Den här delen kommer dels lyfta fram vilka slutsatser som kan dras utifrån forskningsfrågorna och den genomförda analysen. Avsnittet syftar till att avrunda diskussionen och sammanfatta idéer för framtida forskning.
Den här studien har inte förklarat några samband. Studien har också lagt sig utanför debatten om vilken aktör som är mest lämpad för terrorismbekämpning och vilken ”diskurs”, krig eller lagföring, som ska få råda. Den har heller inte utrett grundantagandena om terrorism som hot eller om terrorismbekämpningens effektivitet. Det har inte handlat om terrorism som säkerhetsfråga i första hand utan om terrorismbekämpning som förvaltningsfråga.
Det har istället varit ett försök att utifrån ett, relativt nytt och obeprövat teoretiskt ramverk analysera en komplex situation av förvaltning.
Studiens tillvägagångssätt har bestått av ett antal steg. Först har litteraturen om nodal
governance dammsugits dels på förklaringar om teorins beståndsdelar, och dels på potentiella
operationella indikatorer. Dessa har sedan sammanställts till en sammansatt modell som också presenterats i ett analsyverktyg. Det har sedan testats mot empiri om svensk terrorismbekämpning. Vad studien har gjort är att laborera med ett analysverktyg för att pröva det mot svenska myndigheter som ingår i arbetet med terrorismbekämpning. Den har också satts i perspektiv till andra relevanta forskningsfält under diskussionen.
Utvärderingen har visat att analysverktyget fungerat förvånansvärt väl med tanke på valet av empiriskt material. Luckorna i verktyget har kunnat uppmärksammas. Lite beroende på vilket perspektiv som antas hittas såklart olika luckor. Förslaget är att säkerhetsbegreppet,
41 ansvarsutkrävande och makbegreppet plats i nodal governance utvecklas mera. Flera operationella indikatorer behöver också tydligare definitioner.
För att återkomma till förvaltningsforskningens brister har den här studien också visat på ett förslag till teoretiskt ramverk som på ett systematiserat sätt kan återspegla helheten i komplexa sammanhang. Ett ramverk som nodal governance är ett sätt att zooma ut, att fånga in spretiga beståndsdelar, en mångfald av samtidiga processer och mer eller mindre löst sammanknutna aktörer. Styrkan ligger i möjligheten att skapa överblick, att kartlägga för att sedan kunna dyka ned i enskilda processer och beståndsdelar som behöver förbättras. Det ska inte glömmas bort att det är vad åtminstone forskare som Button och Wood vill att nodal governance ska användas till, även om det bara är det första steget i en sådan process som prövats här.
Sammanfattningsvis har prövningen av analysverktyget mot empirin har visat på viktiga ingångar till utvecklingsmöjligheter för nodal governance. Dessutom har analysverktyget kunnat utvärderas och förslag till förfining av verktyget har kunnat presenteras. Nodal governance är fortfarande ingen färdig produkt, varken som teori eller analsyverktyg. Den här studien däremot har visat på möjligheterna och begränsningarna i dess användbarhet för att beskriva och förklara den komplexa förvaltningsmiljö terrorismbekämpning organiseras i.
42
Källor
Lagstiftning
Förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen Förordning (2002: 1050) med instruktion för Säkerhetspolisen SFS (1986:223) Förvaltningslagen
SFS (2003: 148) om straff för terroristbrott
SFS (2006: 343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning
SFS (2010: 299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet
Publicerat material
Adler, Emanuel & Barnett, Michael N. (red.) (1998). Security communities. Cambridge: Cambridge University Press
Alexander, Yonah (red.) (2002). Combating terrorism: strategies of ten countries. Ann Arbor, MI: University of Michigan Press
Button, Mark (2008). Doing security: critical reflections and an agenda for change . Basingstoke: Palgrave Macmillan
Deflem, Mathieu (2010). The policing of terrorism: organizational and global perspectives . New York: Routledge
Duffield, John S. International Security Institutions: Rules, Tools, Schools, or Fools? I Rhodes, R. A. W., Binder, Sarah A. & Rockman, Bert A. (red.) (2008[2006]). The Oxford handbook of political
institutions. Oxford: Oxford University Press
Hansén, Dan (2007). Crisis and perspectives on policy change: Swedish counter -terrorism
policymaking. Diss. Utrecht : Universiteit Utrecht
Karlsson, Michael. (2009). ‘An Institution is Born’: The Formation of a Lithuanian Counter-Terrorism Institution after 9/11. Cooperation and Conflict. 44: 7-25
Kempa, Michael, Carrier, Ryan, Wood, Jennifer och Shearing, Clifford. (1999) Reflections on the evolving concept of ’private policing’. European Journal on Criminal Policy and Research 7: 197-223 Keohane, Robert O. (1998) International institutions: Can interdependence work? Foreign policy, Spring: 82-96, http://www.columbia.edu/itc/sipa/S6800/courseworks/international_keohane.pdf, hämtad 2012-12-22
43 Loader, Ian och Walker, Neil. Necessary virtues: the legitimate place of the state in the production of security. I Wood, Jennifer & Dupont, Benoît (red.). (2006) Democracy, society and the governance of
security, Cambridge Univ. Press, Cambridge
Lundquist, Lennart. (1992) Förvaltning, stat och samhälle. Studentlitteratur, Lund
Lundquist, Lennart. (1996) ”Problem och trender i aktuell förvaltningsforskning” i Statsvetenskaplig
tidskrift. (4): 359-375
Manning, Peter K, Two case studies of American anti-terrorism. I Wood, Jennifer & Dupont, Benoît (red.). (2006) Democracy, society and the governance of security. Cambridge Univ. Press, Cambridge March, James och Olsen, Johan. “Elaborating the ‘new institutionalism’. I Rhodes, R. A. W., Binder, Sarah A. & Rockman, Bert A. (red.) (2008[2006]).The Oxford handbook of political institutions. Oxford: Oxford University Press
Mörth, Ulrika & Sahlin, Kerstin (red.) (2006). Privatoffentliga partnerskap: styrning utan hierarkier
och tvång?. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag
Palidda, Salvatore. Revolution in Police Affairs. I Dal Lago, Alessandro och Palidda, Salvatore (red.) (2010) Conflict security and the Reshaping of Society: The civilization of war. New York, Routledge Peters, B. Guy (2005). Institutional theory in political science: the "new institutionalism" . 2. Ed, Continuum, London
Petersson, Olof. (2007) Statsbyggnad: den offentliga maktens organisation, 6., [aktualiserade] uppl., SNS förlag, Stockholm
Pierre, Jon och Peters, B. Guy. (2000) Governance, politics and the state, Macmillan, Basingstoke Pouliot, Vincent (2010). International security in practice: the politics of NATO -Russia
diplomacy. Cambridge: Cambridge University Press
Premfors, Rune. (2003) Demokrati och byråkrati, Studentlitteratur, Lund Premfors, Rune. (2009) Demokrati och byråkrati, Studentlitteratur, Lund
Romaniuk, Peter (2010). Multilateral counter-terrorism: the global politics of cooperation and
contestation. Abingdon, Routledge
Sandström, Annica (2008). Policy Networks: the relation between structure and performance. Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008
Scheffran, Jürgen. The Complexity of Security. Complexity. 14 (1): 13-21
Uhr, Christian i Nilsson, Nils-Olov (red.) (2011) Samverkan- för säkerhets skull!, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, DanagårdLiTHO
44 Wood, Jennifer. Research and Innovation in the Field of Security. I Wood, Jennifer & Dupont, Benoît (red.). (2006) Democracy, society and the governance of security. Cambridge Univ. Press, Cambridge Wood, Jennifer & Dupont, Benoît (red.). (2006) Democracy, society and the governance of security. Cambridge Univ. Press, Cambridge
Zimmermann, Doron & Wenger, Andreas (red.) (2007). How states fight terrorism: policy
dynamics in the West. Boulder, Colo.: Lynne Rienner Publishers
Skrivelser
Regeringen, Skrivelse 2007/08:64 Nationellt ansvar och internationellt engagemang, en nationell strategi för att möta hotet från terrorism, Stockholm, Justitiedepartementet, 2008-02-07
Regeringen, Skrivelse 2011/12:73 Ansvar och engagemang, en nationell strategi mot terrorism, Stockholm, Justitiedepartementet, 2012-02-09
Övrigt material
FRA m fl, ”Skrivelse FRA 20 400:4068/181 Revidering av övergripande strategi mot terrorism-
kommentar från Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt inom ramen för NCT- samarbetet”, 2011-10-25
Justitiedepartementet, ”Landprofil för Sveriges arbete mot terrorism”, Stockholm, 2008-10-31 Säkerhetspolisen, Säkerhetspolisen 2007,
http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.59a6ce1f116807f34088000515/Sakerhetspolisen2007 .pdf, hämtad 2013-01-04, Tabergs Tryckeri, Taberg, 2007
Webbsidor
FRA, http://fra.se/verksamhet.4.html, hämtad den 2013-01-04
Ne.se, http://www.ne.se/sve/skrivelse?i_h_word=skrivelse, hämtad den 2012-12-23 Regeringen, . http://regeringen.se/sb/d/2483/a/17349#S, hämtad den 2012-12-23
Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Ordbok/riksdagsskrivelse/, hämtad den 2012-12-23 Säpo, http://www.sakerhetspolisen.se/omsakerhetspolisen.4.3b063add1101207dd46800055415.html, hämtad 2012-12-30 Säpo b, http://www.sakerhetspolisen.se/terrorism/samverkansradetmotterrorism.4.7671d7bb110e3dcb1fd8 0002830.html, hämtad 2012-12-30