Andersson & Skot-Hansen menar att deras analysmodell inte skall ses som en förklaring av verkligheten utan som en ram för diskussion. Analysmodellens delar överlappar varandra och det finns inga absoluta profiler över folkbiblioteks roll i samhället. Det känns därför viktigt att poängtera att tolkningen och slutsatser av resultaten är min egen.
7.1 Slutsatser om folkbibliotekens profil i lokalsamhället
Jag skulle vilja säga att vart och ett av de tre folkbiblioteken i min studie har profilerat sig utifrån de krav som lokalsamhället ställer på biblioteket. Det går att profilera alla samtliga folkbibliotek inom samtliga fyra roller i analysmodellen: som socialt centrum, kulturcentrum, utbildningscentrum och informationscentrum. Samtidigt menar jag att varje folkbibliotek profilerar sig mer inom ett område än i de andra.
Bibliotek A är ett folkbibliotek som ligger i den största av de tre kommunerna i studien.
Det satsas mycket på den lokala kulturpolitiken, vilken syns tydligt i de stora resurser som kommunen lägger på det lokala kulturhuset. I kulturhuset ryms bibliotek, konsthall och konstmuseum och funktionen är att agera som ett konstfäste i kommunen. Trots att kommunen redan lägger stora resurser på den lokala kommunen så finns det planer på att utveckla kulturhusets potential ytterligare inom de kommande åren. Det är inom kulturområdet som bibliotek A är som starkast, men biblioteket är även framträdande inom utbildningsområdet och informationsområdet, då det finns ett gott samarbete med högskolan på orten och med ortens grundskolor. Även om bibliotek A enligt min åsikt inte är mest framträdande som socialt centrum så finns det goda möjligheter att träffas och umgås på biblioteket, båda mellan användare och personal, mellan användare och användare samt mellan användare och information. Både kulturpolitikern och
bibliotekschefen anser att biblioteket är en stor del av den lokala kulturen och att ett gemensamt kulturhus hjälper kommunens invånare att upptäcka nya kulturella möjligheter.243
Bibliotek B ligger i den kommun som storleksmässigt ligger i mitten av de tre kommunerna som ingår i studien. Biblioteket har en viktig roll i den lokala kulturpolitiken, men på grund av besparingskrav på i kommunen så är samarbetet mellan bibliotek och andra kulturverksamheter inte speciellt framträdande. Trots ett begränsat samarbete inom den lokala kulturpolitiken så finns en förståelse för biblioteket och dess betydelse för kommunen och dess invånare. Det är främst inom utbildningsområdet och informationsområdet som bibliotek B är mest framträdande.
Biblioteket skall ses som en viktig resurs till att stärka kommunens utbildningsnivå, som i jämförelse med resten av landet klassas som låg. Mycket av de resurser som läggs på bibliotek B läggs just på utveckling av biblioteket som utbildnings– och
informationscentrum. Biblioteket har en roll som social mötesplats i kommunen men från kulturpolitiker och bibliotekschef finns det önskemål att utveckla denna roll med bland annat ett fik i anknytning till biblioteket. Både kulturpolitikern och
bibliotekschefen påpekar hur viktigt det är att bevara hembygdslitteraturen och på så sätt blir bibliotek B ett kulturcentrum, om än inte det mest framträdande av de fyra profilerna i analysmodellen.244
243 Intervju med kulturpolitiker 2011-05-24; Intervju med bibliotekschef 2011-06-18
244 Intervju med kulturpolitiker 2011-05-26; Intervju med bibliotekschef 2011-05-23
Bibliotek C ligger i den minsta kommunen utav de tre deltagande kommunerna. Det framgår från både intervjun med kulturpolitikern och från intervjun med
bibliotekschefen att biblioteket är synligt i den lokala kulturpolitiken, även om det verkar finnas meningsskiljaktigheter kring till vilken grad biblioteket är synligt.
Kulturpolitikern anser att biblioteket har en stor roll i det lokala kulturlivet och att samarbetet fungerar mycket bra mellan olika verksamheter i kommunen.
Bibliotekschefen menar att den ekonomiska situation som råder påverkar hur mycket samarbete det finns mellan biblioteket och andra aktörer, vilket i sin tur påverkar biblioteket och dess synlighet som en resurs i kommunen.245 Jag anser att utifrån de genomförda intervjuerna och de offentliga dokument som jag tagit del av så är bibliotek C en resurs i kommunen. Det är främst som social mötesplats och som
informationscentrum som bibliotek C är mest framträdande. Bibliotekets resurser läggs på samlingarna av olika medier och på att skapa en atomsfär som gör att besökare vill komma tillbaka. Enligt bibliotekschefen så är det grundläggande för bibliotek C att skapa goda möten för användarna, möten som gör att de hittar tillbaka till biblioteket.
De övriga två områdena, biblioteket som kulturcentrum och som utbildningscentrum är minst framträdande, vilket beror på begränsade resurser.246
I Anderssons och Skot-Hansens rapport ingår en analys av folkbiblioteken i tre olika lokalsamhällen: ett storstadsområde, en landsort och ett mindre samhälle. Resultatet i studien visar att alla tre biblioteken profilerar sig olika. Biblioteket i storstadsområdet profilerar sig främst inom kulturområdet samt att det lades stort fokus på att fungera som en social plats i användarnas sociala liv. Biblioteket på landsorten är ett väl förankrat kultur- och utbildningscentrum med stort samarbete inom det lokala
näringslivet. Biblioteket i det mindre samhället fungerade främst som kulturcentrum, med ett väl fungerande samarbete med olika konstnärliga institutioner.247
Utifrån Andersson och Skot-Hansen och resultatet av min egen studie visar att
folkbibliotek profilerar sig enligt de förutsättningar som ställs från lokalsamhället. Det går inte att utforma en generell regel för hur bibliotek skall profilera sig. Bara för att två kommuner har samma invånarantal eller utbildningsförutsättningar så innebär inte det att det går att profilera dem på samma sätt.
Edlunds studie visar att tre kommuner med ungefär samma storlek profilerar sig på olika sätt, beroende på situationen i lokalsamhället. Biblioteket i kommun A i Edlunds studie profilerar sig främst inom kunskapsområdet, biblioteket i kommun B var störst inom kulturcentrum och biblioteket i kommun C profilerade sig främst som socialt centrum.248
Jag anser att biblioteken i de tre undersökta kommunerna gör sitt bästa med de resurser som finns. Det verkar tydligt att ju större kommun desto mer resurser läggs på
biblioteket, något som är synd då de mindre biblioteken måste kämpa mer för att få organisationen att gå runt. Resursproblem i de mindre kommunerna gör att biblioteket inte kan utveckla sig inom alla fyra profiler i analysmodell, utan de verkar lägg mer energi på att stärka sin roll inom ett av områdena. Mer resurser till biblioteken skulle stärka biblioteket likväl som det skulle kunna stärka den kommunala identiteten.
245 Intervju med kulturpolitiker 2011-05-30; Intervju med bibliotekschef 2011-05-26
246 Intervju med kulturpolitiker 2011-05-30; Intervju med bibliotekschef 2011-05-26
247 Andersson & Skot-Hansen, 1994, s 256ff
248 Edlund, 2008, s 33ff
Biblioteken i de undersökta kommunerna gör prioriteringar inom sin verksamhet. Dessa prioriteringar grundas på en analys av lokalsamhällets behov. Både Vestheim och Andersson och Skot-Hansen påpekar vikten av att utveckla folkbiblioteket efter rådande behov från lokalsamhället.249 Det är viktigt att prioritera aspekter av
biblioteksverksamheten som gynnar det lokala samhället, något som enligt min åsikt samtliga bibliotek i min studie gör. Att bibliotek A är främst profilerad inom
kulturområden beror på bibliotekets placering i kommunens central ort samt att efterfrågan på ett samlat kultursäte är efterfrågat av regionen.250 Att bibliotek B har en central roll inom utbildnings- och informationsområdet grundas på det har varit en period av låg utbildningsnivå i kommunen. Resurser har även satsats på att främja läsning i tidiga åldrar för att på så sätt kunna påverka utbildningsnivån i framtiden.251 Biblioteket i kommun C kan ses som starkas inom det sociala området och inom
informationsområdet. Detta beror på att biblioteket valt att lägga fokus på just dessa två områden då den ekonomiska situationen gör det omöjligt att fokusera på mer än just dessa områden. Bibliotek C har gjort ett medvetet val angående sina prioriteringar, ett val som biblioteket hoppas innebär att användare återkommer till biblioteket.252 Jag skulle vilja säga att folkbiblioteken väljer att profilera sig inom områden som gynnar hela kommunen, vilken bidrar till en ökad konkurrenskraft.
Att samarbete är en viktig del i de tre kommunernas biblioteksverksamhet framkommer från samtliga sex intervjuer. Vestheim förklarar att små bibliotek kan ha svårt klara de krav som finns från samhället utan hjälp från andra bibliotek och verksamheter, både inom samma kommun och över kommungränserna.253 Bibliotek C är ett beläget i en mindre kommun och det är framförallt från intervjun med bibliotekschefen som det framkommer att det är svårt att klara kraven från både användare och makthavare med en snäv budget.254 Både bibliotek A och bibliotek B har ett fungerande samarbete med olika verksamheter i kommunen, vilka mestadels är i kommunal regi. Det finns en del samarbeten över kommungränserna för samtliga tre kommuner, bland annat är alla tre biblioteken med i ett medieinköpsavtal som underlättar för inköp av alla former av medier till biblioteken. Jag håller med Vestheim som menar att det är genom samarbeten som dagens folkbibliotek kan möta de krav som ställs från samhället255. Samarbeten kan bland annat hjälpa till att stärka det lokala bibliotekets profil i samhället då det ökar allmänhetens medvetenhet kring biblioteket som en resurs och de kan i många fall vara lösningar på ekonomiska bekymmer för mindre bibliotek och underlätta när det kommer till att genomföra projekt och evenemang. Jag kommer till samma slutsats angående samarbeten för det lokala folkbiblioteket som Andersson och Skot-Hansen gör i sin studie, samarbeten gör att biblioteket blir mer synligt för invånarna och det påverkar biblioteket i en positiv riktning256.
Alla tre biblioteken i studien har varsin utarbetad biblioteksplan, som förvisso skiljer sig i både målsättningar och omfattning. En sak framgår tydligt i alla tre biblioteksplaner:
målet är en biblioteksverksamhet som främjar läsning, kulturupplevelser, utbildning och information samt att det skall vara en verksamhet som är öppen för alla. I alla
intervjuerna framgår det att en grundläggande förutsättning för folkbiblioteken är att de är öppna för alla, oavsett vilka förutsättningar man har. Det skall inte ha någon
249 Vestheim, 1992, s 22f; Andersson & Skot-Hansen, 1994, s 10f
250 Intervju med kulturpolitiker 2011-05-24
251 Biblioteksplan 2008, s 17
252 Intervju med bibliotekschef 2011-05-30
253 Vestheim, 1992, s 148
254 Intervju med bibliotekschef 2011-05-30
255 Vestheim, 1992, s 148
256 Andersson & Skot-Hansen, 1994, s 243
betydelse vilka ekonomiska förutsättningar man har, hur jobbsituationen ser ut eller vilket ursprung man har, bibliotek är en plats dit alla som vill kan komma. Biblioteken möjliggör möten mellan användare, personal och information.
Stigendal menar att de låga barriärerna på biblioteket öppnar upp för ett möte mellan det han kallar för ett utanförskap och ett innanförskap, där utanförskap kan upplevas av en minoritetsgrupp och innanförskap representeras av biblioteket. De tre biblioteken i studien kan alla ses som att ha låga barriärer, det vill säga en låg målgruppsbarriär, en låg resursbarriär och en låg ordningsbarriär.257 Biblioteken i studien är öppna för alla och verkar aktivt för att alla tänkbara användare skall vara välkomna.
Då samtliga bibliotek i studien är bibliotek som lägger stort fokus på att vara
tillgängliga till alla tänkbara användare så tänker jag dra en slutsats: folkbibliotekets roll i lokalsamhället infattar inte bara de fyra områden i Andersson och Skot-Hansens analysmodell: socialt centrum, kulturcentrum, utbildningscentrum och
informationscentrum, bibliotekets roll i lokalsamhället är också att fungera som en företrädare för den generella välfärden.
Varje kommun har väl utformad kulturpolitik. Det finns självklart skillnader som främst härrör att kommun A för en mycket taktiskt kulturpolitik med ett kulturhus medan kommun C inte har något dokument över sin kulturpolitik utan kommunen anser att det räcker med en sammanfattad vision. Jag får ända mycket information kring kommun C:s kulturpolitik från intervjuerna med kulturpolitikern och bibliotekschefen.
Det är tydligt att det är den ekonomiska aspekten som främst skiljer de tre kommunernas biblioteksverksamhet åt. Den ekonomiska situationen påverkar
biblioteksverksamheten från olika håll, helt beroende på vad kommunen väljer att satsa på och vad som väljs bort. Likheterna mellan biblioteksverksamheterna i de tre
kommunerna ligger främst i att varje kommun vill förbättra de delar av verksamheten som gynnar kommunen och dess medborgare.
Olika förutsättningar inom de tre kommunerna gör att folkbiblioteken roll skiljer sig åt, vilket också medverkar till att folkbibliotekets profil i samhället skiljer sig mellan de tre kommunerna. Även om det går att identifiera varje kommun inom samtliga fyra roller av den teoretiska modellen så är det varje bibliotek starkare inom vissa av de fyra områdena.
För att sammanfatta svaren på mina frågeställningar: varje kommun har en väl utvecklad kulturpolitik, de finns både likheter och skillnader mellan de tre
kommunernas biblioteksverksamhet och de tre folkbibliotekens har valt att profilera sig på det sätt som främjar den enskilda kommunen.
7.2 Avslutande diskussion
Jag har lärt mig mycket under genomförandet av denna uppsats, speciellt när det kommer till att genomföra intervjuer. Att genomföra två av mina intervjuer via telefon och Internet var kanske, så här i efterhand, inte det mest optimala men jag ville verklig att dessa två respondenter skulle var med i studien. Jag anser ändå att jag fick bra kontakt med mina respondenter och mycket utförliga svar på mina intervjufrågor.
257 Stigendal, 2008, s 64
Denna studie visar att folkbiblioteket spelar roll i lokalsamhället men att själva rollen kan variera mellan olika kommuner. Det finns inga självklara eller absoluta regelverk som anger vilken profil ett bibliotek är mest framträdande inom, utan det ankommer var forskare att genom analys och tolkning nå fram till ett möjligt svar. Jag anser mig ha nått fram till ett resultat som korresponderar med en del av den forskning som jag tidigare tagit del av, även om resultaten även i mångt och mycket skiljer sig åt. Denna studie har visat mig att ett resultat som skiljer sig från andra resultat inom samma forskningsgenre ändå kan leda till en gemensam slutsats: folkbiblioteken profilerar på olika sätt, det finns inget rätt eller fel. Tanken med denna uppsats var att undersöka tre folkbibliotek och ta reda på hur de har valt att profilera sig, genom att se identifiera de tjänster och samarbeten som erbjuds på respektive folkbibliotek. Tanken var aldrig att ställa upp några normer över de tjänster och de samarbeten som folkbiblioteken borde ha och det anser jag mig inte ha gjort.
Jag valde att genomföra min studie med en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa forskningen generar ofta stora mängder data, vilket även var fallet i denna studie.
Tidsplanen och omfånget av uppsatsen gjorde det omöjligt att ta med allt material från tidigare forskning, offentliga dokument och intervjuer. Jag har med stor omsorg valt ut materialet som ingår i denna studie, och om det vore möjligt skulle uppsatsen kunna vara dubbelt så stor. De offentliga dokumenten och intervjumaterialet är de delar som tar störst utrymme i uppsatsen, då resultatet främst är en tolkning utifrån detta material i kombination med Anderssons och Skot-Hansens analysmodell. Att skriva en uppsats handlar om att göra prioriteringar.
Genomgående i alla litteratur som jag läst om ämnet bibliotekets roll i det lokala samhället är att hålla diskussionen igång. Folkbiblioteket är en av de få institutioner i samhället som är tillgänglig för alla. Vem som helst kan besöka biblioteket, oberoende av jobbsituation, livssituation eller ursprung. Folkbiblioteket inte bara en viktig roll i det lokala samhället, dess roll är även att agera för en generell välfärd. Andersson och Skot-Hansen menar att det är i debatten om folkbibliotekets roll i samhället som den
ideologiska kampen äger rum och det är denna debatt som är avgörande för vilka värden som styr och kommer att styra den verksamhet som folkbiblioteken har258. Debatten om folkbibliotekets roll i samhället blir således en debatt om folkbibliotekets överlevnad.
Denna studie visar att debatten fortfarande är i högsta grad levande och för folkbibliotekets och samhällets framtid så måste debatten fortsätta.
258 Andersson & Skot-Hansen, 1994, s 13