Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt medborgare involveras i kommunala projekt, men även identifiera vilka utmaningar och möjligheter som hanteringen av medborgares delaktighet innefattar.
Vi konstaterar att delaktighet bland medborgare i kommunala projekt syftar till och möjliggör att (1) skapa resultat som överensstämmer med medborgarnas behov, (2) förankra beslut och förändringar bland de som påverkas av
projektgenomförandet och resultatet, samt (3) utveckla den lokala demokratin.
Inom vissa områden, bland annat genom plan- och bygglagen, uttrycks formella krav på att samråd ska ske med ”kommunens medlemmar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget” (SFS 2010:900). Medborgares
möjlighet att påverka begränsas dock i vissa delar genom lagstiftning, bland annat inom upphandling och byggnation.
Vi kan också konstatera att kommunerna tillämpar olika typer av metoder i kombination med andra åtgärder eller aktiviteter. En slutsats som kan dras av det är att olika typer av projekt kräver olika metoder för att involvera medborgare.
Det beror på vilken målgrupp projektet syftar till att nå samt till vilken grad av delaktighet som ska uppnås. Kombinationen av olika metoder resulterar i att fler medborgare kan delta beroende på individers olika förutsättningar till delaktighet.
Innan beslut tas om vilken metod och strategi som ska tillämpas är det viktigt att kommunerna i ett tidigt skede funderar över syftet med medborgardelaktighet och även vilken grad medborgare ska involveras:
Vad är syftet med medborgardelaktighet i projektet? Det bör identifieras och tydligt formuleras.
I vilken grad kan medborgare påverka? Om graden av delaktighet inte överensstämmer med medborgarnas förväntningar tappar dessa förtroende för projektet, vilket påverkar projektresultatet och kommunens förtroende som helhet. För att bestämma graden av delaktighet är SKL:s
delaktighetstrappa ett användbart verktyg.
I vilken projektfas kan medborgare påverka?
Vilka i intressentgruppen medborgare ska delta? Både antalet medborgare samt vilken grupp av medborgare projektet vänder sig till och prioriterar, påverkar metodvalet. En metod för att analysera intressentgruppen är att använda en prioritetsmatris.
En framgångsfaktor studien påvisat är att medborgarna bör engageras så tidigt som möjligt i processen. Det för att projektet initialt ska få möjlighet att samla in intressentgruppens krav och önskemål. Ytterligare en framgångsfaktor är att det finns en tillräcklig bredd av intressenter för att få in synpunkter från olika målgrupper, vilket stärker resultatets representativitet.
För att inkludera medborgare från olika samhällsgrupper är uppsökande
verksamhet en användbar metod. Det är också viktigt att projektet använder sig av personer med goda kontakter bland intressentgruppen för att kunna agera som
”broar” mellan kommunen och medborgarna. Under hela projekttiden är återkoppling till medborgarna av stor vikt. Respondenterna uppger att återkoppling bygger upp förtroende för projektverksamheten och behåller intressentgruppens engagemang. Återkopplingen måste ske kontinuerligt under projekttiden för att bevara goda relationer med intressentgruppen, men även behålla medborgarintressenternas engagemang.
Oavsett vald metod bör kontinuerliga riskanalyser genomföras för att definiera vilka scenarier som kan uppstå i dialogen med medborgare, till exempel vilka de brinnande frågorna är, eventuellt missnöje och vilka frågor som kan uppstå.
Flertalet utmaningar har framkommit gällande hanteringen av medborgares delaktighet. Studien visar att kommunala projekt främst arbetar utifrån ett
normativt perspektiv där ”alla” medborgare ska involveras, men brottas samtidigt med den representativa problematiken. En metod för projektledare är att skapa strategier och kombinera olika metoder för att involvera underrepresenterade grupper och därmed undvika snedfördelning i representativitet.
Vidare utgör intern förankring både en förutsättning men också en utmaning. Om hanteringen av interna intressenter uteblir försvåras överlämningen av
projektresultatet till de interna mottagarna, det vill säga kommunens förvaltningar.
Tidsfaktorn är en annan utmaning där kommunen måste tillåta att det tar tid när processer för medborgarinflytande ska genomföras, men även för att skapa en förståelse bland medborgare att den kommunala processen kan vara tidskrävande.
Slutligen upplevs omfattningen och sammanställningen av inkomna synpunkter som en utmaning då det ofta är ett omfattande och komplext material att hantera.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att medborgare uppfattas som och utgör en viktig, om inte den viktigaste, intressenten i kommunala projekt. Dock råder det en viss osäkerhet om vilka metoder som lämpar sig bäst för olika projekt.
Förslag till vidare forskning
Studien har besvarat hur medborgare involveras i kommunala projekt och vilka utmaningar och möjligheter som är förknippat med detta. Vi har kunnat beskriva några metoder och funnit olika framgångsfaktorer. En möjlighet för vidare forskning är att genom fallstudier utvärdera huruvida metodvalen är
framgångsrika. Det skulle ge vidare insikter i förhållandet mellan projektsyfte och val av metod för delaktighet.
Studien har även påvisat att det finns ett antal utmaningar som projektledaren bör hantera. Detta innefattar bland annat den representativa problematiken, där metoder krävs för att inkludera underrepresenterade grupper och därmed undvika snedfördelning i representativitet. Förslag till vidare forskning är därför att studera metoder för att involvera underrepresenterade grupper i intressenthanteringen i kommunala projekt.
Litteraturlista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Antvik, S. och Sjöholm, H. (2006). Projekt – ledning och metoder. Stockholm:
SIS Förlag.
Arnstein, S. R. (1969). A ladder of citizen participation. Journal of the American Institute of Planners, 35(4):216-24
Atkinson, R. (1999). Project management: cost, time and quality, two best guesses and a phenomenon, its time to accept other success criteria. International Journal of Project Management, Vol. 17, No. 6, pp. 337-342.
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bäck, H., Erlingsson Ó, G. & Larsson, T. (2015). Den svenska politiken - Strukturer, processer och resultat. Malmö: Liber
Castell, P. (2013). Stegen och trappan – olika syn på deltagande. I Stenberg, J.
(red.) Framtiden är redan här – hur invånare kan bli medskapare i stadens utveckling. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. s.36-40
Chandra H.P., Indarto I., Wiguna P.A. & Kaming P. F. (2012). Model of Stakeholder Influence on Project Success; An Important Finding from Construction Project in East Java. International Journal of Academic Research. Vol. 4. No. 2. March.
Christensen, S. och Kreiner, K. (2012). Projektledning – Att leda och lära i en ofullkomlig värld. Lund: Academia Adacta
Connor, Desmond M. (1988). A New Ladder of Citizen Participation. National Civic Review, 77 (3): 249–57
Corkhill, E. (2012). Stegen och kuben – vad döljer sig bakom
medborgardialogen? I Stenberg, J. (red.) Framtiden är redan här – hur invånare kan bli medskapare i stadens utveckling. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. s.42-46
Eskerod, P., Huemann, M. och Savage, G. (2015a). Project Stakeholder Management – Past and Present. Project Management Journal, Vol. 46, No.6, 6-14.
Eskerod, P., Huemann, M. och Savage, G. (2015b). Stakeholder Inclusiveness:
Enriching Project Management with General Stakeholder Theory. Project Management Journal, Vol. 46, No.6, 42-53.
Fung, A. (2006). Varieties of Participation in Complex Governance. Public Administration Review, 66, 66-75
Isham, J., Narayan, D. & Pritchett L. (1995). Does Participation Improve
Performance? Establishing Causality with Subjective Data. The World Bank Economy Review, Vol 9, No 2: 175-200.
Jałochaa, B., Kraneb, H.P., Ekambaramc, A. och Prawelska-Skrzypekd, G.
(2014). Key competences of public sector project managers. Procedia – Social and Behavioral Sciences, 119, 247–256.
Jansson, T. & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Jansson, T. & Ljung, L. (2011). Individer, Grupper och Projekt. Lund:
Studentlitteratur AB.
Jansson, T. och Wiik, H.T. (2008) Utveckling och projekt i offentlig verksamhet – går det? Stat & Styring, 3-2008, 9-11. Tillgänglig:
http://www.projektvision.se/pdf/27-10-2008103251Pages-from-SoS_3-08.pdf [2016-01-04]
Jensen, C., Johansson, S. & Löfström M. (2007) Projektledning i offentlig miljö.
Malmö: Liber.
Jing Y., Geoffrey Q. Shen, Manfong H., Derek S. D., and Albert P. C. Chan (2009). Exploring Critical Success Factors for Stakeholders Management in Construction Projects. Journal of Civil Engineering and Management,15(4):
337–348.
Johansen, A., Bøe Halvorsen, S., Haddadic, A. och Alexander Langlo, J. (2014).
Uncertainty Management – A Methodological Framework Beyond ”The Six W’s”. Procedia – Social and Behavioral Sciences, 119: 566 – 575.
Johnson, G., Scholes, K. och Whittington, R. (2005). Exploring Corporate Strategy. Harlow: Financial Times Prentice Hall
Karlsson, O. (1995). Att utvärdera – mot vad? Om kriterieproblemet vid intressentutvärdering. Stockholm: HLS Förlag.
Kommittédirektiv 2014:111. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Stockholm: Justitiedepartementet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
studentlitteratur.
Li, T. H.Y., Ng, S.T. och Skitmore, M. (2013). Evaluating stakeholder satisfaction during public participation in major infrastructure and construction projects:
A fuzzy approach. Automation in Construction 29, 123–135.
Lunds kommuns (2013). Vad är en arbetsbok?. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Sa-har-arbetar-vi-med/Fokus-Veberod/Vad-ar-en-Arbetsbok/ [2015-12-01]
Lunds kommun (2015). Arbetsbok 2. Det här tycker vi i Veberöd, Vomb, Dörröd och Silvåkra är livskvalité, bra boendemiljö och service. Lund: Lunds kommun. Tillgänglig:
http://www.lund.se/Global/F%C3%B6rvaltningar/Kommunkontoret/Fokus
%20Veber%C3%B6d/Arbetsbok%202%20Veber%C3%B6d%20webb.pdf Malmö stad. (2015). Pp 6045 Holma-Kroksbäck. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Planprogram/Pp-6045-Holma-Kroksback.html
May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Montin, S. & Granberg, M. (2013). Moderna kommuner. Stockholm: Liber Nationalencyklopedin. (u.å.). Kommunal demokrati. Tillgänlig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunal-demokrati [2015-11-15]
Palm, J. & Wihlborg, E. (2013) Vallastaden växer fram : policy och planering för en ny stadsdel. Linköping: Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.
Pintardi Chandra, H., Indarto, Putu Artaman Wiguna, I., och Kaming F. P. (2012).
Model of stakeholder influence on project success, an important finding from construction project in East Java. International Journal of Academic Research, March 2012, Vol. 4. No. 2.
Pinto. JK. & Slevin. DP. (1988). Critical success factors across the project lifecycle. Project Management Journal, XIX, 67-75.
Prop. 1990/91:117. Regeringens proposition 1990/91: 117 om en ny kommunallag. Stockholm: Finansdepartementet.
Seithikurippu R. Pandi-Perumal, Sohel A., Ferdinard Z., Girardin Jean-Louis, Chellamuthu R., Edward F. & Meera N. (2015). Project stakeholder
management in the clinical research environment: how to do it right.
Frontiers in Psychiatry, May 2015, Volume 6, Article 71.
SFS 1974:152. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1991:900. Kommunallag. Stockholm: Finansdepartementet.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet.
Skr. 2013/14:61. En politik för levande demokrati. Stockholm:
Justitiedepartementet
Smith J. & Love P.E. D. (2004) Stakeholder Management during Project
Inception: Strategic Needs Analysis. Journal of Architectural Engineering.
March 2004.
SOU 2000:1. En uthållig demokrati – Politik för folkstyrelse på 2000- talet.
Demokratiutredningens betänkande. Statens offentliga utredningar.
Stockholm: Fritzes.
SOU 2016:5. Låt fler forma framtiden! Demokratiutredningens betänkande. States offentliga utredningar. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Stone, M., Semmens, A. & Woodcock, N. (2007). Managing stakeholders in the public sector. Public Management and Policy Association, september, pp.
1–27.
Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2013). Medborgardialog som del i styrprocessen. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2011). Handbok i cultural planning.
Att fånga platsen själ. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Tahvilzadeh, N. (2015). Det våras för medborgardialoger. I Låt fler forma framtiden! SOU 2015:96 : Forskarantologi från 2014-års
Demokratiutredning. Stockholm: Wolters Kluwer. s. 507-588.
Tonnquist, B. (2010). Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Turner. JR. (1996). International Project Management Association global qualification, certification and accreditation. International Journal of Project Management, 14(1), 1-6.
Turunen, P. (2013). Deltagardemokratiska och systemiska metoder för komplexa samhällsfrågor och samhällsentreprenörskap. Ett jämförande perspektiv.
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Göteborgs universitet.
Arbetsrapport 2013:1.
Vedung, E. & Dahlberg, M. (2013). Demokrati och brukarutvärdering. Lund:
Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-12-01]
Wateridge. J. (1998). How can IS/IT projects be measured for success?
International Journal of project Management, 16(1), 59-63.
Yang, J., Shen, G., Ho, M., Drew, D. & Chan, A. ( 2009). Exploring critical success factors for stakeholder management in construction projects.
Journal of Civil Engineering and Management, vol. 15, no. 4, pp. 337-348.
Bilaga – Intervjuguide
1. Kan du berätta lite kort om ditt projekt, vad handlar det om?
2. Vilka är inbjudna att tycka till?
a. Målgrupp b. Urval
c. Problematisering ev. snedfördelning i representation
d. Lyssna in begrepp (medborgare/kommuninvånare/brukare?) 3. Hur gör du för att involvera medborgare?
a. Metoder
b. Kommunikation (inbjudan)
c. Vilken fas (förstudie/genomförande/avslut) d. SKL:s delaktighetstrappa
4. Varför arbetar du med medborgardialog?
a. Syfte
b. Positiva effekter
5. Hur tycker du att det fungerar?
a. Fördelar/nackdelar med medborgardialog
6. Kan du ge något exempel där det gått bra? Hur gjorde du då?
a. Detaljerat fördelar
7. Kan du ge något exempel där det gått mindre bra? Hur gjorde du då?
a. Detaljerat nackdelar
8. Hur tar du till vara på medborgarnas synpunkter?
a. Projektstyrning och genomslag
b. Hur urvalet av medborgarnas synpunkter sker
9. Har du någon gång valt att inte ta in medborgarnas synpunkter?
Varför?
a. Påverkansmöjligheter i olika typer av projekt b. Problematisering representativ demokrati
10. Vad är viktigt att tänka på när man arbetar med medborgardialog i projekt?
a. Möjligheter/utmaningar. Tips för andra projektledare att lära utav.
11. Något jag missat att fråga? Något du vill tillägga?