• Denna studie bekräftar den enda tidigare kvalitativa studie där ungdomar kopplade självskattat mående mer till psykiska faktorer än fysiska, genom att visa att
självskattat mående mäter positiv psykisk hälsa och psykisk ohälsa i större utsträckning än fysisk ohälsa genom symptom på smärta/värk och medicinska tillstånd.
• Självskattat mående mäter också hälsorelaterad livskvalitet bland unga i måttlig utsträckning, vilket motsvarar ett helhetsperspektiv på hälsa där både salutogena och patogena dimensioner av hälsa ingår.
• Självskattat mående kan även till liten grad anses mäta symptom på smärta/värk och till en mycket liten grad anses mäta de medicinska tillstånden astma, allergi,
födoämnesallergi, migrän och öronsus/tinnitus. Således är inte självskattat mående bland ungdomar en adekvat indikator för fysisk ohälsa vilket bör tas i beaktande när denna fråga tolkas i befolkningsundersökningar.
REFERENSER
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders, fifth edition. DSM-5. Arlington: American Psychiatric Association.
Andersson, I. (2013). Epidemiologi för vård- och hälsovetenskaperna- en fördjupning. Lund: Studentlitteratur
Andersson, I. (2016). Epidemiologi för hälsovetare- en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Andra upplagan. Stockholm: Natur och kultur Bannigan & Watson. (2009). Reliability and validity in a nutshell. Journal of Clinical
Nursing, 18, 3237-3243. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02939.x
Bonita, R., Beaglehole, R., & Kjellström, T. (2006). Basic Epidemiology. 2nd edition. Geneva: World Health Organisation.
Breidablik, H-J., Meland, E., & Lydersen, S. (2008). Self- rated health in adolescence: A multifactorial composite. Scandinavian Journal of Public Health, 36(1), 12-20. doi: 10.1177/1403494807085306
Bryman. (2016). Social Research Methods. 5th edition. Oxford: Oxford University Press. Chan, Y-F., Leung, D, Y, P., Fong, D, Y, T., Leung, C-M., & Lee, A, M. (2010). Psycometric
evaluation of the Hospital Anxiety and Depression Scale in a large community sample of adolescents in Hong Kong. Qual Life Res, 19(6), 865-873. doi: 10.1007/s11136-010- 9645-1
Cosco, T, D., Doyle, F., Ward, M., & McGee, H. (2012). Latent structure of the Hospital Anxiety And Depression Scale: A 10-year systematic review. Journal of
Psychosomatic Research, 72(3), 180-184. doi: 10.1016/j.jpsychores.2011.06.008
Einberg, E-L., Kadrija, I., Brunt, D., Nygren, J, M., & Svedberg, P. (2013). Psychometric evaluation of a Swedish version of Minneapolis-Manchester quality of life-youth form and adolescent form. Health and Quality of Life Outcomes, 11(1), 79-85. doi:
https://doi.org/10.1186/1477-7525-11-79
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Eljertsson. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur Eriksson, K. (2000). Hälsans idé. Andra upplagan. Stockholm: Liber
Eriksson, M. & Winroth, J. (2015). Hälsa och hälsofrämjande. I M. Eriksson (Red.),
Salutogenes- om hälsans ursprung. Från forskning till praktisk tillämpning (s. 1-13).
Etikprövningsnämnden. (2013a). Ansökan om etikprövning av forskning som avser
människor. Liv & Hälsa Ung Västmanland 2014. Dnr 2013/464a. Regionala
etikprövningsnämnden Uppsala.
Etikprövningsnämnden. (2013b). Ansökan om etikprövning av forskning som avser
människor. Liv & Hälsa Ung Västmanland 2014. Dnr 2013/464b. Regionala
etikprövningsnämnden Uppsala.
Fayers, P. M., & Sprangers, M. A. G. (2002). Understanding self-rated health. The Lancet,
359, 187-188. Utan doi.
Field, A. P. (2009). Discovering Statistics Using SPSS: (and Sex and Drugs and Rock ’n’
Roll). Third edition. Los Angeles: SAGE Publications.
Folkhälsomyndigheten. (2013). Nationell kartläggning av barns psykiska hälsa. Hämtad den 7 februari 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/undersokningar/nationell-kartlaggning-av-barns-psykiska-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2016a). Undersökningar. Hämtad den 7 maj 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/undersokningar/
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Syfte och bakgrund till frågorna i nationella
folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. Reviderad 2016. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten. Hämtad den 15 februari 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/enkater- undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/syfte-bakgrund-fragorna-hlv.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Begrepp. Hämtad den 7 maj 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
Green, J & Thorogood, N. (2014). Qualitative methods for health research. 3rd edition. Los Angeles: SAGE Publications.
Guo, C., Tomson, G., Guo, J., Li, X., Keller, C., & Söderqvist, F. (2015). Psychometric evaluation of the Mental Health Continuum-Short Form (MHC-SF) in Chinese adolescents- a methodological study. Health and Quality of Life Outcomes, 13, 198- 206. doi: 10.1186/s12955-015-0394-2
Haas, B. K. (1999). Clarification and Integration of Similar Quality of Life Concepts. The
Journal of Nursing Scholarship, 31(3), 215–220. doi:
http://dx.doi.org/10.1111/j.1547- 5069.1999.tb00483.x
Hinkle, D. E., Wiersma, W., & Jurs, S. G. (2003). Applied statistics for the behavioral
Hutchings, H. A., Upton, P., Cheung, W-A., Maddocks, A., Eiser, C., Williams, J. G., …Jenney, M. E. M. (2007). Adaption of the Manchester- Minneapolis Quality of Life instrument for use in the UK population. Archives of Disease in Childhood, 92(10), 855-860. Utan doi.
Idler, E. L., & Benyamini, Y. (1997). Self-Rated Health and Mortality: A Review of Twenty- Seven Community Studies. Journal of Health and Social Behavior, 38(1), 21-37. Utan doi.
International Headache Society. (2003). The International Classification Of Headache
Disorders. Second edition. Headache Classification Subcommittee of the
International Headache Society. Oxford: International Headache Society 2003. Hämtad den 2 maj 2018 från https://www.ichd-3.org/wp-
content/uploads/2016/08/ihc_II_main_no_print.pdf
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur.
Joffer, J., Jerdén, L., Öhman, A., & Flacking, R. (2016). Exploring self-rated health among adolescents: a think-aloud study. BMC Public Health, 16, 156-165. doi:
10.1186/s12889-016-2837-z
Johansson, J. (2016). Psykisk hälsa bland unga HBTQ-personer: En ungdomsundersökning
i Västmanland baserad på Liv och Hälsa Ung 2014 (Magisteruppsats). Västerås:
Mälardalens högskola.
Karolinska Institutet. (2017). Om allergi och astma. Hämtad den 2 maj 2018 från
https://ki.se/forskning/om-allergi-och-astma
Kempen, G, I, J, M., Miedema, I., van den Bos, G, A, M., & Ormel, J. (1998). Relationship of Domain- Specific Measures of Health to Perceived Overall Health among Older Subjects. J Clin Epidemiol, 51(1), 11-18. Utan doi.
Keyes, C. L. M. (2005). The subjective Well-Being of America’s Youth: Toward a
Comprehensive Assessment. Adolescent and Family Health, 4(1), 3-11. Utan doi. Keyes, C. L. M. (2009). Atlanta: Breif desciption of the Mental health continuum short form
(MHC-SF). Hämtad den 4 mars 2018 från
https://www.aacu.org/sites/default/files/MHC-SFEnglish.pdf
Lamers, S. M. A., Westerhof, G. J., Bohmeijer, E. T., ten Klooster, P. M., Keyes, C. L. M. (2011). Evaluating the psyochometric properties of Mental Health Continuum- Short Form (MHC-SF). Journal of Clinical Psychology, 67, 99-110. doi:
http://dx.doi.org/10.1002/jclp.20741
Levinson, D., & Kaplan, G. (2014). What does self rated mental health represent. Journal of
Läkemedelsverket. (2015). Läkemedelsbehandling vid astma-bakgrundsdokumentation. Uppsala: Läkemedelsverket. Hämtad den 2 maj 2018 från
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/Lakemedelsbehandling_vid_ast ma_bakgrundsdokumentation_webb.pdf
Makiko, K., Hori, H., Rikiishi, T., Hayakawa, A., Tsuji, N., Yonemoto, T., … Matsushima, E.(2014). Development of the Japanese version of the Minneapolis-Manchester Quality of Life Survey of Health – Adolescent Form (MMQL-AF) and investigation o fits reliablity and validity. Health and Quality of Life Outcomes, 12, 127-137. doi: http://www.hqlo.com/content/12/1/127
Mann, C, J. (20o3). Observational research methods. Research design II: cohort, cross sectional, and case-control studies. Emergency Medical Journal, 20(1),54-60. Utan doi.
Marmot, M. (2006). Statussyndromet. Hur vår sociala position påverkar hälsan och
livslängden. Stockholm: Natur och Kultur.
Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande- en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Mossey, J. M., & Shapiro, E. (1982). Self-rated health: A predictor of mortality among the elderly. American Journal of Public Health, 72(8), 800-808. Utan doi.
Mykletun, A., Stordal, E & Dahl, A. A. (2001). Hospital Anxiety and Depression (HAD) scale: factor structure, item analyses and internal consistency in a large population. British
Journal of Psychiatry, 179, 540-544. Utan doi.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber
Pallant, J. (2016). SPSS Survival Manual. 6th edition. Berkshire: Open University Press. Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Paulsson, L., (2016). Hälsorelaterad livskvalitet bland ungdomar i Västerås: En kvantitativ
undersökning baserad på Liv och Hälsa Ung 2014 (Magisteruppsats). Västerås:
Mälardalens Högskola. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:948462/FULLTEXT01.pdf
Regeringen. (2016). Regeringens strategi inom området psykisk hälsa 2016-2020. Fem
fokusområden fem år framåt. Förlag och förlagsort: Okänt
Sawyer, S. M., Afifi, R. A., Bearinger, L. H., Blakemore, S-J., Dick, B., Ezeh, A. C & Patton, G. C. (2012). Adolescent Health 1. Adolescence: a foundation for future health. Lancet,
Simon, J, G., De Boer, J, B., Joung, I, M, A., Bosma, H., & Mackenbach, J, P. (2005). How is your health in genreal? A Qualitative study on self-assessed health. European Journal
of Public Health, 15(2), 200-208. doi:10.1093/eurpub/cki102
Singh-Manoux, A., Martikainen, P., Ferrie, J., Zins, M., Marmot, M., & Goldberg, M. (2006). What does self rated health measure? Results from the British Whitehall II and French Gazel cohort studies. J Epidemiol Community Health, 60(4), 364-372. doi: 10.1136/jech.2005.039883
Socialstyrelsen. (2008). Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 2 maj 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ad862888cbd54496b6aa8ec71 247bd75/buller-hoga-ljudnivaer-inomhus.pdf
Solomon, P. & Draine, J. (2010). An overview of quantitative research methods. I, B, Thyer (ed), The handbook of social work research methods, (s. 26-36). Los Angeles: SAGE. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Behandling av ångestsjukdomar-
frågor och svar. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad
den 23 mars 2018 från
http://www.sbu.se/contentassets/d60a23363abb480c89fa09b123372d4c/angestsjuk domar_fragor_svar_2006.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2012). Viktigt men svårt mäta
livskvalitet. Hämtad den 7 februari 2018 från
http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och- praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
Svanström, L. (2012). En introduktion till Folkhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Centrala begrepp inom folkhälsa. Hämtad den
14 februari 2018 från
https://skl.se/halsasjukvard/folkhalsa/sklsarbetemedfolkhalsa/centralabegreppinom folkhalsa.8857.html
Taylor, R. M., Gibson, F., & Franck, L. S. (2008). A concept analysis of health-related quality of life in young people with chronic illness. Journal Of Clinical Nursing, 17(14), 1823- 1833. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2008.02379.x
Vingilis, E. R., Wade, T. J., & Seeley, J. S. (2002). Predictors of Adolescent Self-rated Health. Analysis of the National Population Health Survey. Canadian Journal of Public
Health, 93(3), 193- 197. Utan doi.
White, D., Leach, C., Sims, R., Atkinson, M., & Cottrell, D. (1999). Validation of the Hospital Anxiety and Depression Scale for use with adolescents. British Journal of Psychiatry,
World Health Organisation. (1948). Constitution of the World Health Organisation. Hämtad den 26 januari 2018 från http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution- en.pdf?ua=1
Word Health Organisation. (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad den 1 februari 2018 från
http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
World Health Organisation. (2002). Prevention and promotion in mental health. Geneva: World Health Organisation. Hämtad den 7 maj 2018 från
http://www.who.int/mental_health/media/en/545.pdf
World Health Organisation. (2013). Mental health action plan 2013-2020. Geneva: World Health Organisation. Hämtad den 19 februari 2018 från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/89966/1/9789241506021_eng.pdf?ua=1
World Health Organisation. (2016a). Mental health: Strengthening our response. Geneva: World Health Organisation. Hämtad den 20 februari 2018 från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/
World Health Organisation. (2016b). ICD-10: Version 21016. Geneva: World Health Organisation. Hämtad den 30 april 2018 från
http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en#/F30-F39
World Health Organisation. (2016c). Headache disorders. Geneva: World Health
Organisation. Hämtad den 2 maj 2018 från http://www.who.int/en/news-room/fact- sheets/detail/headache-disorders
World Health Organisation. (2017a). Depression. Fact sheet. Geneva: World Health Organisation. Hämtad den 1 mars 2018 från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs369/en/
World Health Organisation. (2017b). Chronic respiratory diseases. Asthma. Geneva: World Health Organisation. Hämtad den 2 maj 2018 från
http://www.who.int/respiratory/asthma/en/
The WHOQOL group. (1995). The World Health Organisation Quality of Life assessment (WHOQOL): Position paper from the World Health Organization. Social Science &
Medicine, 40(10), 1403-1409. doi: https://doi.org/10.1016/0277-9536(95)00112-K
World Medical Association General Assembly. (2013). World medical association declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
Jama, 310(20), 2191-2194. doi: http://dx.doi.org/10.1001/jama.2013.281053
Zigmond, A, S., & Snaith, R, P. (1983). The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta
Zullig, K. J., Valois, R. F., & Wanzer Drane, J. (2005). Adolescent distinctions between quality of life and self-rated health in quality of life research. Health and Quality of
BILAGA D. SJÄLVSKATTAT MÅENDE
8
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00