Slutsatser och allmänna synpunkter på vinter däck

6.1 Slutsatser

Resultaten av undersökningen kan sammanfattas i följande slutsatser:

• För de fulldubbade däcken (100–110 dubb) med dubbutstick 0,9 mm och större kunde något åldersberoende isgrepp på våt slät is inte påvisas. Dubbutstick och dubbkraft är avgörande i denna kategori. Isgreppet var också överlägset jämfört med övriga kategorier.

• Dubbdäcken med dubbutstick under 0,9 mm hade som grupp näst bäst isgrepp i åldersintervallet 0–5 år. Därefter var de likvärdiga med de odubbade vinter- däcken.

• Isgreppet på våt slät is för de odubbade vinterdäcken och dubbdäcken med ut- stick under 0,9 mm försämrades med ökad ålder främst under de första 5–8 åren. Speciellt för de odubbade däcken var spridningen mycket stor både bland de nyare och de äldre.

• Ökande mönsterdjup gav positiv effekt för dubbdäcken i intervallet 6–10 mm troligen på grund av samvariation med dubbutstick och dubbkraft. Korrela- tionen var dock svag. För de odubbade vinterdäcken kunde något påtagligt samband mellan mönsterdjup och isgrepp inte påvisas.

• Ökande slitbanehårdhet minskade isgreppet för odubbade vinterdäck och dubb- däck med dubbutstick under 0,9 mm. För dubbdäck med dubbutstick 0,9 mm och däröver kunde något tydligt samband mellan hårdhet och isgrepp inte påvisas. Eftersom hårdheten hos de provade däcken ökar med tilltagande ålder speciellt under de första åren verkar hårdheten hos slitbanegummit vara den främsta orsaken till med åldern försämrat isgrepp.

• Isgreppet ökade med dubbutsticket. Dubbutstick under cirka 0,6 mm ger dock inte någon förbättring av isgreppet utan resultaten är här likvärdiga med dem för odubbade vinterdäck.

• Isgreppet ökade med ökad dubbkraft speciellt vid bromsning. Dubbkraften ökade i princip med dubbutsticket. Slitna däck hade dock normalt lägre dubbkraft än nya för samma utstick.

• De provade sommardäcken hade som grupp sämst isgrepp.

• Det var stor spridning i isgrepp för däck i samma ålder som inte kan förklaras av mönsterdjup och hårdhet. Gummiblandning, mönsterutformning, driftsbe- tingelser är tänkbara orsaker.

Att vid försök till maximal bromsning resp. kurvtagning oväntat få en kraftig reduktion av broms- resp. kurvtagningsförmåga bedöms som en allvarlig olycks- riskfaktor speciellt som fordonets girstabilitet försämras allvarligt om friktionen på bakhjulen sjunker kraftigt vid bakaxelsladd.

Som ett mått på stabilitet i bromsverkan har begreppet bromsstabilitetsfaktor definierats som kvoten mellan friktionen vid låst hjul och maximal bromsfriktion.

Styrstabiliteten på våt slät is var fullgod för samtliga undersökta dubbdäck dvs. hade värden över ett. De odubbade vinterdäcken var klart sämre med ett medelvärde av cirka 0,8. De högsta värdena nära ett uppnåddes av nya däck. Sommardäcken var sämst.

6.2

Allmänna synpunkter på vinterdäck

Däck är resultatet av en kompromiss mellan olika önskemål varav god friktion på slät is är ett. Bra snögrepp, våtgrepp, säkerhet mot modd och vattenplaning är exempel på andra önskvärda säkerhetsegenskaper.

Lång livslängd både räknat i körsträcka och tid är andra önskemål. Lågt buller och lågt rullningsmotstånd har blivit alltmer efterfrågat på senare år. Allt snabbare bilar ställer högre krav på hastighetsklass. Lågt pris är naturligtvis också önskvärt. Bibehållande av önskade egenskaper under däckets livslängd är ett ytterligare önskemål.

Föreliggande resultat visar bara utfallet för ett av dessa önskemål, isgrepp för nya och slitna däck.

För dubbdäck är det en viktig fråga vad som påverkar dubbeffekten på is- greppet och hur länge den består. Utsticket och dubbkraften men även antalet dubbar och spridning över kontaktytans bredd är här viktiga faktorer. Små värden är inte bra men det finns även gränser uppåt. Utsticket är beroende av om däck- gummi och dubb slits i samma takt och av om dubben trycks djupare in i däcket eller dras ut. Vid intensiv bromsprovning på is tenderar dubben att dras ut. Detta gäller speciellt om inkörningssträckan varit kort. Minst 100 och helst 500 km inkörning innan kraftigare bromsning och kurvtagning rekommenderas för att inte utdragning av dubbarna skall ske. Vid onormalt försiktig körning huvudsakligen på rak väg är omvänt risken stor att dubbarna slits mer än däcken så att utsticket minskar. Vid ett utstick på cirka 0,5 mm har dubbarnas effekt upphört och fullgod effekt kräver minst 1 mm. Ett utstick på cirka 1,5 mm har visat sig vara ett bra utgångsvärde som ger förutsättningar för att utsticket inte skall gå under 1 mm under brukstiden. Tendensen mot lägre utstick och lägre dubbkraft utgör ett all- varligt hot mot dubbarnas säkerhetsfunktion.

Dubbarnas slitstyrka kan varieras och brukar anpassas till ett normalvärde på däckens slitstyrka. Mycket slitstarka däck medför då med miltalet minskande dubbutstick. I stadstrafik med mycket snäv kurvtagning tenderar däcken att slitas mer än dubbarna.

Drivhjul har högre gummislitage än icke drivna vilket resulterar i större utstick på drivna hjul än på icke drivna. För framhjulsdrivna bilar betyder det risk för bakhjulssladd på is dvs. instabilitet på grund av sämre friktion bak. Ett sätt att få ett jämnare slitage är att växla fram- och bakhjul på samma sida varje säsong om man kör under 1 000 mil per säsong och efter halva körsträckan om man kör

7 Referenser

Craelius Kar Nokia Tyres Ltd. Safe winter driving: Grip as for winter, driving properties as for summer. SAE Paper 890006. SECC Subzero Engineering Conditions Conference Proceedings P220 Rovaniemi Finland 9–11 January 1989. pp. 61–66.

ECE Reglemente 13 (Vägverkets författningssamling 2003:22).

Nordström, Olle: Provning av antilåssystem. Vinterprov 1985 för värdering av förslag till revision av ECE Reg 13, Annex 13. VTI rapport 304. Statens väg- och trafikinstitut. Linköping. 1985.

Nordström, Olle: Provning av antilåssystem. Vinterprov med personbilar. Studier av prestanda och metodik. VTI rapport 311. Statens väg- och trafikinstitut. Linköping. 1986.

Nordström, Olle och Samuelsson, Elisabeth: Vinterdäcks väggrepp på is. VTI rapport 354. Statens väg- och trafikinstitut. Linköping. 1990.

Nordström, Olle. The VTI flat bed tyre test facility – A new tool for testing commercial tyre characteristics. Reprint fromSAE Technical paper series, SP 1003 – The influence of tire, axle and brake characteristics on truck braking and steering performance, paper 933006, pp. 13–23 (International truck and bus meeting and exposition, Detroit, Michigan, November 1–4, 1993). VTI särtryck nr 220. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1994. Nordström, Olle och Gustavsson, Lars-Erik: Nya vinterdäcks isfriktion för

bromsning och styrning. Marknadsundersökning av däck med och utan dubbar. VTI notat nr 14-1997. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1997.

Nordström, Olle. Nya och begagnade däcks friktion på slät is Undersökning avseende inverkan av ålder, mönsterdjup, slitbanehårdhet, dubbutstick och dubbkraft. VTI meddelande 923. Statens väg- och transportforsknings- institut. Linköping. 2003.

Nordström, Olle. Nya och begagnade däcks friktion på skrovlig is. Under- sökning avseende inverkan av ålder, mönsterdjup, slitbanehårdhet, dubbutstick och dubbkraft. VTI notat 34-2003. Statens väg- och transport- forskningsinstitut. Linköping. 2003.

VVFS 2003:22.

Wallman, Carl-Gustav och Åström, Henrik: Friction Measurements methods and the correlation between road friction and traffic safety. A literature review. VTI meddelande 911A. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2001.

Bilaga 1 Sid 1 (2)