'=dränerade friktionsvinkeln
8. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER
Resultatet av den här översiktliga studien har efter studier av några ex-tremfall indikerat på att det i dagsläget i normala fallet inte föreligger någon förhöjd skredrisk sådan att skredvolymer från nipor i omedelbar an-slutning till dammarna kan genereras i den omfattning att det hotar dammsäkerheten. Även om mindre skred förekommer, vars orsak kan hänföras till en rad olika faktorer, så ligger det i sakens natur att skred i
siltslänter sker på ett annorlunda sätt och med andra pådrivande mekan-ismer som ligger bakom, varför ett dramatiskt förlopp av den typ som förekommer i till exempel Göta älvdalen, förefaller mindre troligt. Den nedbrytande processen är begränsad till ytligare skred med begränsad storlek i de flesta fall vilket beror på att nederbörd i regel inte kan nå in och mätta en slänt på djupet, något som alltså bekräftas av både be-räkningar på ett objekt i denna studie och internationella erfarenheter. De små skreden förekommer visserligen med en viss regelbundenhet, men dessa får ses som en del av en kontinuerlig erosionsprocess som fortgår i och är med och formar området, parallellt med de krafter som en gång byggt upp niporna och format landskapet, vilket fortgår på sina håll i området än idag.
8.1. Fortsatta studier
Under arbetets gång är det mycket som av tidsskäl inte hunnit göras. En av de saker författaren anser mest intressant att studera är om det före-ligger något gynnsamt samband mellan jordens varvighet och totalstabi-liteten på en slänt avseende regn och grundvattenpåverkan, samt andra parametrar. Studien skulle tänkas vara inriktad främst på någon form av numerisk analys av problemet, kombinerat med permabilitets- och direkta skjuvförsök av ostörda prover från någon av slänterna.
Omfattningen av de cementeringseffekter som uppenbarligen finns i jorden bör utredas, kanske i samarbete med SGI eller något universi-tet/högskola. En sådan analys bör i så fall omfatta både utvärdering av hållfastheten genom exempelvis direkta skjuvförsök samt en kemisk analys av vad det är för ämnen som ger upphov till denna hållfasthets-ökning. Kanske finns det samband som är enkla att mäta och utvärdera i fält som kan användas i stabilitetsutredningar?
Den i kap.7.4 tidigare nämnda skredriskkarteringen där sambandet mel-lan skred och någon av faktorerna kan vara intressant att studera för området, vilket skulle kräva en mer omfattande inventering av antalet skred avseende datum mm. Att inget mer finns att hämta i skreddata-basen verkar stå klart, däremot kan det finnas personer som har närmare kännedom om sådana vid t.ex. SGU. En sökning bland försäk-ringsbolagen avseende mark och skogsförsäkring kanske kan ge något. Olika växters förmåga att armera jorden med sina rötter och bidraget till jordens skjuvhållfasthet. Växter med ytliga rötter armerar enbart de övre lagren medan växter med djupare rötter armerar även underlig-gande lager. Inverkan på vart glidytorna inträffar härav, ytligt eller djupt?
L
ITTERATURBygg. 1959. Handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad. Band I. AB
Byggmästarens förlag. Stockholm.
Chow V, Maidment D, Mays L. 1988. Applied hydrology, Tata
McGraw-Hill Education, p.115
Christiansson R, Arner E. 1995. VASO-dammkommittes Rapport nr 4.
Elforsk. p. 8-16.
Crosta G B. 2004. Introduction to the special issue on rainfall-triggered landslides and debris flows. Engineering Geology 73: p.191-192.
Crosta G B, Frattini P. 2008. Rainfall-induced landslides and debris flows.
Hydrological processes. 22: p.473-477.
Das B M. 2006. Principles of Geotechnical Engineering. ISBN-13: 978-0-945-43870-0. Thompson. p. 1-678
Grånäs K. 2010. Beskrivning till jordartskartan i delar av Sundsvalls kommun, SO. Sveriges geologiska undersökning. K 261 p.5-8
Fourie A B. 1996. Predicting rainfall-induced slope instability. Geo- technical
engineering. 119:p.211-213
Fredén C. National Atlas of Sweden. (Ed.), 2002. Geology.
Fredlund D G. 2000, The 1999 R M. Hardy Lecture: The implementati- on of unsaturated soil mechanics into geotechnical engineering, Can.
Geotech. J. 37: p.963–964
Fredlund D G. 1991. How negative can pore water pressures get?
Geotechnical news, p.44-45
Fredlund D G, Rahardjo H. 1993. Soil Mechanics for unsaturated soils.
John Wiley & sons inc, p.178-199.
Fredlund D G. Xing A. 1993. Equations for the soil water characteristics curve, Canadian Geotechnical Journal. 31 (3):p.521-532
Guzzetti F. 1998. Hydrological triggers of diffused landsliding.
Environmental Geology. 35(2): p.79-80.
Hilldén A 2009, Beskrivning till jordartskartan 6C Kinna SO, Sveriges
geologiska undersökning, p.1-15
Knutsson S, Larsson R, Tremblay M, Öberg-Högsta A-L. 1998, Siltjordars egenskaper-Statens geotekniska institut. p. 3-74
Larsson R. 2008. Jords egenskaper- Statens geotekniska institut. p. 1-62 Lundström K, Andersson M. 2010. Vegetation som
erosionskydd-Demonstrationsförsök i Bydalen och Bispgården, Statens geotekniska
institut. p. 3-136
Mattiasson P, Johansson U, Larsson C L, Glamheden R. 2001. FDU-Rapport Moforsen, p. 1-9
Ning Lu, Bailin Wu, Chee P Tan. 2007. Journal of geotechnical and
geoenvironmental engineering © asce. 133:p. 144-145
Persson H. 2008. Estimation of pore pressure levels in slope stability calculations: Analyses and modelling of groundwaterlevel fluctuations in confined aquifers along the Swedish west coast. Statens geotekniska
institut. p. 3-136
Stål T. 1972. Byggforskningsrådets informationsblad B2:1972, Svensk Byggtjänst. p. 5-22
Svensson T. Persson H. Midtbø F. 2005. Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå, Nätverket för älvsäkerhet, Karlstads
Vanapalli S K., Fredlund D G. 1996. Shear strength behavior of a silty soil over the suction range from 0 to 1,000,000 kPa. University of
Saskatchewan, Saskatoon, Saskatchewan, Canada. p. 2
Rahardjo H, Satyanaga A, Leong E C. 2012. Unsaturated Soil Mechanics for Slope Stabilization. Geotechnical Engineering Journal of the SEAGS &
AGSSEA. 43. 1:p. 48-56
Zhang, Zhang, Zhang, Tang. 2012. Stability analysis of rainfall-induced slope failure: a review. Geotechnical Engineering 164:p. 299-316
Ö
VRIGA KÄLLORGeo studio. 2010. GEO-SLOPE International Ltd: SeepW manual. Version 4. Calgary, Alberta, Canada. www.geo-slope.com.
Geo studio. 2010. GEO-SLOPE International Ltd: SlopeW manual, Version 4. Calgary, Alberta, Canada. www.geo-slope.com.
Övningsexempel Seepage and stability i GEOstudio från http://www.geo-slope.com/downloads/2007.aspx Calgary, Alberta, Canada. www.geo-slope.com 2010.
Stabilitetskartering för Sollefteå kommun utförd av Tyrens AB på uppdrag av MSB år 2008: https://www.msb.se/sv/Kunskapsbank/
Kartor/Stabilitetskartering/S---stabilitetskartering/
Om jordarter på statens geotekniska instituts hemsida:
http://www.swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____1098.aspx ?epslanguage=SV
Lundquist J. Jordartskarta över Västernorrlands län ca nr 55. Statens
geologiska undersökning.
SGU. 2013. Skred och ras. Hämtat från Sveriges geologiska unders- öknings hemsida (www.sgu.se) 2013-04-20
.
SGU. 2013
.
Visualization of shoreline displacements. Hämtat från Sveriges geologiska undersöknings hemsida (http://www.sgu.se/sgu/eng/geologi/strand_e.html) 2013-08-23.
Svenska vattenorganisationers information om Ångermanälven- www.vattenorganisationer.se
Vägverket 1987:18-Erosionsskydd vid väg och brobyggnad.