inte kan bara besvaras med ett nej. Anledningen till detta är först och främst att de dogmatiskt motsätter sig att kvinnor och människor som inte är troende muslimer får tillträda det högsta offentliga ämbetet. Det gör att kravet på att i huvudsak alla människor ska ha tillträde till höga offentliga tjänster. Den styrandes råd ska dessutom utgöras av religiöst lärda vilket även det begränsar urvalet.
Men det uppstår även fler frågetecken kring brödraskapets demokratiska ambitioner. De är inte okritiska till organisationsfrihet och fri partibildning vilket även det är ett avsteg från en dimension som Robert Dahl beskriver som central för demokrati. De vill dessutom begränsa mediernas frihet genom att de ska verka för på ett inte tydligt angivet etiskt förhållningssätt. Samtidigt som det vill förbjuda utländska finansiärer i Egyptens medier vilket är en
inskränkning av pressfriheten och hotar mångfalden av perspektiv som tillåts framföras.
9. Diskussion
Resultatet av undersökningen har visat att Muslimska brödraskapet verkar utifrån en ideologi som har vissa grundläggande skillnader från liberalismen, som ligger till grund för stora delar av Västerlandets samhällsorganisation. Den mest grundläggande skillnaden tycks bottna i hur man bedömer etiska frågor. Brödraskapet menar att de finns tydligt givna regler för
människans liv på jorden som är givna av Gud och därmed inte kan ifrågasättas. Människans plikt att leva i enighet med guds påbud är därför det högsta värdet och det mest
eftersträvansvärda. Medan liberalismen ser människans individuella frihet så länge som den inte direkt orsakar någon annan skada som ett överordnat värde. Ideologin kan därför te sig främmande för människor i sekulariserade delar av världen som Sverige där religionen och tanken om en högre makts vilja inte utgör någon större roll i samhället och särskilt inte i politiken. Den här grundläggande skillnaden mellan brödraskapets politiska ideologi och
ideologier som är mer bekanta i väst, är sannolikt grund till att omvärlden kan ha svårt att ta ställning till de aktörer vi sett under den arabiska våren. Om man ser en ideologi som något relativt konstant kan man se att ideologianalysen kan ha ett värde för förståelsen av
brödraskapets politik.
Vad gäller analysen gällande brödraskapets demokratiska avsikter har den typen av
kontrafaktiska spekulationer alltid svårigheter i fråga om reliabilitet. Men den stödjer sig ändå på ett källmaterial där deras avsikter beskrivs och det är just deras avsikter som blir studerad i den här undersökningen. Inte hur den faktiska utvecklingen hade kunnat se ut i Egypten i framtiden.
9.1 Metoddiskussion
Undersökningens metod har varit framgångsrik på så vis att den kvalitativa ideologianalysen lett till att jag kunnat uppfylla det som varit min ansats med undersökningen, att strukturera och organisera ett tydligt material som beskriver Muslimska brödraskapets ideologi enligt Reidar Larssons schema för ideologianalys. Något som skulle kunna diskuteras med metoden är användandet av sekundärkällor i den utsträckning som gjorts i undersökningen. En metod som skulle kunnat fungera bättre är att sammanställa manifest från brödraskapet och utifrån dessa definiera deras ideologiska ståndpunkter för att få en högre reliabilitet. Inom ramen för den här undersökningen har jag dock inte lyckats med någon sådan undersökning, på grund av att jag inte hittat den typen av material. Det borde finnas att få tag i men det är osäkert hur mycket av det som finns tillgängligt på engelska.
Vad gäller analysen av brödraskapets demokratiska avsikter hade analysen kunnat bli annorlunda om jag använt mig av en annan teori om vilka dimensioner som är relevanta för att mäta demokrati än Robert Dahls. Om en mätning skulle ske med The Freedom House Index är det inte otänkbart att indexets fokus på ekonomisk jämlikhet skulle göra att
brödraskapets politik skulle kunna uppfattas som mer demokratisk i alla fall på den punkten.
Referenslista
Bergström Göran & Borelius Kristina (2012) Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Studentlitteratur. Lund
Calvert, John. (2010) Sayyid Qutb and the origins of radical Islamism. Columbia University Press. New York
Commins David ”Hassan al-Banna (1906-1949)” in Ali Rahnema (ED) (Pioneers of Islamic. Revival) (1994). New Jersey
Dahl, Robert, A. (1999) Demokratin och dess antagonister. Ordfront i samarbete med Demokratiakademin. Stockholm
Demker M, Gaullismens partiideologi 1947- 1990; Nerenius & Santérus förlag (1993).
Eickelman Dale F. and James Piscatori. Muslim Politics. (1996). Princeton University Press Esaiasson, Peter. Giljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Wägnerud, Lena. Metodpraktikan (2007) Norstedts Juridik. Stockholm
Harpfer, W, Christian. Bernhagen, Patrick. Inglehart, F, Ronald. Welzel, Christian. Democratization. (2009) Oxford University Press. New York
Hedin, Christer. Islam i samhället Muslimsk politik i retorik och praktik (2001) Arena Hellspong Lennart, Ledin Per. Vägar genom texten (1997) Studentlitteratur. Lund Heywood, Andrew. (2012) Political ideologies. Palgrave Macmillan. Hampshire
Hjärpe Jan. Islamismer-Politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen (2010) Gleerups Utbildning AB. Malmö
Larsson Reidar. Politiska ideologier i vår tid. (2006) Studentlitteratur. Lund
Linde, Jonas. Ekman, Joakim (2006) Demokratiseringsprocesser: Teoretiska ansatser och empiriska studier. Lund. Studentlitteratur AB
Qutb Sayyid. Islam and Universal Peace. (1993)
Richard.P. Mitchell. The Society of the Muslim Brothers. (1969) Oxford University Press. New York.
Rippin Andrew. Thier religious beliefs and practices.(2005) Oxfordshire. Roald Ann-Sofie. Islam. (2004) Natur och Kultur. Stockholm.
Samuel P. Huntington, Zbigniew Brzezinski. The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order (2011) Simon & Schuster
Zettersten KV. Koranen KV Zetterstens oförkortade översättning (1979) Wahlström & Widstrand. Stockholm
Artiklar
Brooke, Steven, Leiken, Robert S. The Moderate Muslim Brotherhood. Foreign Affairs. 2007, Vol. 86 Issue 2,
Lieken, Robert S. Brooke, Steven (2007) The Moderate Muslim Brotherhood. Foreign Affairs. April- mars 2007. New York
Mohammed Zahid & Michael Medley. Review of African Political Economy. 2006.
Volume 33, Issue 110,
Monier, Elisabeth Iskander. Ranko, Anette. The Fall of the Muslim Brotherhood: Implications for Egypt. Middle East Policy. 2013. Vol 20 Issue 4. DOI: 10.1111/mepo.12050
Stilt Kristen. Constitutional Visions of the Egyptian Muslim Brotherhood. Texas International Law Journal. 2010 issue 1
Elektroniska källor The Economist
http://www.economist.com/blogs/pomegranate/2014/01/rumour-and-referendum-egypt (2014- 02-26)
The Founding Statement of the Freedom and Justice Party 2011 http://www.fjponline.com/view.php?pid=1 (2014-02-26)
The Freedom and Justice Party Party platform 2011
http://www.fjponline.com/article.php?id=196 (2014-02-26) The Guardian http://www.theguardian.com/commentisfree/belief/2011/jan/31/egypt-secular-protests (2014-02-26) Nationalencyklopedin: organization
http://www.ne.se/lang/organisation/276787 (2014-02-26) Utrikespolitiska institutet
http://www.landguiden.se.till.biblextern.sh.se/Lander/Afrika/Egypten/~/link.aspx?_id=4D56F 16EC1AA4E47A27726066FBFAFDB&_z=z (2014-02-25)