slutsatser kopplade till det syfte och forsk- ningsfrågor som presenterades i inledningen.
Då syftet med studien var att utveckla en modell för de faktorer som påverkar effekten som en idrottsverksamhet har på samhället där den verkar, så har en sådan modell tagits fram som grundar sig på idrottsföreningars och kommuners synpunkter på hur ett sådant här verktyg bör användas. Vår förhoppning är att modellen ska kunna användas för både små och stora föreningar, för enskilda evenemang liksom för en förenings verksamhet i dess helhet. Förhoppningen är också att modellen ska vara applicerbar på att mäta såväl effek- ter inom en kommun, som effekter på natio- nell nivå (se bilaga 3 och 4 för hur modellen används). Dock krävs vissa förändringar vad gäller att mäta statliga skatter, som exempelvis bolagsskatter och moms, istället för kommu- nala skatteintäkter. Detta kräver en del extra arbete och kunskap, men är förhoppningsvis inte omöjligt. Slutsatserna diskuteras nedan utifrån de forskningsfrågor som studien utgick ifrån.
• Vilka är de faktorer som utgör den effekt som en idrottsförenings verksam- het har på samhället den verkar inom, och hur ska dessa kunna komponeras i en modell som visar på det värde som föreningen har på samhället?
De faktorer man bör ta hänsyn till är, enligt denna undersökning, av både det sociala och det monetära slaget. De sociala värdena utgörs av bland annat demokratisk fostran, socialt kapital, integration vilket kan skapa förståelse och respekt bland människor med olika etniska bakgrunder och livsvillkor, folkhälsa både när det gäller fysisk och psykisk hälsa, personlig utveckling, och ideellt arbete. De monetära värdena består av de intäkter, vanligtvis i form av pengar, som kommer i omlopp när besökare till exempelvis ett evenemang tillbringar tid inom en kommun. En del av dessa monetära
medel, som genereras genom till exempel ett idrottsevenemang, stannar inom den förening som anordnar evenemanget, men kommer då ändå kommunen (g.e.) tillgodo eftersom före- ningen verkar inom kommunen med aktiva medlemmar från befolkningen. Det är dock en stor del av de monetära medel som gene- reras genom ett idrottsevenemang som inte stannar inom föreningen. Dessa medel är de pengar som besökare till evenemanget lägger på till exempel mat och logi utanför det som den arrangerande föreningen tillhandahåller. En del av de monetära medel som kommer föreningen eller kommunen i övrigt tillgodo utgör i sin tur genererade intäkter till kommu- nen (a.e.), i form av skatteintäkter, men också i form av ett marknadsföringsvärde.
Genom att sätta samman dessa faktorer skapar detta i sin tur förutsättningarna för en kom- muns investeringsbedömning i förhållande till en idrottsförenings verksamhet. Det är dock viktigt att poängtera att de sociala värdena bör ha minst lika stor betydelse som de monetära, då den svenska föreningsverksamheten inte ska drivas av vinstintresse eller slå ut de före- ningar med sämre ekonomi eller de medlem- mar som inte har råd att betala, utan ska vara aktiviteter som alla kan ha glädje av. Därför är det ideella arbetet och värdet av det av enormt stor betydelse.
• Hur ska mjuka värden, som till exem- pel ideellt arbete eller marknadsförings- värde, värderas?
Flera av de mjuka, eller sociala värdena är svåra att mäta i monetära termer, vilket de heller kanske inte bör göras. Vissa av dessa går dock att redovisa i form av siffror. Det ideella arbetet kan mätas monetärt utifrån till exempel EU:s strukturfond Mål 2 Västra (i Dahlberg & Falcini, 2006) till 165 kronor i timman. Dock är detta ett sätt som inte är helt acceptabelt. För vem är det värt 165 kronor i timmen? För föreningen som slipper betala lön och får en starkare sammanhållning och gemenskap? För kommunen som geografisk
enhet eftersom kommunbefolkningen generellt sätt mår bra av denna typ av aktivitet samt att övriga kommuninvånarna kan besöka ett eve- nemang till en lägre entréavgift? För kommu- nen som administrativ enhet som har ansvaret för att kommuninvånarna ska ha möjlighet att aktivera sig inom idrott och föreningsverk- samhet, men som samtidigt förlorar i skattein- täkter jämfört med ifall alternativet hade varit anställd personal? Förmodligen för samtliga dessa. Den svenska formen av föreningsverk- samhet och idrottsutövande som en möjlighet för alla, även om detta numera inte är riktigt sant heller, skulle inte ha en möjlighet att över- leva utan alla de ideella timmar som läggs ner på att leda, utbilda och motivera andra inom idrotten.
Marknadsföringsvärdet är minst lika svårt att värdera som det ideella arbetet, även om ett försök har gjorts i denna studie, det vill säga en värdering till självkostnadspris. Värdet skulle helt enkelt kunna beräknas till det värde det kostar att få det gjort. Detta är dock inte heller en korrekt mätning. Denna värdering tar till exempel inte hänsyn till ifall marknadsfö- ringen lockar till sig 20 eller 20 000 besökare till kommunen. Inte heller tar den hänsyn till under hur lång tid den har effekt på männis- kor utanför kommunen, varifrån besökarna kommer eller hur mycket dessa besökare spen- derar inom kommunen. Det är således mycket svårt att göra en värdering av dessa värden. Inte desto mindre viktigt är det dock att de nämns och att fortsatta försök görs till att vär- dera dem, då de ofta kan vara av stor betydelse för en kommun samt att de utgör en viktig förhandlingsfaktor i dialogen mellan kommun och idrottsförening.
Referenser
Aldskogius, H. (1993): Leksand, Leksand, Leksand. En studie av ishockeyns betydelse för en bygd. Gidlunds förlag. Hedemora.
Arcordia, C. & Robb, A. (2000): A Taxonomy of Event Management I Allen, J. (ed.)(2000): Events Beyond 2000: Setting the Agenda – Proceedings of conference on event evaluation, research and education. Sydney. July 2000. Australian Centre for Event Management. Australia. Andersson, K. & Hofer, A. (2005): Evenemang med spinn! En utvärdering av Uddeholm Swedish Rally 2005. Arbetsrapport 2005:13. Cerut. Karlstads Universitet.
Andersson, T. & Mossberg, L. (1994): Forskning om VM i friidrott 1995. Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Göteborg.
Andersson, T. (1999): Impact analysis of events from an economic point of view. I Andersson, T., Persson, C., Sahlberg, B. & Ström, L-I. (1999): The Impact of Mega Events. Etour. Vetenskap- liga bokserien. Örnsköldsvik.
Andranovich et. al. (2001): Olympic Cities: Lessons learned from Mega-Event. I Politics Journal of Urban Affairs. 23-2.
Arnberg, D. & Nilsson, N. (2005): Symbolernas betydelse för Leksand. B-uppsats i turismvetenskap. Samhällsvetenskapliga Institutionen. Karlstads Universitet.
Braunerhielm, L. (2006): Plats för kulturarv och turism. Grythyttan – en fallstudie, av upple- velser, värderingar och intressen. Karlstad University Studies. 2006:12. Karlstad.
Braunerhielm, L. (2006). Plats för kulturarv och turism. Grythyttan – en fallstudie, av upplevelser, värderingar och intressen. Karlstad University Studies. 2006:12. Karlstad. Braunerhielm, L. & Andersson, K. (2007): Idrottens roll i samhället. Fallstudier i
Värmland och Västergötland – modellbyggande för mätning av idrottens ekonomiska effekter, Arbetsrapport 2007:5, Cerut. Karlstad Universitet.
Bull, C & Lovell, J. (2007): “The Impact of Hosting Major Sporting Events on
Local Residents: an Analysis of the Views and Perceptions of Canterbury Residents in relation to the Tour de France 2007”. Journal of Sport and Tourism, Vol. 12, Nr. 3-4, Augusti – November 2007, pp. 229-248
Dahlberg, S. & Falcini, E. (2006): Det ideella arbetets betydelse för Skövde kommun. – En socialekonomisk studie av IFK Värsås. Examensarbete inom ämnet Företagsekonomi. Institutionen för teknik och samhälle. Högskolan Skövde.
DCMS/Strategy Unit. (2002): Game Plan: a strategy for delivering Government’s sport and physical activity objectives. A Joint DCMS/Strategy Unit Report. London. UK. Ericsson, B. & Vaagland, J. (2002): Arrangementer og destinasjonsutvikling –
Lokalsamfunnsmessige og lokalökonomiske sider ved kulturfestivaler. ÖF rapport. Nr.16/2002. Östlandsforskning.
Getz, D. (1991): Festivals, Special Events and Tourism. Van Nostrand Reinhold,USA.
Getz, D. (1997): Event Management & Event Tourism. Cognizant Communication Corporation. USA.
Haraldsson, K. (2004): Vasaloppet …ett ”sesam-öppna-dig” som drar in 80
miljoner kronor till bygden. I Social ekonomi. Tidskrift för forskning och kooperativ utveckling. Årgång 6. Nr. 3.
Hellqvist, B. (2004): Social ekonomi i Värmland. En utvärdering av dess betydelse för välfärd, tillväxt och social sammanhållning under åren 2000-2003. Värmlands Kooperativen. Hultkrantz, L. (1999): The world championship in athletics, Göteborg 1995. I Andersson, T., Persson, C., Sahlberg, B. & Ström, L-I. (1999): The Impact of Mega Events. Etour. Vetenskap- liga bokserien. Örnsköldsvik.
Karlsson, D. (2003): Evenemang i strålkastarljuset! En utvärdering av Uddeholm
Swedish Rally. Arbetsrapport 2003:5. Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut). Karlstads Universitet.
Larsson, B-A. (1992): Om Vasaloppets ekonomi. Företagsekonomiska Institutionen. Lunds Universitet.
Larsson, B-A. (2006): Om ”The Sport Industry” och högre tillväxt i den svenska
Idrottssektorn - strategier i kommun, regioner och nationellt. IdrottsEkonomiskt Centrum. Lund. Opublicerad.
Larsson, B-A. (2006): Idrotts- och sportsektorns utvecklingsstrategier för mer dynamik i Skåne. IdrottsEkonomiskt Centrum. Lund. Opublicerad.
Löfgren, O. (2001): Trängsel på upplevelsemarknaden. I Elg, M. (red.) (2001): På resande fot. ETOUR. Sellin & Partner. Stockholm.
Meethan, K. (2001): Tourism in global society. Place, culture, consumtion. Palgrave. Basingstoke
Mossberg, L. (1996): The Event Market. I Annals of Tourism Research. Vol. 24. Nr. 3 1997
Mossberg, L. (2003): Att skapa upplevelser – från OK till WOW!. Studentlitteratur. Lund. Overgaard, K-C. (2004): Social ekonomi. I SISU Idrottsutbildarna &
Riksidrottsförbundet. (2004): Idrottsrörelsen & social ekonomi. Förening i förändring. Stockholm.
Resurs (2006): America’s Cup. Affärsmöten, konferens, beläggning, ekonomiska effekter. Utförd av Resurs AB på uppdrag av Region Skåne.
Ryan, C. (1998): Economic impacts of small events: estimates and determinants – a New Zealand example. I Tourism Economics. Vol. 4. No. 4. Storbritannien. Sport England. (1999): The Value of Sport. Copyright Sport England. London. UK.
von Friedrichs Grängsjö, Y. (2001): Destinationsmarknadsföring. En studie av turism ur ett producentperspektiv. Företagsekonomiska institutionen. Stockholms Universitet. Stockholm. Westlund, H. (2004a): En idrottsklubb kan inte vända utvecklingen….ensam! I Social eko- nomi. Nr 3. årgång 6.
Westlund, H. (2004b): Idrott, socialt kapital och lokal utveckling. I SISU
Idrottsutbildarna & Riksidrottsförbundet. (2004): Idrottsrörelsen & social ekonomi. Förening i förändring. Stockholm.
Övriga källor:
Arbetsgruppen om den sociala ekonomin och dess utveckling. (2001): Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? April 2001. Regeringskansliet. Stockholm.
Regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin, sep. 1999
Riksidrottsförbundet. (2005): Idrottens föreningar – En studie om idrottsföreningarnas situation. FoU-rapport 2005:3.
MIP – Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation, HISO –
Handikappidrottens Samarbetsorganisation i Malmö, MISO – Malmö Idrottsföreningars samorganisation och Malmö stad (2004): Social bokslut
Turismens Utredningsinstitut (2003): Turismen i Dalsland och Dalslands kanalområde sommaren 2003