Som vi sett ovan är det den judiciella makten som går segrande ur striden. Utvecklingen legitimeras dock av flertalet faktorer vilka inte kan förbises i detta, eller i något annat, sammanhang. Ytterligare en vinnare är givetvis den enskilde individen och minoriteten. Därvid märks kalibreringen av den offentliga maktbalansen i samhället. En maktbalans som politikerna har svårigheter att hålla i kombination med diverse politiska agendor och subjektiva målsättningar. Politikerna har i sin beslutande verksamhet blivit tvungna att beakta ytterligare en yrkesgrupp, nämligen juristerna. Den politiska makten som tidigare varit i stort sett förbehållslös har försatts med nationella och internationella restriktioner i form av rättsregler, vilket begränsat politikernas handlingsfrihet. Domstolarna har kommit att begränsa den politiska latituden och själva som ett naturligt led i utvecklingen tagit makten i anspråk. Domarens ord väger numera tyngre än lagstiftarens. Tydligen är det så att maktdelningsprincipen efter mer än 200 år har blivit för svår att ignorera även i ett svenskt perspektiv.
Maktdelningsprincipens inträde, vare sig det är på vertikal eller horisontell nivå, innebär att det traditionella demokratibegreppet med folksuveräninteten i spetsen måste omdefinieras. Som en oundviklig och i längden gynnsam anpassning till EU. Maktdelning i statsskicket torde befästa rättsstatens betydelse i det moderna samhället och därmed också stärka de grundläggande demokratiska principerna som sådana. Vi måste som sagt omdefiniera demokratibegreppet i termer av; rättssäkerhet och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter i samhället snarare än tidigare definitioner i termer av; oinskränkt maktkoncentration till de folkvalda organen och en odelbar suverän med totala maktbefogenheter. Makten har decentraliserats och implikationerna av detta, i kombination med ”främmande” rättsystem, är en i praktiken obsolet folksuveränitetsprincip. Det är lättförståeligt att traditionella politiker – och jurister – har svårt att släppa dessa mer eller mindre vedertagna, men inte desto mindre omskapade, demokratiprinciper. Däremot kommer säkerligen en yngre generation av politiker och jurister se utvecklingen från en mer (EU)anpassad synvinkel.
De nya ändringarna av RF sanktionerar rättstatens och det ovan omdefinierade demokratibegreppets betydelse i ett Europaanpassat Sverige, med krav på rättssäkerhet i form av grundlagsskydd. De nya ändringarna är givetvis välkomnade, men inte i sig tillräckliga om vi ska kunna konkurrera med andra stater inom EU. Det torde dock vara förhållandevis relevanta ändringar sett i det något yrvakna konstitutionella klimat som Sverige verkar vakna upp ur.
En författningsdomstol i och för sig, tillsammans med de nya ändringarna av RF, skulle ge Sverige en internationellt sett kompatibel konstitutionell kontroll. Så blev det dock inte. Inte heller fick Lagrådet den sannolikt adekvata vetorösten i konstitutionella sammanhang som varit nödvändig. Detta vid sidan av de markerade domstolarnas oavhängighet, vilket ger dem en gynnsam position i förhållande till
andra maktstarka organ, och den ökade domstolsmakten i normprövningssammanhang, vilket sammantaget torde vara ett tillräckligt grundlagsskydd – även med internationella mått mätt.
Det ska nämnas att Europarätten delvis kalibrerar dessa svenska tillkortakommanden. Bland annat med de EU-rättsliga principernas bör-implikationer, vilka snarare har ska-karaktär och vilka tillsammans med fördragen samt annan EU- rätt måste följas direkt i medlemstaten framför den nationella rättsordningen. Judikaliseringen kan numera skönjas på de flesta områden. Utvecklingen medför också svårignorerade incitament med ett ökat rättssäkerhetsskydd och andra konstitutionella garantier som yttersta legitimerings grund. Vad som kan sägas, på ideologiska grunder eller ej, är att judikaliseringen är här för att stanna även på det nationella rättskipningsområdet. Domstolarna har därmed hamnat i en gynnsam position i den offentliga maktkampen och den svenska diskursen ifråga om maktdelning kommer sannolikt att påverkas därutav. Ett paradigmskifte är på väg att avlösa den traditionella svenska demokratiuppfattningen. Makt ska begränsa makt genom maktdelning.
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Prop. 1975/76:209, om ändringar i regeringsformen.
Prop. 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m.m.
Prop. 1994/95:3, Nationalparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Prop. 1996/97:176, Lag om kärnkraftens avveckling.
Prop. 2001/02:59, Hets mot folkgrupp, m.m.
Prop. 2005/06:157, Vissa frågor om förhandsavgöranden från EG-domstolen. Prop. 2009/10:80, En reformerad grundlag.
SOU 1998:14, EU – ett demokratiprojekt?
SOU 1999:58, Löser juridiken demokratins problem? SOU 1999:76, Maktdelning.
SOU 2001:88, Lagrådets arbetsvillkor. SOU 2007:85, Olika former av normkontroll.
SOU 2008:43, Europeiska unionens stadga om mänskliga rättigheter SOU 2008:125, En reformerad grundlag.
Dir. 2004:96, En samlad översyn av regeringsformen
Justitieombudsmannen (JO)
JO 2007/08 s. 244, Initialärende mot statssekreteraren i Statsrådsberedningen.
Litteratur
Bernitz, Ulf (2002) Sverige och Europarätten, Norstedts Juridik, s. 138.
Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders (2007) Europarättens grunder (3 uppl.) Norstedts Juridik.
Bohlin, Alf. & Warnling-Nerep, Wiweka. (2007) Förvaltningsrättens grunder (2 uppl.) Norstedts Juridik.
Ekelöf, Per Olof & Edelstam, Henrik (2008) Rättegång I (8 uppl.) Norstedts Juridik
Hette, Jörgen. (2008) Rättsprinciper som styrmedel – Allmänna rättsprinciper i EU:S domstol, Norstedts Juridik.
Modéer, Kjell-Åke (1987) Granskning eller lagprövning? – Högsta domstolen som normbildare i Rune Lavin [red.] Om lagrådsgranskning, Juristförlaget i Lund, s. 13-31.
Nergelius, Joakim (1996) Konstitutionellt rättighetsskydd – Svensk rätt i ett komparativt perspektiv. Norstedts Juridik.
Nergelius, Joakim (2008) Svensk statsrätt. (1 uppl.) Studentlitteratur.
Nergelius, Joakim [red.] (2006) Rättsfilosofi – Samhälle och moral genom tiderna. (2 uppl.) Studentlitteratur.
Nilsson, Mattias & Lundberg, Jenny (2006) Europarätten – En introduktion till EG-rätten och Europakonventionen, (2 uppl.) Jure Förlag AB.
Petersson, Olof (2005) Rättsstaten – Frihet, rättssäkerhet och maktdelning i dagens politik. (2 uppl.) Stockholm: Norstedts Juridik.
Wacks, Raymond (2009) Understanding Jurisprudence – An Introduction to Legal Theory (2 uppl.) Oxford: University Press.
Warnling-Nerep, Wiweka., Lagerqvist Veloz Roca, Annika & Reichel, Jane (2007) Statsrättens grunder. (2 uppl.) Norstedts Juridik.
Tidsskrifter
Förvaltningsrättslig Tidsskrift
Petrén, Gustaf i FT 1984 s. 305. Warnling-Nerep Wiweka i FT 2002 s. 19. Alexius-Borgström, Katarina i FT 2001 s. 36 f. Hirschfeldt, Johan i FT 1982 s. 296Svensk Juristtidning
Nergelius, Joakim i SvJT 2009 s. 315.Legnerfält, Eliabeth & Andersson, Helene i SvJT 2010 s. 391.
Rättsfall
Högsta domstolen
NJA 2004 s. 137 NJA 2005 s. 805Regeringsrätten
RÅ 1997 ref. 18 RÅ 1997 ref. 65 RÅ 1998 not. 93 RÅ 1999 ref. 76Arbetsdomstolen
AD 2005 nr 49 AD 2009 nr 89EG-domstolen
Mål nr 26/62, Van Gend en Loos Mål nr 6/64, Costa/ENEL Mål nr 11/70, Internationale Handelsgesellschaft Mål nr C-189/95, Franzén Mål nr C-170/04, Rosengren Mål nr C-341/05, Laval
Europadomstolen
Dom, 1982-09-23 och 1984-12-18, Sporrong och Lönnroth
Internetkällor
http://www.jo.se/Page.aspx (hämtat 2010-03-23)