• No results found

Syftet med detta examensarbete var att studera bullerpåverkan på människan, samt att studera bullerproblematiken från Essingeleden i Stockholm. Metoder som har valts för att kunna genomföra arbetet är litteraturstudier, egna mätningar i området Lilla Essingen, jämförelse med sekundära riktvärden från Stockholmsstad och Trafikverket, samt intervjuer med ämne insatta personer som kunde vara till stor hjälp med detta arbete. Följande slutsatser kan dras.

• Människan utsätts för ohälsosamma effekter på grund av buller.

• Olika studier har visat att människorna som utsätts för höga ljudnivåer får negativa effekter, som till exempel hjärtinfarkt, hörselskador, sömnstörningar, sämre utveckling samt sämre koncentrationsförmåga med mera.

• Trafikbuller är den största källan för buller, områden som ligger närmast trafikvägen påverkas mest av all bullriga ljuden.

• Trafikbullernivåerna i området ligger över de nivåer som WHO anser som skadliga för människors hälsa.

• Enligt Trafikverket ska riktvärden inte överstiga 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) och 70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats till en bostad, men egna beräknade

dygnsekvivalenta ljudnivåer har visat högre värden.

• I de befintliga husen som är belägna i närheten till trafikleden har det visat sig att det bullrar på båda sidorna av huset, det vill säga att även den bullerskyddade sidan utsätts för höga ljudnivåer.

• Flera åtgärder kommer att krävas för att dämpa ner ljuden från Essingeleden för att området ska erbjudas en god ljudmiljö.

• Trafikbuller kan minimeras på många olika sätt, olika åtgärder kan vidtas för att minska ljudreduceringen i de bullriga områdena. Skärmar och vallar, glasade balkonger,

fasadisoleringar, smarta planlösningar med sovrummen på den sidan som inte är direkt emot leden (den skyddade sidan), vegetation/avstånd och många andra tekniska lösningar som kan leda till att trafikbuller från Essingeleden dämpas.

• Problemet är att inga åtgärder kan lösa problemet helt, ett annat förslag som kan göra en stor skillnad på bullerproblematiken i området var att bygga in Essingeleden i en glastunnel, men förslaget har inte accepterats än., dels för brandsäkerhet dels för ekonomiska aspekter. • De mest relevanta faktorerna som är avgörande för olika resultat på ljudmätningen är höjden

på marken, avstånd från bullerkällan och tiden på dygnet.

• Försäljningsmarknaden är olika beroende på avståndet från leden och ekonomin. Byggnader som är närmast belägna intill bron är billigare än de som ligger längre bort, med även skikt och standard kan styra hur snabbt en lägenhet säljs.

• Prisskillnaden är stort per kvm, det kan skilja sig upp till 20 000kr/kvm, folk som inte har råd med lägenheter inne i området kan vara intresserade av dessa lägenheter, men även folk som redan bor i området kan också vara intresserade av sådana lägenheter.

FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

Det som är intressant till fortsatt arbete är att undersöka ett annat område som befinner sig i en bullrig miljö och jämföra mellan resultaten. Det kommer att vara spännande att se hur stor skillnaden är mellan ljudnivåerna i de två olika områden och vilka åtgärder som har tagits upp i ena område än det andra. Ett annat förslag är att mäta buller inomhus och undersöka byggandet av väggisoleringar, det vill säga hur och på vilka sätt har lägenheterna byggts för att inte utsättas för höga ljudnivåer.

REFERENSER

Arbetsmiljöverket. (2016). Bullerskador. Nedladdad från https://www.av.se/halsa-och-

sakerhet/buller/risker-med-buller/?hl=bullerskador

Bjers, Karolina. (2014). Bullerproblematiken vid planering och byggandet av bostäder.

(Mastersprogrammet30hp, Blekinge Tekniska Högskola). Nedladdad från http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:833335/FULLTEXT01.pdf

Boverket. (2014). Samhällsplanering. Ljud och buller. Nedladdad 2018-09-20, från

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-och-

vatten/information-om-buller-och-goda-ljudmiljoer/ljud-och-buller/

Boverket. (2017). PBL KUNSKAPSBANKEN. Buller vid detaljplanering. Nedladdad 2018-

09-11, från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-

detaljplan/buller-vid-detaljplanering/

Dialogen.(2018). Nedladdad 2018-09-20, från

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-och-

vatten/information-om-buller-och-goda-ljudmiljoer/buller-i-planeringen1/

Folkhälsomyndigheten. (2016). Hälsoeffekter av buller. Nedladdad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-

halsoskydd/inomhusmiljo-allmanna-lokaler-och-platser/buller/halsoeffekter/

Karolinska Institutets folkhälsoakademi. (2009). Miljöhälsorapport Stockholm län 2009.

Nedladdad 2018-10-01, från Karolinska Institutet

http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2009/miljohalsorapport_sthlm_2009.pdf

Naturvårdsverket. (2018). Miljöarbete i samhället. Nedladdad 2018-09-11, från

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-

omrade/Buller/Om-du-ar-stord-av-buller/

Naturvårdsverket. (2018). Stöd i miljöarbetet. Riktvärden för buller från vägar och järnvägar

vid nybyggnationer. Nedladdad 2018-09-11, från https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-

miljoarbetet/Vagledningar/Buller/Buller-fran-vagar-och-jarnvagar-nybyggnation/

Novak, A. (2019). Telefonintervju. (Faten. Almubareki, Intervjuare)

Novak, A. (2018). MDH Akustik vårterminen 2018 Andreas Novak. Föreläsning om akustik.

Sandström, Vidar. (2012). Bullertunneln. Utredning kring en ny bullerlösning vid trafikleder.

(Examensarbete, Stockholm. Kungliga tekniska Högskolan). Nedladdad från

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A546381&dswid=-4029

Sveriges kommuner och Landsting (SKL). (2012). Buller är ett samhällsproblem. Nedladdad

från https://skl.se/download/18.68e4adfe147afac12a41369b/1407856131058/SKL-buller-

strategi-kommunikation.pdf%20den%2015%2004%202017

Sveriges kommuner och Landsting (SKL). (2014). Vetenskaplig rapport om Trafikbuller och

planering. Nedladdad från Diva

https://skl.se/download/18.148f864415505bad969e0227/1467101349730/ToP_V_160607_we

b.pdf

Stockholms stad. (2006). Bygg och plantjänsten. Nedladdad från

http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/Pagaende-

planarbete/PagaendePlanarbete/Planarende/?JournalNumber=2006-05021

Stockholms stad.(2014). (WSP).Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan primus 1,

stadsdelen lilla Essingen. Nedladdad från

https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1765459

Stockholms stad. (2019). Buller från trafiken. Nedladdad från

http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Trafik-och-resor-/Trafik-och-

miljo/Trafikbuller/

Trafikverket. (2005). Rapport. Bullerskydd. Nedladdad 2018-09-12, från

https://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vagutformning/

Dokument_vag_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/Vag_och_gatuutrustning

/07_bullerskydd_gatuutrustning.pdf

Trafikverket. (2017). Mått för ljudnivåer. Nedladdad från https://www.trafikverket.se/for-dig-

i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/buller-och-vibrationer---for-dig-i-branschen/Fakta-

om-buller-och-vibrationer/matt-for-ljudnivaer/

Trvdokument.trafikverket.se. (2017). Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg.

Version 2,0. Nedladdad 2018-09-13, från

http://trvdokument.trafikverket.se/Versioner.aspx?spid=3493&dokumentId=TDOK%202014

%3a1021

Trafikverket. (2017). Essingeleden och antal trafik. Nedladdad från

https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Nationellt/2017-09/sveriges-mest-trafikerade-

vag-firar-50-ar/

Trafikverket. (2018). Bullerkartor - väg, järnväg och flyg. Nedladdad från

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/buller-och-

vibrationer---for-dig-i-branschen/kartlaggning-och-atgardsprogram-for-bullerenligt-eu-

direktiv/bullerkartor---vag-jarnvag-och-flyg/

Trä guiden. (2003). Bullerskärmar. Nedladdad 2018-09-15, från

https://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/bulerskarmar/bullerskarmar-och-

andra-utomhuskonstruktioner/bullerskarmar

Winter, J. (2019). Fastighetsmäklare, 0706438493, (Mäklarhuset Stockholm-Essingen&

Fredhäll), jessica.winter@maklarhuset.se

World Health Organization (WHO). (2018). Environmental Noise Guidelines for the European

Regio. Nedladdad 2019-03-03 från

http://www.euro.who.int/en/publications/abstracts/environmental-noise-guidelines-for-the-

european-region-2018

BILAGA 1: INTERVJUFRÅGESTÄLLNINGAR

1. Hur inverkar avståndet från Essingeleden på efterfrågan och pris?

2. Är det stor prisskillnad(procentuellt) mellan lägenheter belägna närmast bron och lägenheter längre bort från bron?

3. Behöver lägenheter belägna nära bron (och utsatta för buller mer än andra lägenheter) gå flera försäljningsomgångar?

4. Finns det en vid kundgrupp som tycks välja dessa lägenheter belägna närmare bron? Par, pensionärer, ensamstående?

5. Under visning av lägenheter belägna närmare bron, vad är för reaktioner ni får höra gällande buller och ljudnivå?

BILAGA 2: EKVATIONEN FÖR LOGARITMISK

SUMMERING

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

Related documents