Slutsatser och diskussion

Vad som kan konstateras för samtliga kombinationer är att den höga kalkylräntan på 11 % medför att det är mycket svårt att kunna motivera en ökning av isoleringstjockleken rent ekonomiskt. Det har snarare visat sig att en minskning av tjockleken kan i flera fall vara ekonomsikt försvarbart trots ökade driftkostnader. Samma sak gäller vid val av de dyrare systemen sandwichelement av betong och putsväggen, där dessa i och med deras högre investeringskostand inte går att motivera ur ett ekonomiskt perspektiv, trots att dessa i vissa fall har ett lägre energibehov än referensfallet.

Företaget använder sig idag av samma kalkylränta för alla typer av investeringar, vilket kan ifrågasättas då den finansiella risken med ökad isolering hos en nybyggnation inte kan jämföras med risken med att lansera en helt ny produkt på marknaden. Dock bör det hållas i åtanke att en investering i tjockare isolering kan ha en payoff period på upp till 30 år, vilket gör att det är svårt att se hur det ekonomiska läget ser ut när väl investeringen börjar betala sig.

Ekonomen och universitetslektorn vid handelshögskolan i Göteborg Anders Sandoff beskriver problemet med att bankerna och företagen inte värderar vad de positiva ekonomiska konsekvenserna som en minskad energianvändning kan ge i slutändan vid bestämning av kalkylräntan. Detta bidrar till att företag får svårare att låna pengar

KAPITEL 7.ANALYS OCH SLUTSATSER

och få lönsamhet för investeringar som innebär minskad energianvändning. Han beskiver behovet av en annan typ av bedömning av kalkylräntan för just dessa typer av investeringar, vilket i slutändan skulle kunna gynna byggnationen med energisnålare byggnader. Vidare konstateras att en ökad förståelse och ett ökat värde av en miljöcertifiering för byggnader skulle kunna bidra till en annan och mer gynnsam kalkylränta för dessa typer av investeringar. [31] I likhet med en minskad kalkylränta skulle en ökning av energipriset medföra att kombinationer som idag inte är ekonomiskt försvarbara skulle kunna bli det.

I denna studie har fokus framförallt legat på isoleringstjocklek hos olika byggsystem, en mycket liten del har legat på byggnadernas täthet. Det kan dock konstateras via de känslighetsanalyser som har genomförts, att tätheten inte påverkar resultatet i någon nämnvärd utsträckning för vare sig lager- eller industribyggnaderna. Detta eftersom öppningsfrekvensen hos de stora portarna påverkar betydligt mer än de läckflöden som sker genom otätheter i klimatskalet. Genom bättre planering av in- och utpassager till byggnaderna kan portarnas öppningstid reduceras, en annan metod är att använda luftslussar eller effektivare portar och därmed minska energianvändning. För kontorsbyggnaden som både har komfortkyla och uppvärmning och där in- och utpassering inte sker i den utsträckning som hos de två andra fallen, kan det konstateras att lufttätheten för klimatskalet inte heller där påverkar energianvändningen i någon större utsträckning. Men där kravet på termisk komfort är högre, varför ett tätare klimatskal är viktigare för just denna typ av byggnad.

Vid LCC beräkning har aktuella priser för fjärrvärme valts, det som dock har tagits hänsyn till är att priset för kyla i många fall kan vara billigare sett till kronor per kW/h, men det som bör has i åtanke är att den faktiska kostnaden där även installationer och utbyggnad innefattas oftast är runt tre gånger så stor för kyla gentemot värme [29]. Företaget har idag tillgång till ”närkyla” som tas via en sjö som ligger inom området, vilket medför att deras interna inköpspris för kyla är 20 öre per kW/h gentemot 50 öre per kW/h för fjärrvärme. Därför skulle dessa priser göra det mer lönsamt att kyla än att värma en lokal. Detta är som tidigare nämnt inte hela sanningen, utan vid beräknande av LCC har ett pris på 1 kr och 50 öre per kW/h för kyla antagits för att kompensera och ge en rättvisare bild mellan dessa två.

Vid simuleringar och uppbyggnad av de olika byggnadstyperna har mycket liten hänsyn tagits till konstruktionernas faktiska hållfasthetsförmåga, men med hjälp av leverantörer av de olika byggnadstyperna har rimliga dimensioner används vilka ska vara praktisk användbara för verkliga byggnader. Detta är dock något som inte kan

7.8.FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER

I och med att fokus har legat på att finna de mest kostnadseffektiva kombinationerna hos klimatskalet, har ingen hänsyn tagits till om det faktiskt är de minst energikrävande. Vidare kan ett system med sandwichelement av betong vara det mest lämpade systemet, dock inte ur ett ekonomiskt perspektiv för de studerade byggnaderna, men där värderingar som ett självbärande system eller andra krav på hållfasthet efterfrågas.

Vad gäller ångspärrens vara eller inte vara för industribyggnaden med utvändigt isolerat tak med bärande TRP-plåt, kan det vid fuktsimuleringar konstateras att utan ångspärr kan en påtaglig mängd fukt ansamlas i konstruktionen, trots att den har möjlighet att torka ut under en period av tio år. Konsekvenser av detta leder till, förutom ökade energikostnader och ökad egenvikt, en ökad risk för fuktskador om organiska material förekommer i konstruktionen.

För att återgå till den ursprungligt ställda hypotesen kan det, efter genomförd utredning, konstateras att den delvis inte stämmer. Den första delen av hypotesen hävdar att företaget idag inte använder sig av den mest optimala isoleringstjockleken, vilket är något som efter utredningen kan verifieras. Påståendet efter detta var att en ökning av isoleringstjockleken för samtliga byggnadstyper skulle vara ekonomiskt försvarbart med tanke på det klimat som råder i Sverige. Detta visade sig inte stämma för någon utav byggnadstyperna, där istället en minskad isoleringstjocklek är det mest optimala. Utifrån detta måste denna del av hypotesen falsifieras. Slutligen antog hypotesen att det byggsystem som är det mest kostnadseffektiva skulle vara en uppbyggnad av sandwichelement av plåt och är något som efter genomförd studie kunde verifieras. Detta innebär dock på grund av att delar av hypotesen inte stämmer att hypotesen i sin helhet måste falsifieras.