6.1 Slutsatser
6.1.1 Odubbade däck
• Resultaten för odubbade vinterdäck på de tre isytorna gav likartade trender. • Friktionen för begagnade däck minskar med ökande ålder, mest under de
första 6–8 åren.
• Friktionen var dock klart olika. Våt is lägst, skrovlig is högst.
• För obegagnade däck har någon friktionssänkning inte kunnat påvisas efter tre år.
• Tydligt samband mellan mönsterdjup och isfriktion saknas i aktuellt intervall, 10–4 mm.
• Friktionen minskar med ökande slitbanehårdhet. Denna ökar till cirka 8 års ålder.
• Spridningen i resultat mellan olika däcktyper, även i nyskick, är stor.
6.1.2 Dubbade däck, dubbutstick under 0,9 mm
• Ålder: På våt is och skrovlig is vid -3°C minskar friktionen med åldern. På slät is vid -3°C har inte något samband kunnat påvisas.
• Mönsterdjup: På våt is ökar friktionen med ökat mönsterdjup. På slät och skrovlig is vid -3°C har inte något samband kunnat visas.
• Slitbanehårdhet: Friktionen minskar med ökande hårdhet på samtliga ytor. Hårdheten ökar till cirka 8 års ålder.
• Spridningen i resultat mellan olika däcktyper, även i nyskick, är stor.
6.1.3 Dubbade däck, utstick 0,9 mm och större
• Ålder: Friktionen visar inte någon entydig åldersberoende trend. Dubbutstick och dubbkraft avgör i första hand isgreppet. På slät is minskar friktionen med åldern eftersom gamla däck med bra utstick och dubbkraft saknas i studien. Trenden beror på slitage inte på ålder.
• Mönsterdjup: Friktionen stiger med mönsterdjupet beroende på samvariation med dubbkraft.
• Hårdhet: Trend till minskad friktion med ökande hårdhet.
• Spridningen i resultat mellan olika däcktyper, även i nyskick, är stor.
6.1.4 Dubbade däck, dubbutstick och dubbkraft
• Dubbutstick: Det totala isgreppet ökar med dubbutsticket på samtliga ytor. Trenden är starkast på våt is (cirka 80 enheter/mm) och svagast på skrovlig is (cirka 50 enheter /mm).
• Dubbkraft: Det totala isgreppet ökar med dubbkraften på samtliga ytor. Trenden är starkast på våt is (cirka 70 enheter/100N) och svagast på skrovlig is (cirka 40 enheter /100 N).
• Dubbkraften ökar med dubbutsticket och mönsterdjupet. Stort dubbutstick vanligast vid stort mönsterdjup, möjligt ner till cirka 4 mm.
6.1.5 Sammanfattande slutsatser
• Undersökningen ger inte motiv för åldersbegränsning för odubbade vinterdäck pga. stor spridning i friktion för nya däck trots att trenden är friktionsminsk- ning vid ökande ålder.
• För dubbdäck med 100–110 dubb med utstick mellan 0,9 och 2 mm finns inga friktionsbetingade skäl till åldersbegränsning. Om bästa isfriktion eftersträvas bör enbart dubbdäck med 1–2 mm utstick godkännas.
6.2
Allmänna synpunkter på vinterdäck
Däck är resultatet av en kompromiss mellan olika önskemål varav god friktion på slät is är ett. Bra snögrepp, våtgrepp, säkerhet mot modd och vattenplaning är exempel på andra önskvärda säkerhetsegenskaper.
Lång livslängd både räknat i körsträcka och tid är andra önskemål. Lågt buller och lågt rullningsmotstånd har blivit alltmer efterfrågat på senare år. Allt snabbare bilar ställer högre krav på hastighetsklass. Lågt pris är naturligtvis också önskvärt. Bibehållande av önskade egenskaper under däckets livslängd är ett ytterligare önskemål.
Föreliggande resultat visar bara utfallet för ett av dessa önskemål, isgrepp för nya och slitna däck.
För dubbdäck är det en viktig fråga vad som påverkar dubbeffekten på is- greppet och hur länge den består. Utsticket och dubbkraften, men även antalet dubbar och spridning över kontaktytans bredd är här viktiga faktorer. Små värden är inte bra men det finns även gränser uppåt. Utsticket är beroende av om däck- gummi och dubb slits i samma takt och om dubben trycks djupare in i däcket eller dras ut. Vid intensiv bromsprovning på is tenderar dubben att dras ut. Detta gäller speciellt om inkörningssträckan varit kort. Minst 100 och helst 500 km inkörning innan kraftigare bromsning och kurvtagning rekommenderas för att inte utdragning av dubbarna skall ske. Vid onormalt försiktig körning huvudsakligen på rak väg är omvänt risken stor att dubbarna slits mer än däcken så att utsticket minskar. Vid ett utstick på cirka 0,5 mm har dubbarnas effekt upphört och fullgod effekt kräver minst 1 mm. Ett utstick på cirka 1,5 mm har visat sig vara ett bra ut- gångsvärde som ger förutsättningar för att utsticket inte skall gå under 1 mm under brukstiden. Tendensen mot lägre utstick och lägre dubbkraft utgör ett all- varligt hot mot dubbarnas säkerhetsfunktion.
Dubbarnas slitstyrka kan varieras och brukar anpassas till ett normalvärde på däckens slitstyrka. Mycket slitstarka däck medför då med miltalet minskande dubbutstick. I stadstrafik med mycket snäv kurvtagning tenderar däcken att slitas mer än dubbarna.
Drivhjul har högre gummislitage än icke drivna vilket resulterar i större utstick på drivna hjul än på icke drivna. För framhjulsdrivna bilar betyder det risk för bakhjulssladd på is dvs. instabilitet på grund av sämre friktion bak. Ett sätt att få ett jämnare slitage är att växla fram- och bakhjul på samma sida varje säsong om man kör under 1000 mil per säsong och efter halva körsträckan om man kör avsevärt längre.
Betingelserna för hög maximalfriktion på ren slät is är fördelaktigare för odubbade däck än för dubbade som ju själva producerar ytföroreningar i form av ispulver. För de dubbade däcken är det därför dubbarnas utstick, dubbkraft och antal som är avgörande för friktionen. Vanligen försämras maximalfriktionen därför mer för ett odubbat däck än för ett dubbat om lös snö eller ispulver redan ligger på den släta isytan.
7 Referenser
Craelius Kar Nokia Tyres Ltd. Safe winter driving: Grip as for winter, driving
properties as for summer. SAE Paper 890006. SECC Subzero Engineering
Conditions Conference Proceedings P220 Rovaniemi Finland 9–11 January 1989. pp. 61–66.
ECE Reglemente 13.
Nordström, Olle: Provning av antilåssystem. Vinterprov 1985 för värdering av
förslag till revision av ECE Reg 13, Annex 13. VTI rapport 304. Statens väg-
och trafikinstitut. Linköping. 1985.
Nordström, Olle: Provning av antilåssystem. Vinterprov med personbilar.
Studier av prestanda och metodik. VTI rapport 311. Statens väg- och
trafikinstitut. Linköping. 1986.
Nordström, Olle: The VTI flat bed tyre test facility – A new tool for testing
commercial tyre characteristics. Reprint fromSAE Technical paper series, SP
1003 – The influence of tire, axle and brake characteristics on truck braking and steering performance, paper 933006, pp. 13–23 (International truck and bus meeting and exposaition, Detroit, Michigan, November 1–4, 1993). VTI särtryck nr 220. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1994. Nordström, Olle och Samuelsson, Elisabeth: Vinterdäcks väggrepp på is. VTI
rapport 354. Statens väg- och trafikinstitut. Linköping. 1990.
Nordström, Olle och Gustavsson, Lars-Erik: Nya vinterdäcks isfriktion för
bromsning och styrning. Marknadsundersökning av däck med och utan dubbar. VTI notat nr 14-1997. Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Linköping. 1997.
Nordström, Olle: Nya och begagnade däcks friktion på slät is Undersökning
avseende inverkan av ålder, mönsterdjup, slitbanehårdhet, dubbutstick och dubbkraft. VTI meddelande 923. Statens väg- och transportforsknings-
institut. Linköping. 2003.
Nordström, Olle: Nya och begagnade däcks friktion på skrovlig is.
Undersökning avseende inverkan av ålder, mönsterdjup, slitbanehårdhet, dubbutstick och dubbkraft. VTI notat 34-2003. Statens väg- och transport-
forskningsinstitut. Linköping. 2003.
Nordström, Olle: Nya och begagnade däcks friktion på våt slät is.
Undersökning avseende inverkan av ålder, mönsterdjup, slitbanehårdhet, dubbutstick och dubbkraft. VTI meddelande 965. Statens väg- och transport-
forskningsinstitut. Linköping. 2004.
Wallman, Carl-Gustav och Åström, Henrik: Friction Measurements methods
and the correlation between road friction and traffic safety. A literature review. VTI meddelande 911A. Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Linköping. 2001. VVFS 2003:22.
Bilaga 1 Sid 1 (5)