I föregående kapitel presenterades vårt resultat i form av en analys. Utifrån denna analys drar vi här slutsatser och diskuterar dessa. Vi för också en diskussion över vad som påverkat studien samt hur vi som författare hade kunnat påverka den till det bättre. Vi presenterar även förslag för fortsatt forskning inom området.
6.1 Frågeställning ett
Hur uppfattas mjukvarukvalitet i öppen programvara av personer som beslutar om val av programvara i företag och organisationer?
Ingen av respondenterna uppgav att de använt sig av ISO/IEC 9126 vid utvärdering av öppen programvara. Dock kände respondenterna igen de flesta begreppen i modellen, vilket ledde till att vi kunde få merparten av våra frågor besvarade.
Uppfattningarna om mjukvarukvalitet i öppen programvara varierade mellan respondenterna.
Frågeställningens avsikt var dock att undersöka ifall utveckling med öppen källkod, generellt sett, resulterar i programvara som anses ha hög eller låg mjukvarukvalitet. Trots de relativt varierande uppfattningarna, har vi kunnat notera ett par attribut av mjukvarukvalitet där man hade eniga åsikter.
Två av respondenterna, produktutvecklingsföretaget och skolan, var generellt sett positiva till öppen programvara. Dessa två ansåg att öppen programvara har hög eller tillräcklig kvalité på samtliga attribut. Skolan upplevde dock ”ersättningsbarheten” som låg. De positiva uppfattningarna, bekräftas av Laplante et al (2007) som hävdar att mjukvarukvalitet i öppen programvara kan överglänsa sluten programvara.
De andra respondenterna, banken och vårdenheten, uppvisade den skepsis som Laplante et al (2007) hävdar finns mot mjukvarukvalitet i öppen programvara. Dessa två upplevde ungefär att hälften av underattributen var bristfälliga. Dessa respondenter var eniga i sin negativa uppfattning om följande attribut:
Interoperabilitet Återhämtning Begriplighet Lärbarhet Körbarhet Testbarhet Stabilitet
I denna lista återfinner vi bland annat tre av fyra underattribut för ”användbarhet”. Detta
huvudattribut ter sig därför mest utmärkande. Pressman (se kap. 3.2.3) skriver, om
användbarheten är låg, spelar det ingen roll hur bra funktionaliteten än är, programmet är ändå
dömt att misslyckas.
38
Ingen av respondenterna ansåg att kvalitén var bristfällig i öppen programvara vad gäller följande attribut:
Ändamålsenlighet Feltolerans
Attraktivitet Tidsbeteende Resursutnyttjande Föränderlighet Anpassbarhet
Den uppmärksamme läsaren har nu noterat avsaknaden av ett par attribut som inte presenterats. Detta har sin grund i att resultaten som framgår i kapitel fem, varit så divergerande att slutsatser ej kunnat dras. Med ett större material och urval är det möjligt att vi hade kunnat dra slutsatser även om dessa attribut. Studien är explorativ till sin karaktär, men trots detta får våra slutsatser ses som en indikation på att en efterträdande studie antagligen resulterat i ett liknande resultat.
Kunskapsbidraget som lämnats i och med svaret på denna frågeställning, är en kompletterande bild av den skepsis mot mjukvarukvalitet i öppen programvara som Laplante et al påtalat. Utöver detta har vi visat på ett flertal attribut av mjukvarukvalitet som anses uppnå hög nivå i öppen programvara. Dessa resultat är förvisso intressanta, men blir mer värdefulla när de belyses i samband med ”frågeställning två”. Nästkommande delkapitel avser därför redogöra för likheter och skillnader mellan dessa uppfattningar och forskningens syn på mjukvarukvalitet i öppen programvara. På så vis kan de attribut av mjukvarukvalitet som inte uppfattats på rätt sätt identifieras.
6.2 Frågeställning två
Vad finns det för likheter och skillnader mellan respondenternas uppfattningar och vad forskningen anser om mjukvarukvalitet i öppen programvara?
Under sammanställningen av forskning kring mjukvarukvalitet i öppen programvara som gjorts (se kap 3.3) noterades brist på forskning inom området. Endast elva av de totalt 20 underattribut som ISO/IEC 9126 specificerat, hade granskats i öppen programvara. På grund av respondenternas varierande uppfattningar är det svårt att få fram en allmän uppfattning och jämföra med vad forskningen anser om mjukvarukvalitet i öppen programvara. Det visade sig att respondenternas uppfattningar både instämde och bestred de åsikter som återfinns i vetenskaplig litteratur.
Som framgått från föregående avsnitt noterades en större skepticism i urvalsgruppen bestående av respondenter från bank och vårdenhet. En berättigad fråga är hur väl denna skepticism återspeglas i vetenskapliga kontexter. Svaret och resultaten från undersökningen är dock divergerande men vi har observerat två tydliga fördelningar. Respondenternas misstro visar:
Samstämmighet med forskningen.
Motstridiga resultat jämfört med forskningen.
39
I den första delen av resultatet noterar vi en enad skepticism bland bank och vårdenhet som överensstämmer med forskningen. Denna typ av resultat innefattas av följande attribut:
Stabilitet Testbarhet Begriplighet
Vi kan med detta resultat verifiera tidigare forskning som pekat på de attribut som varit undermåliga. Med kunskap om dessa attribut torde det nu vara ännu tydligare för utvecklare av öppen programvara över vad som är och uppfattas som bristande. Vidare borde denna kunskap ge uppslag för vad som behöver ytterliggare förbättringar för att nå ett eventuellt genombrott för kommersiellt användande.
I den andra delen av resultatet har vi noterat en skillnad mellan upplevd och vetenskapligt bevisad mjukvarukvalitet. Vi kan därför bekräfta den teori som varit aktuell för rapportens problemformulering. Laplante et al (2007) pekar på skillnader mellan uppfattningar och forskningens syn på öppen programvaras mjukvarukvalitet, men de nämner endast mjukvarukvalitet som ett helhetsbegrepp. Vi har däremot gjort en djupanalys och redogjort för varje attribut som utgör helhetsbegreppet. Därmed bekräftas inte bara denna teori utan kan också komplettera Laplante et als teori. Detta görs genom att peka på följande specifika attribut som upplevs annorlunda av den grupp som ställer sig skeptiska till öppen programvara:
Interoperabilitet Lärbarhet Körbarhet
Till diskussionen hör även det faktum, att banken och vårdenheten båda representerar en verksamhet där öppen programvara inte används. Detta styrker Twaileh och Rana (2006) påstående som nämnts inledningsvis i denna rapport; de som inte är introducerade till öppen programvara nås aldrig av informationen om mjukvarans kvalitet. Att kvalitén uppfattas som bristande har grund i respondenternas okunskap enligt dessa författare. Samtidigt som vi bekräftar Twaileh och Rana’s teori så kan vi ge en detaljerad fingervisning för utvecklare av öppen programvara, för exakt vilka attribut som felaktigt uppfattas som bristande. Vilka åtgärder som bör vidtas för de attribut som inte uppfattas ”rättvist” med forskningen i åtanke, är upp till annan forskning att besvara.
Hittills har vi endast diskuterat och dragit slutsatser utifrån de respondenter som visat en skepticism antingen i enighet eller i motstridighet med vad forskare visat. Även de positiva uppfattningar vi har identifierat i öppen programvaras mjukvarukvalitet är av yttersta intresse.
Som vi fastställt i föregående frågeställning (se kap 6.1) finns det ett flertal attribut som av
samtliga respondenter uppfattas hålla en acceptabel eller till och med hög kvalité. I fem av sju
av dessa attribut saknar vi olyckligtvis vetenskapliga belägg för att kunna göra den jämförelse
som studien bland annat syftar till. I de två fall där det ges möjlighet att skildra den enade
empirin med tidigare forskningsresultat ser vi en god överensstämmelse. Detta talar för att de
fem andra attributen också kan ses som representativa för den faktiska mjukvarukvalitén,
något som dock måste verifieras med vetenskapliga studier. Det bör dock tas i beaktande att
denna studie är av explorativ karaktär. Därmed bör våra slutsatser tas som en indikation på
hur det kan vara. Med ett större urval hade det varit lättare att dra generella slutsatser.
40
Genom att presentera detta bidrag hyser vi förhoppningar att andra kan ta vid. Vi hyser även hopp om att denna kunskap inte endast tilltalar studenter och forskare utan även de som utvecklar öppen programvara. Med den kunskap som presenterats bör utvecklare kunna lyfta utvecklingsfokus från de attribut som visat sig vara fullt tillräckliga. Istället borde de arbeta för en bättre kvalitet i de attribut som visat sig vara undermåliga. Kunskapsbidraget torde även ge indikationer för utvecklandet av ett medium med möjlighet att förmedla öppen programvaras faktiska kvalitet till de som ännu inte är insatta i frågan.
Sammanfattningsvis hoppas vi att denna kunskap är ett steg på vägen för att stödja den revolution som nämns inledningsvis i rapporten.
6.3 Egna reflektioner
Uppsatsarbetet har varit både spännande och intressant. Valet av en kvalitativ forskningsmetodik har varit mycket lärorik och användbar. Hela processen med definition av frågor, kodning, kategorisering, insamling av data och presentation har dock varit mer tidskrävande och mödosam än vi kunde tänka oss. Därav följer förklaringen till det begränsade antalet respondenter. Det var också givande, att under intervjuerna få ta del av hur man resonerar kring val av programvara ute i företag och organisationer. Vi kan konstatera att respondenterna överlag upplevdes som nyfikna på öppen programvara och såg med intresse på dess framtid. Flertalet respondenter trodde också att öppen programvara kommer att användas i större utsträckning om ett par år.
Vi blev förvånade över den lilla uppmärksamhet mjukvarukvalitet i öppen programvara har fått i vetenskapliga sammanhang på detaljnivå. Detta faktum är viktigt att betona då det finns mycket skrivet om den generella mjukvarukvalitén. Vi har granskat mjukvarukvalitén på djupet och sökt vetenskapligt förankrade teorier som berör mjukvarukvalitén på attributnivå.
Anledningen till att det saknas litteratur på denna nivå, kan bero på att öppen programvara, som ett alternativ för företag, trots allt är ett relativt nytt fenomen. Ett exempel på avsaknaden av forskning nämns i teorikapitlet (se kap. 3.3.4). Där har vi inte kunnat finna vetenskapligt belägg för något av underattributen av produktivitet i öppen programvara. Detta förvånar oss, då det rimligtvis borde vara det attribut som enklast går att mäta. Svars- och bearbetningstider för exekvering, samt nödvändiga resurser för utförande av funktioner borde enkelt gå att mäta då det man kan tillämpa kvantitativ forskningsmetodik. Trots detta upplever vi en avsaknad av studier på denna punkt. Då vi som författare får betraktas som noviser inom kvalitativ forskningsmetodik, är det inte omöjligt att vår litteratursökning har brister. Detta kan innebära att vi omedvetet missat litteratur som behandlar de attribut vi påstått saknas i vetenskapen.
Våra förhoppningar är dock att så inte är fallet, då vi försökt vara så noggranna som möjligt i den litteratursökning som gjorts som framgår av metodkapitlet (se kap 2.4.1).
När vi ser tillbaka på de intervjuer vi utfört, kunde vi ha varit mer tydliga i våra frågor för att
undvika att svaren skulle bli svävande. Detta gjorde analyserna mödosamma. Det är en svår
balansgång att ställa tillräckligt preciserade frågor för att inte missa viktig information,
samtidigt som man ser till att inget onödigt diskuteras. Respondenten från skolan var den
person som kunde svara på minst antal av våra frågor. Som framgår i analysen (se kap. 5),
uteblev svar på totalt fyra av våra 20 frågor. Detta beror på att, en del av utvärderingen av
programvara inom organisationen sköts av annan personal än respondenten själv. Tyvärr har
vi inte kunnat komma i kontakt med dessa personer för att komplettera med information från
skolan. Det är dock inte säkert att dessa personer skulle kunna besvara de resterande frågorna.
41
Det kan vara så, att de inom skolan inte granskat öppen programvara avseende de attribut vi ej funnit uppfattningar om.
Den kvalitetsmodell vi valde, ISO/IEC 9126 har ur ett undersökningsperspektiv varit problematisk att jobba med. År 1991 kom den första versionen av kvalitetsmodellen; tio år senare reviderades modellen. Av vår litteratursökning att döma, har det varit väldigt svårt att hitta detaljerad information om den reviderade modellen från 2001. Vi tog därför beslutet att använda oss av den äldre modellen, ISO/IEC 9126:1991. På grund av avsaknad av litteratur från den senare versionen är det svårt att uttala sig hur detta har påverkat vår studie. Det är däremot uppenbart att om vi använt den senaste revisionen så hade det påverkat studien i någon form. Detta eftersom vi identifierat minst en skillnad i modellen (se kap 3.1.2), även om den är liten. Även ISO/IEC 9126:1991 visade sig svårtillgänglig eftersom den kostar pengar att ta del av. Detta tvingade oss att använda sekundära källor för att beskriva modellen.
För att återge modellen så korrekt som möjligt har tre olika källor använts. Ett attribut i modellen, (conformance), råder det viss oklarhet över. Någon enighet om detta attributs relevans i modellen, fanns inte bland de tre källor som använts. Vi har därför valt att utelämna detta attribut. Vi tror dock inte att detta fått några drastiska konsekvenser för resultatet i studien i sin helhet.
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Vi har under arbetets gång uppmärksammat avsaknaden av vetenskapligt utförd granskning av mjukvarukvalitet i öppen programvara. Liksom Samoladas och Stamelos (2003), ser vi behovet av ytterligare forskning på området.
Eftersom vår studie är av explorativ karaktär ser vi gärna att någon tar vid där denna studie
slutar. Förslagsvis kan specifika branscher studeras mer ingående. På så vis skulle det gå att
konstatera om uppfattningarna är beroende av den bransch som studeras.
42
In document
Mjukvarukvalitet i öppen programvara
(Page 43-48)