar arbetar för att

48

inkludera elever som läser enligt särskolans läroplan i det ordinarie klassrummet. Det skulle också berika studien om det var flera Waldorfskolor som var med i undersökningen.

En annan fråga som väckt vårt intresse är hur eleverna upplever att lärare och elevassistenter skapar en god inkluderande skolmiljö. Det är svårt att genom observationer bedöma om eleverna upplever att lärare och elevassistenter skapar en god inkluderande skolmiljö Vi vet inte hur eleverna känner och upplever sin situation som inkluderade. För att verkligen ta reda på detta tror vi att man skulle behöva göra djupare intervjuer med de berörda eleverna och kanske även med deras föräldrar.

49

12. Referenser

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2009). (red). Specialpedagogisk forskning – En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, B. & Thorsson, L. (2007). Därför inkludering. Stockholm: Specialpedagogiska institutet.

Björck-Åkesson, E. (2001). Specialpedagogik - ett mångfacetterat kunskapsfält Publicerad i:

Att undervisas. nr. 5 2001.

Björck-Åkesson, E. & Granlund, M. (2002). Att arbeta med gemensam problemlösning. Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap. Västerås: Mälardalens högskola.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dyson, A., Howes, A. & Roberts, B. (2002). A systematic review of the effectiveness of school-level actions for promoting participation by all students (EPPI-Centre Review, version 1.1*). I: Research Evidence in Education Library. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education.

Emanuelsson, I. (2007). Inkluderande undervisning – förutsättningar och villkor. I: Anderson, B. & Thorsson, L. (red). Därför inkludering (s.10-23). Stockholm: Specialpedagogiska institutet.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008). Hämtad från http://www.government.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf (2012-11-20).

Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i

skolans verksamhet. Linnaeus University Press.

Garsten, C. (2004) Etnografi. I:Gustavsson, B. (red.). Kunskapande metoder inom

samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.

Göransson, K. (2004). Barn som blir elever - Om olikheter, undervisning och inkludering. Stockholm: Ala.

Göransson, K. (2007). Olikhetens plats i den inkluderande skolan. I: Andersson, B. & Thorsson, L. (red.). Därför inkludering. Stockholm: Specialpedagogiska institutet.

HSFR, Humanistisk‐samhällsvetenskapliga forskningsrådet. (2002). ETIK, HSFR,

Forskningsetiska principer för humanistisk och samhällvetenskaplig forskning. Källa:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Kadesjö, B. (2009). Barn med koncentrationssvårigheter. (3., [aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

50

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindholm, M. (2005). Waldorfpedagogiken och waldorfskolan. I: Forssell, A. (red.). (2005).

Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Meijer, C. J.W. (2001). Inclusive Education and Effective Calssroom Practices. Odense: European Agency for Development in Special Needs Education.

Nilholm, C & Björk-Åkesson, E (2007). (red) Reflektioner kring specialpedagogik, sex

professorer om forskningsområde och forskningsfronter, Rapport 5:2007, Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” Vad betyder det och vad

vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Partanen, P. (2007) Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm Bonnier Utbildning AB. Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pearce, M. (2009). The Inclusive Secondary School Teacher in Australia. Internationl Journal

of Whole Schooling. 5 (2), s.1-15.

Ritter, C. (1997) Waldorfpedagogik. Stockholm: Liber.

Sautner, B. (2008). Inclusive, safe and caring schools: Connecting factor. Developmental

Disabilities Bulletin. 36 (1-2), s.135-167.

Sheehy, K., Rix, J., Collins, J., Hall, K., Nind, M. & Wearmouth, J. (2009). A systematic review of whole class, subject-based pedagogies with reported outcomes for the academic and social inclusion of pupils with special educational needs. In: Research Evidence in Education

Library. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education,

University of London.

Skollag (2010:800). Hämtad från http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/skollagen-och- andralagar (2012-11-20)

Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan (GY 11). Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 (2012-11-18)

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma, Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R. (2005). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I: Forsell, A. (red.) Boken

51

Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber.

UNICEF, (2011) The Right of Children with Disabilities to Education: A Rights-Based

Approach to Inclusive Education in the CEECIS Region. Schweiz.

UNESCO, (2005) Riktlinjer för inkludering – att garantera tillgång till Utbildning för Alla. Svensk översättning av: Guidelines for Inclusion: Ensuring Access to Education for All. Publicerad 2005 av the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization

13. Bilagor

13.1 Intervjufrågor Inledningsfrågor:

Hur länge har du arbetat inom skolan?

Hur länge har du arbetat med elever som är i behov av särskilt stöd?

Vad har du för utbildning?

Skolkultur:

Hur upplever du särskoleelevens situation i klassen utifrån trivsel och relationer osv.?

Samarbete:

Hur ser samarbetet ut mellan lärare och elevassistent?

Vilket samarbete har ni mellan lärare/personal?

Skolledning:

Vilket stöd i ditt arbete får du från rektorn/ledningen på skolan?

Har du några extra resurser? I klassrummet, för planering?

Får du fortbildning/handledning/extra planeringstid??

Skolans Policy:

Hur länge har du arbetat med att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den ordinarie gymnasieklassen?

52

Vilka strategier finns på skolan för att skapa inkludering?

Flexibilitet och attityder:

Vad har du för tankar kring fördelar med en inkluderande skolmiljö? För eleverna.

Vad har du för tankar kring nackdelar med en inkluderande skolmiljö? För eleverna

Vad har du för tankar kring fördelar med en inkluderande skolmiljö? För dig som lärare.

Vad har du för tankar kring nackdelar med en inkluderande skolmiljö? För dig som lärare.

13.2 Observationer

Fokus på skolkultur och skolans policy:

Lärarens sätt att fördela sin tid klassrummet.

Lärarens sätt att fördela resurser i klassrummet.

Elevassistentens sätt att fördela sin tid klassrummet.

Elevassistentens sätt att fördela resurser i klassrummet.

Fokus på samarbete:

Samarbete mellan lärare och elevassistent.

Samspel mellan lärare och elevassistent.

Lärarens och elevassistentens arbete för samarbete mellan eleverna.

Lärarens och elevassistentens arbete kring gruppering.