Syftet med denna uppsats var att undersöka hur media förmedlar bilder av könsrollerna, på vilket sätt media påverkar jämställdhetsutvecklingen och på vilket sätt de framställer maktrelationerna mellan könen.
Medierna har en central roll i vårt sätt att föreställa manligt respektive kvinnligt i förhållande till varandra. Medias sätt att förmedla könsrollerna sker ofta på ett stereotypt sätt där kvinnorna avbildas mer inriktade på hushållsarbeten och nöjen medan männen står för expertutlåtanden och vardagliga händelser. Männen framställs som mer seriösa medan kvinnorna blir undertryckta genom att framställas sexuellt med trånande blickar. Detta skapar en missvisande bild av samhället. Socialpsykologen Berit Ås, menar att en egendomsägare måste ha mer makt än det ägda objektet och därför framställs kvinnoförtryckets politik som att göra kvinnor mindre värda.
Kvinnorna i offentligheten ses inte för deras kompetens utan det är oftast deras yttre attribut som uppmärksammas i medierna.
Jämställdhetsutvecklingen påverkas av media genom att de anser att de speglar en bild av verkligheten. Läsarna påverkas av medierna och det är deras sätt att vinkla jämställdheten som vi tror är verklig. Trots det är det inte enbart media som påverkar vår föreställning om manligt och kvinnligt utan det är en mängd med andra faktorer som bidrar till ojämlikhet mellan könen.
Medierna har en bidragande roll i hur det gestaltas men ansvaret ligger även i hur kvinnor och män uppfattar och tolkar det som medierna presenterar. Mediernas framställningar förstärks ytterligare om en lärare eller en ledare kommenterar reportage eller artiklar. Folket tar till sig det mer okritiskt genom att de känner starkare förtroende för dessa opinionsspridare än om det de själva har läst.
Kvinnorna blir förlöjligade enligt Berit Ås genom att de är fjolliga och förvirrade bilförare trots att de har det lägsta antalet trafikmissöden. Genom porrtidningarnas sätt att objektifiera kvinnor blir deras kön mer offentligt och kan ägas och utnyttjas medan det manliga könet är privat och
porträtteras ofta i medierna med högre status än kvinnorna. Förklaringen till detta är att de oftare framställs i yrken med högre status och därför tillskrivs högre status. Kvinnorna är däremot extremt synliga i reklam och nöjen. Detta speglar en missvisandeföreställning om genus och kring de maktförhållanden som vårt samhälle är uppbyggt av. Kvinnorna har ytterst små resurser till förfogande. De är fattiga på kapital, egendom, styrningsmedel och organisation. Därför får kvinnorna kollektivt höra att "om kvinnorna är undertryckta, så är det deras eget fel”. Enligt genusforskaren Yvonne Hirdman inordnas människor efter kön i olika sammanhang enligt två grundsatser. För det första hålls könen, liksom handlingar och värderingar som är könspräglade, isär. För det andra är det män som utgör normen för det normala och allmängiltiga. Utifrån föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt skapas ett osynligt kontrakt, genuskontrakt, som är grunden för genussystemet. Genusteorin används för att synliggöra maktmekanism mellan manligt och kvinnligt, som upprätthåller könsordningen där kvinnor hela tiden hamnar i en underordnad ställning. Genom uppväxten och genom vårt sätt att uppträda i det dagliga livet intar vi en plats i genusordningen eller förhåller oss till den plats vi blivit tilldelade.
Berit Ås anser även att de som utför det oavlönade hushållsarbetet och de lågavlönade arbetena är av stor betydelse för den som har makt i samhället. Hon menar att därför undanhålls information för dem som utför det för att de som har makten ska bibehålla den. ”Det gör det samma vad du gör det blir lika illa ändå!” Kvinnor utsätts för denna dubbelhet då hon förväntas sköta familjen, hushållet, delta i politiska aktiviteter, vara ajour om vad som händer i världen genom att följa nyheterna och läsa extra kurser på kvällstid. Klarar hon inte av detta bör hon känna sig otillräcklig. Vill hon däremot göra karriär, kan hon vara säker på att bli ifrågasatt hur hon missköter sina barn och försummar sin man. Det är det sällan männen utsätts för denna dubbelhet av omgivningen och av media.
Det är genom könssocialisation, är en del av identiteten och upplevelse om vem man är, som bidrar till att flickor blir flickaktiga och pojkar blir pojkaktiga. Detta sker genom att de rollförväntningar omgivningen har blir accepterade av omgivningen. Kvinnorna sköter om husliga sysslor och tänker på utseendet, männens rollförväntning är att lyckas prestera och konkurrera. Föräldrarna bidrar till att förstärka detta beteende genom uppfostringspraxis. Barn föds omedveten om sitt kön men blir sedan påverkade av omgivningen. Barnen försöker skapa
mening med att tillhöra ett kön. Den första etiketten på oss är när barnmorskan talar om könet.
Det är förväntningar av oss som förbinder manligt och kvinnligt med enskilda egenskaper.
Kvinnors underordning under männen förklaras utifrån kvinnornas förhållande till historien.
Männen dominerar både i samhället och som hemmets överhuvud. I historien är den mansdominerat och kvinnornas aktiva och samarbetanderoll har dolts. Exempelvis godkännandet av patriarkatet (samarbetet), kvinnorna nervärderades och förvägrades utbildning och kunskap om sin egen historia. Kvinnorna har inte varit offer för patriarkatet utan de har aktivt deltagit för att upprätthålla det.
Manliga politiker har politiska åsikter och kvinnliga politiker har snygga ben, eller inte snygga ben. Att fokusera på yttre attribut hos kvinnliga offentliga personer hör med andra ord till rutin hos medierna. Ytterligare ett exempel på det så kallade symboliska våldet skulle kunna vara mediernas användande av förnamn på kvinnliga politiker. Vi läser ofta om Gudrun, Mona, Maud, men sällan om Göran, Fredrik och Lars. De sistnämnda omnämns ofta som Persson, Reinfeldt och Lejonborg.
Då vi idag vi lever i ett samhälle där ungdomarnas ideal är hämtade från TV, tidningar och Internet är det skärskilt viktigt att lyfta fram och få till stånd en förändring av de attityder och värderingar som det traditionella könsrollstänkandet vilar på. Vi anser att det krävs en förändring i det sätt som medierna framställer kroppsideal, värdighet och könsrollstänkande. Medierna bör sträva att påverka läsarna på ett positivt sätt.
Det har hänt förhållandevis mycket ur ett genusperspektiv men det är ännu en bra bit kvar för att nå jämställdhet. Kvinnorna lever i en mansdominerat samhälle där det mesta är anpassat efter männens villkor. Våra värderingar och attityder påverkas av reklam, bilder och andra medietexter. Det är på det sätt vi ser oss själva som ofta förmedlar den traditionella synen på kön.
För att förändra den rådande genusstrukturen måste vi arbeta medvetet med att analysera och försöka förstå vad reklam och andra medietexter har för innebörd. Men vi måste även förändra synen på genus i det sociala och kulturella förhållandena och skillnaderna rent generellt mellan manligt och kvinnligt.
Eftersom medierna skapar verkligheter, situationer och förhållanden har de en avgörande makt.
Det går inte att fastställa graden av mediernas styrning och i vilken utsträckning de påverkar jämställdheten. Media är inte den enda aktören, men de bär en stor del av ansvaret. De har en aktiv roll, inte bara i speglandet eller gestaltandet av världen, utan även i frambringandet av vissa delar och sidor hos den. Men ansvaret för jämställdhet har även väljaren, partierna, konsumenten, kvinnors likväl som män med ekonomisk och politisk makt. Men resonemanget skapas av medierna och publiken på samma gång i en process. Media bekräftar och förstärker ofta de värderingar som finns i samhället, men kan också fungera och gör det många gånger som ett praktiskt och starkt förändringsredskap.
Att göra denna studie om hur mannligt och kvinnligt presenteras i media har varit intressant och lärorikt. De resultat som framkommit har inte varit direkt någon nyhet, kvinnor har alltid varit undertryckta i samhället. Det lärorika är att vi nu är mer kritiska och medvetna om hur medierna framställer och presenterar genus. Vår förhoppning är att med denna uppsats ha väckt intresse för genusfrågor och att man i framtiden fortsätter att reflektera över genus och könsroller.
Litteraturförteckning Litteratur
Ahrne, Göran, Roman, Christine, Franzén, Mats (2003) Det sociala landskapet, Cox & Wyman, Ltd, England
Bengtsson Jesper (2001), Mäktiga medier, mager demokrati, Bilda Förlag, Stockholm Ekman Karin (1998) Var så god-makt ,kön och media, Media Print, Uddevalla Frigyes Paul, (2005) Nyhetsflås och tidsanda, Daleke Grafiska AB, Malmö Fürst, Gunilla, (1999) Jämställda på svenska,AB boktryck, Helsingborg
Fürst-Mellström, G & Sterner, Mariann (1983) Kvinnors värde i männens värld, Om jämställdhetsarbete, Graphic Systems Ab, Sweden
Granér, Rolf, (2002), Personalgruppens psykologi, Studentlitteratur Lund, Sverige
Gripsrud, Jostein, (2000) Mediekultur Mediesamhälle, Media Print Uddevalla AB, Uddevalla Hirdman, Anja (2001), Tilltalande bilder, ATLAS, Stockholm
Hirdman,Yvonne (1988), Genussystemet – Teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning , Rapport 23
Hylland Eriksen, Thomas (2000) Små plaster -stora frågor en introduktion till socialantropologi, AiT Falun
Jarlbro,Gunilla (2006) Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Danmark, Narayana Press Josefson, Helena, (2005) Genus- hur påverkar det dig, Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad
Kjellberg, Karin (2005) Snacka om jämställdhet!, Elanders
Kleberg, Madeleine (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Leanders Grafiska AB, Kalmar
Länsstyrelsen (2005) På tal om kvinnor och män i Norrbotten, Pantzare Information AB, Luleå Nilsson Björn, Waldemarson Anna-Karin (2006) Kommunikation, Samspel mellan människor, Studentlitteratur, Lund
Nordberg, Maria (2005) Manlighet i fokus, Liber AB, Stockholm
Strömbäck, Jesper (2004) Medilaliserande demokratin Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad
Wächter, Michaël (1974) Inte bara ord. Beyronds AB, Malmö
Internet
: Internetadress1:http://www.skolutveckling.se/publdbportlet/fileDownload?publ_id=333&file=publication Internetadress 2: http://www.un.dk/Swedish/unfpa/unfpa_2000.htm
Internetadress 3: http://www.sou.gov.se/kommittedirektiv/dir2006_23.pdf) Internetadress 4: http://www.jamombud.se/omjamstalldhet/jamstalldhetiar.asp
Bilagor
(Bilaga 1)Liten lathund för kalenderbitare i jämställdhet
Vilket år fick kvinnor rösträtt? När blev det tillåtet med preventivmedel? Och när fick vi föräldraförsäkring?
Några viktiga årtal i kampen för jämställdhet:
1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män införs.
1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel.
1858 Ogift kvinna över 25 år kan bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.
1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.
1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.
1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.
1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några undantag (jur.lic. och teologi).
1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.
1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön när de får barn.
1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting
1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken.
1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen.
1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
1927 Statliga läroverk öppnas för flickor.
1931 Moderskapsförsäkringen införs.
1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs.
1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.
1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs.
1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet.
1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap om hon gifter sig med en utlänning.
1955 Lagstadgad betald ledighet i tre månader för yrkesarbetande kvinnor som får barn.
1958 Kvinnor får rätt att vigas till präster.
1960 LO och SAF beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.
1964 P-piller godkänns i Sverige.
1969 Grundskolan får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet.
1970 Gymnasiet får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet.
1971 Särbeskattning av inkomsterna för gifta makar införs.
1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrarna rätt att dela ledigheten.
1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag ger rätt till fri abort till och med 18:e veckan.
1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn.
1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.
1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation.
1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakesprövning för studiemedel avskaffas.
Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolans får ny läroplan som stadgar att skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd ger kvinnor rätt att bli tronarvingar.
1982 All kvinnomisshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografisk föreställning på offentlig plats. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag ger makar rätt att välja vems efternamn de vill ta vid giftermål.
1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret.
1984 Jämställdhetsavtal för den statliga sektorn.
1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas och strategier till år 2000 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen.
1987 Ny lag om ogifta sammanboende par; sambolagen.
1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.
1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet.
1992 Ny jämställdhetslag.
1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av
föräldraledigheten ("pappamånaden") viks för endera föräldern, och kan inte överlåtas. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik.
1995 FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing. Lag om registrerat partnerskap.
1997 Första kvinnliga biskopen.
1998 Ny lag om våld mot kvinnor. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.
1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster ("Torsklagen").
2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet.
2001 Jämställdhetslagen skärps bland annat avseende lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner.
2002 Lagen om likabehandling av studenter i högskolan införs. Den slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat för att främja studenters lika rättigheter.
2005 Ny skärpt lagstiftning mot könsdiskriminering. Jämställdhetslagen skärps bland annat avseende sexuella trakasserier, repressalier och yrkespraktik. Lagen om förbud mot diskriminering börjar gälla även grunden kön.
2006 En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan träder i kraft.
(Källa: SCB, Statistiska Centralbyrån, som har många andra intressanta uppgifter att hämta på nätet)