Slutsatser

I kapitel 5 jämförs det slutgiltiga konstruktionsförslaget på prototypen med

kravspecifikationen för att se hur väl den uppfylls. Efter det följer några tankar om framtiden. ”Hur ska man gå vidare med projektet? ”, ”Var behöver man lägga ner mest energi? ” och så vidare.

6.1 Hur klarades kravspecifikationen?

• Kraftvärmeverket ska i så stor utsträckning som det är möjligt vara underhållsfritt. I de

fall underhåll behövs ska konstruktionen vara sådan att ägaren själv kan utföra detta.

Med de smörjfria materialen, automatisk pelletsbrännare och varvtalsregleringen ska värmekraftverket vara självgående. Det underhåll som kan krävas är påfyllning av vatten vilket lätt kan skötas av ägaren. I de fall då komponenter gått sönder eller nötts ut och behöver bytas är konstruktionen sådan att en reparatör snabbt kan byta dessa detaljer.

• Kraftvärmeverket får inte ta upp mer yta än att den får plats på en Euro-pall

(1200x800mm)

Praktiska försök med en tidig prototyp visar att detta är möjligt.34 • Kraftvärmeverket får inte kosta mer än 100 000 kr för kund

Tillverkningskostnaden för värmekraftverket är 40 350 kr. B2 Ånga har på sina övriga

produkter en vinstmarginal på ca 30 %. Det är alltså ekonomiskt möjligt för företaget att sälja värmekraftverket för ca 100 000 kr ( 75000 + moms) till kund.

• Kraftvärmeverket måste vara så kostnadseffektivt att det kan konkurera med befintliga el-

och värmekostnader.

Beräkningar visar att energikostnaderna kan halveras om man jämför med en eluppvärmd villa och minskas radikalt om man jämför med fjärrvärme. Det föreligger dock en risk att värmekraftverket blir oekonomiskt under sommarperioden då behovet av värmeenergi drastiskt sjunker.

• Kraftvärmeverket måste vara så säkert att inga risker för allvarliga personskador

föreligger.

En för ändamålet godkänd ångpanna och en ångmaskin med skyddsbarriär garanterar personsäkerheten.

• Kraftvärmeverket ska vara tillräckligt kraftfullt till att förse en normalstor villa med

värme och el året runt.

34

32

Den enfasgenerator på 3 kW som presenteras i rapporten är på gränsen till att vara för liten. Vill man ha en effektiv och bekväm elförsörjning bör man öka effekten till 5 kW och gå över till en trefasgenerator.

• Värmekraftverket ska passa in i den gamla anda som övriga produkter hos B2

Ånga uppvisar.

Genom att använda befintliga kolvångmaskiner och ångpannor som har en gammal design så kan andan bevaras.

6.2 Tankar inför framtiden

Det som följer härnäst är att praktisk prova det teoretiska materialet i rapporten. När en ny prototyp står färdig kan utvecklingsarbetet fortsätta. Jag anser att utvecklingsarbetet främst bör beröra ångmaskinen. Den stegvis övergången mot ”smörjfria” material bör startas relativt snart eftersom det innebär att mycket av konstruktionen kan förenklas. Då man i en

normalstor villa behöver mer el än vad prototypen kan producera måste man öka effekten på ångmaskin och generator. Generatorn bör vara tre-fas och på minst 5 kW. För att åstadkomma en effektökning från ångmaskinen kan man gå två vägar. Antingen så kan man satsa på en högre verkningsgrad och välja en compoundångmaskin, eller så kan man satsa på säkerhet och välja att ha två stycken encylindriga ångmaskiner. Tanken med det senare förslaget är att då en av de två ångmaskinerna havererar kan den andra fortfarande köras separat och på så sätt säkerställa tillgången till el. Det värsta scenariot blir då att man bara har tillgång till hälften så mycket el.

Ett annat område som bör kollas upp mer är vavstakslagringen. Beräkningarna visar att en livslängd på 1,5 år inte är orimligt att uppnå men kul- respektive nållager. En jämförelse med återbetalningstiden på 10 år visar på en orimligt kort livslängd för vevstakslagringarna. Här måste man undersöka om det är möjligt att dimensionera upp lagren så att en rimlig livslängd kan uppnås eller om man är tvingad att gå tillbaka till glidlager.

Det råder vissa betänkligheter om en eventuell kund skulle kunna tänka sig att betala 100 000 kr för ett Mikrovärmekraftverk. Jag tror därför att det är viktigt att försöka sänka

tillverkningskostnaderna så att försäljningspriset kan pressas.

Jag tror ändå att detta kan en produkt med framtiden för sig. Med kommande prisstegringar och höjningar av energiskatter kommer intresset föralternativa energikällor att öka. Redan idag ser vi många som investerar i alternativa sätt att värma upp sitt hus som exempelvis bergvärme, fjärrvärme och pelletskaminer. Min förhoppning är att mikrovärmekraftverket kan bli en intressant konkurrent till de miljövänliga alternativ som redan finns på dagens marknad.

Referenser

Brikettenergi. ”Från trä till värme”, på http://www.brikettenergi.se/index.htm. 2005-07-16 Bürkert Christian. “Products.”, på http://www.burkert.com/COM/57.html. 2005-06-28 Ekroth, Ingvar, Granryd, Eric. (1999), Tillämpad termodynamik. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.

Elfa. ”Strömtransformator med 4 – 20 mA utgång.”, på http://www.elfa.se/se/index1.html. 2005-08-18

Frykholm J.L. (1903), Ångmaskinlära Faksimilupplaga 2000. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

G.A. Lindberg. ”Specialpackningar för höga prestanda”, på

http://www.galindberg.se/nyfuron.htm. 2005-07-18

Höjers, Elis B, Beijer, Malte. (1949), Ånglokslära, fjärde upplagan. Stockholm: Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag.

Kvänums järn. ”Bensinelverk”, på http://www.kvanumsjarn.se/elverk.asp. 2005-08-17 Oem automatic. “Magnetventiler”, på http://www.oemautomatic.se. 2005-06-28

Svefluor AB. ”Viktiga egenskaper”, på http://www.svefluor.se/viktiga.html. 2005-07-10 Torsbyugnen AB. “Produkter”, på http://www.torsbyugnen.se/. 2005-08-01

Ullman, David G. (2003), The Mechanical Design Process, Tredje upplagan. Oregon State University.

Vattenfall. “Priser – Fast elpris”, på http://www.vattenfall.se/privat/ priser _och _avtal /el

/fast_pris. 2005-07-17

Sandvall. ”Skimmers Mini/Maxi”, på http://www.sandvall.se/produktblad-

Bilaga 1 – Beräkning av erforderlig storlek för en kolvmaskin