Min utgångspunkt har varit att undersöka publika arenors förutsättningar och möjligheter till att utgöra mötesplatser för människor som intresserar sig för arkeologi likväl som att de ska fungera som arbetsplatser för arkeologer. Syftet har varit att studera, jämföra och analysera arkeologisk publik verksamhet. Undersökningar av och intervjuer om publika insatser som genomförts i sam-band med arkeologiska utgrävningar i Tingby och kvarteret Gesällen har valts ut för mina fallstudier och avgränsar materialet. Jag vill framhäva att utan tillgänglig arkeologisk dokumentation och information som delgivits mig under intervjuerna hade inte denna uppsats kunnat skrivas. Materialet har gett mig en god och komplex kunskapsbild innehållandes både bredd och djup.
Jag har utforskat uppsatsens frågeställningar och besvarar dem avslutningsvis i en kortfattad form nedan:
Vad är det som möjliggör publik arkeologi?
Avgörande för möjliggörandet av publik arkeologi är intresset för arkeologi, politiska mål, länsstyrelsernas beslut och gällande lagstiftning. Arkeologers egna intressen av förmedling, kunskap och metoder för att nå ut till målgrupper och/eller den breda allmänheten är av vikt. Metoder för olika former av pub-lika insatser finns inom musei- och kulturmiljöpedagogiken. Vid pubpub-lika arr-angemang och aktiviter krävs planering, välfungerande samarbeten och en bra organisation. Ekonomiska förutsättningar såväl som intresse och engagemang hos arkeologer och medborgare är klart avgörande för möjliggörandet av publik arkeologisk verksamhet.
Hur når publik arkeologi ut och till vilka målgrupper?
Genom en variation av visningar, prova-på-aktiviteter, föredrag, skyltningar, mediakontakter och inlägg på Internet når publik arkeologi ut. En tydligt och starkt framträdande målgrupp är barn i olika åldrar. Det framhävs att sam-arbeten med skolor kring gällande läroplaner behövs för att möjliggöra publika aktiviteter för skolbarnen. Att nå den breda allmänheten är något som efter-strävas och här finns stöd i de kulturpolitiska målen samt av varierande slag hos länsstyrelserna. Samarbeten mellan olika aktörer i samhället har en stor betyd-else för att nå ut till målgrupper och den breda allmänheten. Förutsättningar och undersökningar gällande utgrävningsplatsens geografiska och lokala förhål-landen styr planering och utformning av publik verksamhet. Det fokuseras ofta på lokala samarbeten men det finns även globala samarbetsmöjligheter.
Hur kan effekter och resultat av publik arkeologi mätas?
Resultat kan ses i besöksstatistiken för respektive publik insats. För närmare undersökningar av effekter är publikenkäter en tänkbar metod. Dokumentation av publik verksamhet behövs för att kunna mäta både resultat och effekter av publika insatser. Genom noggrann dokumentation kan olika värden, problem och risker inom publik arkeologi urskiljas och kritiskt diskuteras.
38
Referenser
Litteratur
Alexandersson, K. & Papmehl-Dufay, L. 2009, Två stenåldersboplatser i Runsbäck,
Särskild arkeologisk undersökning 2008, Runsbäck 5:2, 5:66 och 7:9, Torslunda socken, Mörbylånga kommun, Öland, Arkeologisk rapport 2009:49, Kalmar läns museum,
Kalmar, s. 29-31.
Andersson, J.; Aronsson, P. & Petersson, B. 2005, Uppdragsarkeologins publika sida –
Slättbygdsprojektet, Rapport UV Öst 2005:52, Avdelningen för arkeologiska
undersökningar, Riksantikvarieämbetet, Linköping.
Angelin Holmén, E. 2001, Grävande barn och en röd buss. Pedagogisk verksamhet på Kalmar läns museum, i Gert Magnusson (red), Möre – historien om ett småland, Kalmar läns museum, Kalmar, s. 55-72.
Arenius, E. 2012, Tingby grävs ut på nytt, Barometern, torsdag 4 oktober, vecka 40, Nr 231, s. 5.
Aronsson, L. 2007, Kartor över kulturella ekonomier, i Lars Aronsson, Jonas Bjälesjö & Susanne Johansson (red), Kulturell ekonomi – Skapandet av värden, platser och
identiteter i upplevelsesamhället, Studentlitteratur, s. 15-39.
Aronsson, P. 2004, Historiebruk – att använda det förflutna, Studentlitteratur, Lund. Berg, J. 1999, Inledning, Upptäckarglädje! Om museipedagogik, Statens kulturråd, s. 5-10.
Björklund, M. & Paulsson U. 2003, Seminariehandboken – att skriva, presentera och
39
Engström, M. & Gruber, G. 2011, ”But how do you go about it?”. Mobilization processes in partnership building concerning the public face of contract
archaeology, i Anders Högberg och Anna Källén (red), Current Swedish Archaeology, Vol. 19 2011, The Swedish Archaeological Society & Nordic Academic Press, Lund, s. 203-222.
Gustafsson, A. & Karlsson, H. 2004, Kulturarv som samhällsdialog? En betraktelse av
kulturarvsförmedling, Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Gruber, G. 2010, Medeltider – samtida mobiliseringsprocesser kring det förflutnas värden, Upplaga 1:1, Tema Kultur och samhälle, Linköping universitet, Norrköping. Holtorf, C. 2005, From Stonehenge to Las Vegas: archaeology as Popular Culture, AltaMira Press, Walnut Creek.
Holtorf, C. 2006, Experiencing Archaeology in the Dream Society, i Ian Rusell (red), Images, Representations and Heritage. Moving beyond Modern Approaches to Archaeology, Department of History, School of Histories and Humanities, Trinity College,
Dublin, s. 161-175.
Holtorf, C. 2007, Archaeology is a brand! The meaning of archaeology in contemporary popular
culture, Archaeopress, Oxford.
Holtorf, C. 2009, On the possibility of Time Travel, Lund Archaeological Review 15, s. 31-41.
Holtorf, C. 2012, Search the past – find the present. Qualities of archaeology and heritage in
contemporary society, Archaeopress, Oxford.
Hunner, J. 2002, First-Person Interpretation at Living History Museums, i Peter Aronsson & Erika Larsson (red), Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och
upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Centrum för
40
Högberg, A. 2002, Några tankar kring att ställa frågor, i Åsa Berggren & Anders Burström (red), Reflexiv fältarkeologi? Återsken av ett seminarium, Riksantikvarieämbetet och Malmö Kulturmiljö, s. 183-188.
Högberg, A. 2003, Människors platser. Integration och kulturarvsbruk i fokus,
Agenda kulturarvs inspirationsskrift nr 3, Agenda kulturarv, s. 132-139,
http://agendakulturarv.raa.se/opencms/export/agendakulturarv/sidor/arkivskap/i nspirationsskrift.html, åtkomst datum: 2012-12-18.
Högberg, A. 2004, Historiemedvetande och uppdragsarkeologi – tankar om alternativa kunskapsmål, i META 2004:3, Lunds universitet, s. 3-18.
Högberg, A. & Holtorf, C. 2005, Talking people – from communities to popular archaeologies, i Arkeologi – splittring eller mångfald?, Kulturmiljöavdelningen, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, s. 20-34.
Högberg, A. 2006, Kulturmiljöpedagogik och ledarskap, i B Riddersporre (red),
Utbildningsledarskap – nu och i framtiden, Studentlitteratur, Lund, s. 67-102.
Högberg, A. 2008a, ”Community archaeology” – en samskapandets arkeologi, i Mats Burström (red), Arkeologi i förorten. Berättelser från norra Botkyrka, Södertörn Archaeological Studies, s. 119-140.
Högberg, A. 2008b, Kulturarv och skolan – en kommentar, i Nils Andersson (red),
Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet, Aktuellt om historia
2008:1, Historielärarnas förening, s. 15-22.
Johansson, L. G. 1989, Var Tingbyhuset från järnåldern?, Populär Arkeologi, Nr 2, Årgång 7, s. 31-32.
Karlsson, C. 2003, Arkeologi- och kommunikationsprojektet i Södra Råda 2003, Rapport 2004:5, UV Bergslagen, avdelningen för arkeologiska undersökningar,
41
Karlsson, H. & Nilsson, B. 2001, Arkeologins publika relation – en kritisk rannsakning, Bricoleur Press, Göteborg.
Larsson, S. 2009, UV idag – och sedan? 2008-, i Lars Ersgård (red), UV 50 år, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, s. 137-158.
Lowenthal, D. 2011, The Past is a Foreign Country, Cambridge University Press, Cambridge.
Merriman, N. (red) 2004, Public Archaeology, Routledge, New York.
Nilsson, P.; Rajala, E.; Westergren, E. 2002, Tingby 4:1 – En kustboplats från
mesolitikum, Dörby socken, Småland, Arkeologisk undersökningsrapport 2002:7,
Kalmar läns museum.
Olsen, B. 2003, Från ting till text – teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning, Studentlitteratur, Lund.
Pajusi, A. 2002, Rekonstruktionen av Tingbyhuset, i P Nilsson, Eva Rajala och Ebbe Westergren (red), Tingby 4:1 – En kustboplats från mesolitikum, Dörby socken,
Småland, Arkeologisk undersökningsrapport 2002:7, Kalmar läns museum, s. 51-52.
Papmehl-Dufay, L. 2010, Those who dig will find out. Reflections on archaeological knowledge and public outreach, i Åsa M Larsson & Ludvig Papmehl-Dufay (red),
Uniting sea II. Stone age societies in the Baltic sea region, Uppsala University, OPIA 51,
s. 57-78.
Papmehl-Dufay, L. & Alexandersson, K. 2012, Undersökningsplan Tingby 2012, Kalmar läns museum, Kalmar.
Petersson, B. 2002, Arkeologin och sinnenas pedagogik, i Peter Aronsson & Erika Larsson (red), Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid
Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Centrum för kulturvetenskap, Växjö, s. 24-37.
Petersson, B. 2003, Föreställningar om det förflutna. Arkeologi och rekonstruktion, Nordic Academic Press, Lund.
42
Petersson, B.; Jennbert, K. & Holtorf, C. 2009, Arkeologi och samhälle, i Bodil Petersson, Kristina Jennbert och Cornelius Holtorf (red), Arkeologi och samhälle, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, Lund, s. 7-11. Rajala, E. & Westergren, E. 1989, Flera indicier stöder dateringen, Populär Arkeologi, Nr 2, Årgång 7, s. 33.
Riksantikvarieämbetet 2012b, Rapport från Riksantikvarieämbetet.
Verkställighetsföreskrifter för uppdragsarkeologi. Återrapportering av regeringsuppdrag,
Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Ryen, A. 2004, Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier, Liber, Malmö. Sillanpää, P. 2003, Tema plats: Geografisk imagologi – hur uppstår bilden av en plats?, Plats, drivkraft, samhällsprocess – Vad gör kulturarvet till en resurs för hållbar regional
utveckling?, Riksantikvarieämbetet 2003:7, s 47-54.
Statens kulturråd 1999, Upptäckarglädje! Om museipedagogik, Statens kulturråd. Sundström, J. 2011, Förfrågningsunderlag, dnr: 431-61-11, Länsstyrelsen, Kalmar. Svanberg, F. & Wahlgren, K. 2007, Publik arkeologi, Nordic Academic Press, Lund. Tagesson, G. 2011, Undersökningsplan, UV:s projektnummer: 11881,
Riksantikvarieämbetets dnr: 423-505-2011, s. 25-28.
Thelander, Å. & Rosenqvist, K. 2011, Kulturorganisationer – kulturinstitutioner och strategisk kommunikation, i Jesper Falkheimer & Mats Heide (red), Strategisk
kommunikation. Forskning och praktik, Studentlitteratur, Lund, s. 283-306.
Welinder, S. 2003, Min svenska arkeologihistoria. Ett ekonomiskt och socialt perspektiv på
1900-talet, Studentlitteratur, Lund.
Westergren, E. 1988, Det äldsta kända huset i Norden, Populär Arkeologi, Nr 4, Årgång 6, s. 4-6.
43
Westergren, E.; Ringman, A.; Clark, N.; Smith, M.; Hallén, V.; von Hellens, T.; Tranquilli, R-M.; Friborg, S.; Lundahl, C.; Hunner, J.; Bolognesi, E.; Hughes, V.; Jöesoo, L.; Rohtla, S.; Oscarsson, U.; Borgström, B-M.; Ernehed, A-C.; McIntyre, D.; Törnqvist, L.; Labarakwe, S. 2006a, i Ebbe Westergren (red), Holy cow – this is
great!, Kalmar läns museum, Kalmar.
Westergren, E. 2006b, Manual. Kulturmiljöpedagogik och historiska tidsresor, Kalmar läns museum, Kalmar.
Westergren, E. 2006c, 7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön, Kalmar läns museum, Kalmar.
Westergren, E.; Eklund, H.; Adelstam, G.; Marais, L.; Weldon, G.; Jordan, C.; Randle, T.; Laubscher, B.; Mangiagalli, T.; Parkington, J.; Khan, G.; Fatyela, V. & van Rensburg, F. 2010, This place has meaning. Case studies of Time Travels and Historic
Environment Education South Africa 2006-2010, Kalmar läns museum, Kalmar.
Wilkinson, R. & Pickett, K. 2010, Jämlikhetsanden. Därför är mer jämlika samhällen
nästan alltid bättre samhällen, Karneval förlag, Stockholm.
Internet
KRFS 2007:2, Kulturrådets författningssamling, Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd avseende verkställigheten av 2 kap. 10–13 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
http://www.kulturradet.se/upload/kr/forfattningssamling/KRFS07_2.pdf, åtkomst datum: 2012-12-19.
Kulturpolitiska mål, 2009/10:3 Tid för kultur, Kulturdepartementet,
http://www.kulturradet.se/sv/om-kulturradet/kulturpolitiska_mal/, åtkomst datum: 2012-12-19.
Kvarnholmen blogg, http://kvarnholmen.arkeologiuv.se/#home, åtkomst datum: 2013-01-08.
44
Riksantikvarieämbetet 2012a, Agenda kulturarv,
http://agendakulturarv.raa.se/opencms/export/agendakulturarv/sidor/startsidan/ startsidan.html, åtkomst datum: 2012-12-17.
SFS 1988:950, Svensk författningssamling 1988:950, Lag (1988:950) om
kulturminnen m. m., Sveriges riksdag, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1988950-om-kulturminnen_sfs-1988-950/, åtkomst datum: 2012-12-19.
Strålman, M 2012, På jakt efter stenåldern, P4 Kalmar, Sveriges Radio,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3762&artikel=5314711, publicerat: 2012-10-18, åtkomst datum: 2012-12-11.
Muntliga källor
Ebbe Westergren, Kalmar läns museum, intervju den 3 december 2012 i Kalmar. Emma Angelin Holmén, Kalmar läns museum, intervju den 13 december 2012 i Kalmar.
Kalmar läns museum & Länsstyrelsen i Kalmar län 2012, Angelägen arkeologi, kulturarvsseminarium onsdagen den 17 oktober 2012 på Forum i Oskarshamn, Arrangörer: Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län.
Ludvig Papmehl-Dufay, Kalmar läns museum, intervju den 3 december 2012 i Kalmar.
45