Denna studie undersökte upplevelser hos medarbetare och chefer i hur kontorslandskapet inverkar på samhörigheten och ledarskapet. Samhörighet och ledarskap är två viktiga faktorer för en god arbetsmiljö och arbetshälsa (2, 3, 20-23). Resultatet visar att kontorslandskapet upplevdes påverka
samhörigheten och ledarskapet på en arbetsplats med det huvudsakliga temat att sitta tillsammans som utgångspunkt.
Forskningsfrågorna om vilka skillnader och likheter mellan chefer och medarbetares upplevelser av hur kontorslandskap påverkar samhörigheten och ledarskapet kan besvaras utifrån olika nivåer. På en tematisk nivå går det att konstatera att av totalt 19 teman var 13 gemensamma (se tabell 4). Ur detta perspektiv kan sägas att det råder mer likheter i upplevelser än olikheter
mellan medarbetarna och cheferna i studien.
I fråga om lokalernas inverkan på samhörigheten på arbetsplatsen var
medarbetarna och cheferna relativt enstämmiga: Lokalerna upplevdes bidra till samhörigheten på ett positivt sätt. Dock återfanns det en skillnad i
kvalitativt djup mellan grupperna.
I fråga om lokalernas inverkan på ledarskapet var de flesta chefer och medarbetare överens om att lokalen bidrog till chefens tillgänglighet. Häri fanns den största skillnaden i åsikt, fyra av medarbetarna upplevde den ökade tillgänglighet som något positivt vilket endast två av cheferna höll med om.
För att tydligare belysa de skillnader i upplevelser mellan chefer och medarbetare utifrån de intervjuer denna studie har, kan samtalsanalys genomföras med fokus på arbetsplatsens diskurs (51). Från utgångspunkten att intervjun är en form av samtal i en kontext, i detta fall ett samtal mellan intervjuaren och respondenterna på deras arbetsplats, skapar
intervjusituationen en form av diskurs. Detta skulle utgöra ett gott
komplement till resultaten i denna studie då möjligen ett förklaringsvärde skulle erhållas till hur respondenterna uttrycker sig och varför. Det skulle ge en djupare förståelse primärt över medarbetarnas och chefernas uttalanden, och sekundärt förståelse över interaktionen mellan organisatoriska faktorer, kontorsdesign och respondenterna.
Denna studie påvisar en komplexitet mellan människa, kontorsdesign och organisation. För att öka förståelsen av detta samband behövs det undersökas i ett systemperspektiv. Effekterna av en kontorsdesign står i direkt samspel med organisation och människa vilket kan vara en anledning till att
forskningsresultaten har så skiftande utfall. Således är det mer intressant att förstå dessa samspel ur ett systemperspektiv, både på övergripande nivå och arbetsplatsspecifikt, än att försöka hitta generaliserbara slutsatser utifrån endast en av faktorerna.
Referenslista
1. Prevent. Att flytta till och arbeta i öppet kontor. Stockholm: Prevent; 2009 2. SFS. Arbetsmiljölagen (1977:1160). Stockholm: Arbetsmiljöverket
3. Lindberg P, Vingård E. Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Kunskapsöversikt. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2012. Rapport nr 2012:7. ISSN 1650-3171
4. Bodin Danielsson C, Bodin L. Office Type in Relation to Health, Well-Being, and Job Satisfaction Among Employees. Environment & Behavior [serial on the Internet]. (2008, Sep), [cited February 7, 2014]; 40(5): 636-668. Available from: Art & Architecture Complete.
5. Hedge A. The Open-plan Office: A Systematic Investigation of Employee Rreactions to Their Work Environment. Environment and Behavior. (1982); 14: 519-542
6. Rasila H, Rothe P. A problem is a problem is a benefit? Generation Y perceptions of open-plan offices. Property Management. (2012); 30(4): 362-275
7. Schön L. En modern svensk ekonomisk historia – Tillväxt och omvandling under två sekel. Stockholm: SNS Förlag; 2000: 318-320, 455-463
8. Almega. [Besökt 2014-03-13]Finns att hämta på:
http://www.almega.se/politik-och-ekonomi/statistik/tjanstesektorn
9. Bedoire F. Trälhav, landskap och celler – kontorsbyggandets historia. Arkitektur; 1979: 16-26
10. Bohgrad M, Karlsson S, Lovén E, Mikaelsson L-Å, Mårtensson L, Osvalder A-L, Rose L, Ulfvengren P. Arbete och teknik på människans villkor.
Stockholm: Prevent; 2010: 19-126
11. Taylor FW. Rationell arbetsledning. Sveriges industriförbund. Uppsala: Almqvist & Wiksell boktryckeri AB; 1913
12. Taylor FW. Rationell verkstadsledning. Sveriges industriförbund. Uppsala: Almqvist & Wiksell boktryckeri AB; 1923: 131-144
13. Förteckning (1 januari 2014). Stockholm: Arbetsmiljöverket 14. Arbetsmiljöverket. AFS 1998:5. Arbete vid bildskärm. Stockholm: Arbetsmiljöverket
15. Arbetsmiljöverket. AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket
16. Arbetsmiljöverket. AFS 2005:16. Buller. Stockholm: Arbetsmiljöverket 17. Arbetsmiljöverket. AFS 2009:2. Arbetsplatsens utformning. Stockholm: Arbetsmiljöverket
18. Arbetsmiljöverket. AFS 2012:2. Belastningsergonomi. Stockholm: Arbetsmiljöverket
19. Bodin Danielsson C, Wulf C, Westerlund H. Is perception of leadership influenced by office environment? Journal of Coporate Real Estate. (2013); 15(3/4): 194-212
20. Lennéer Axelson B, Thylefors I. Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och kultur; 2005
21. Karasek R, Baker D, Marxer F, Ahlbom A, Theorell T. Job Decision Latitude, Job Demands, and Cardiovascular Disease: A Prospective Study of Swedish Men. AJPH. (1981); 71(7): 694-705
22. Stressforskningsinstitutet. Arbetsorganisation och hälsa – Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stockholms Universitet. Finns att hämta på:
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51208.1321608199!/temabla d_arbetsmiljomodeller.pdf
23. Rubenowitz S. Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur; 2004
24. Janlert U. Arbetslöshet och hälsa – en kunskapsöversikt. Malmö:
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad; 2012. Finns att hämta på:
http://www.malmo.se/download/18.6e1be7ef13514d6cfcc800036206/138364 7136048/UrbanJanlert_underlag.pdf
25. Thorsrud E, Emery F. Mot en ny bedriftsorganisation. Oslo: Tanum forlag; 1969
26. U. rbetsmiljöns betydelse för symtom pa depression och
utmattningssyndrom. n systematisk litteraturöversikt. tockholm: tatens beredning för medicinsk utvärdering ( U) 2014. SBU-rapport nr 223. ISBN 978-91-85413-64-5
27. SBU. Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 216. ISBN 978-91-85413-57-7
28. Pejtersen J, Allermann L, Kristensen TS, Poulsen OM. Indoor climate, psychosocial work environment and symptoms in open-plan offices. Indoor Air. (2006): 16: 392-401
29. Bridger RS, Brascher K. Cognitive task demands, self-control demands and the mental well-being of office workers. Ergonomics. (2011); 54(9): 830-839 30. Pejtersen JH, Feveile H, Christensen KB, Burr H. Sickness absence associated with shared and open-plan officies – a national cross sectional questionnaire survey. Scand J Work Environ Health.(2011);37(5):376-382 31. Meijer Em, Frings-Dresen MHW, Sluiter JK. Effects of office innovation on office workers’ health and performance. rgonomics. (2011) 52(9): 1027-1038 32. Smith-Jackson T, Klein KW. Open-plan offices: Task performance and mental workload. Journal of Environmental Psychology. (2009); 29: 279-289 33. Newsham GR, Veitch JA, Charles KE. Risk factors for dissatisfaction with the indoor environment in open-plan offices: an analysis of COPE field study data. Indoor Air. (2008); 18: 271-282
34. Lee Y, Brand JL. Can personal control over the physical enivronment ease dostractions in office workplaces? Ergonomics. (2010); 53(3): 324-335
35. Purdey B, Leifer D. A preliminary study of cognintive failures in open plan offices. Facilities. (2012); 30: 472-487
36. Maher A, von Hippel C. Individual differences in employee reactions to open-plan offices. Journal of Environmental Psychology. (2005); 25: 219-229 37. Boalt G, Westerlund G. Arbetssociologi – Arbetsbetingelser och
mätmetoder. Stockholm: Tidens förlag; 1953: 153-217
38. Kim J, de Dear R. Worskspace satisfaction: The privacy-communication trade-off in open-plan offices. Journal of Environmental Psychology. (2013); 36: 18-26
39. Brennan A, Chugh JS, Kline T. Traditional versus Open Office Design: A Longitudinal Field Study. Environment and Behavior. (2002); 34:279
40. Rashid M, Wineman J, Zimring C. Space, behavior, and environmental perception in open-plan offices: a prospective study. Environment and Planning B: Planning and Design. (2009); 36: 432-449
41. Zagenczyk TJ, Murrel AJ, Gibney R. Effects of the physical work environment on the creation of individual- and group-level social capital. International Journal of Organizational Analysis. (2007); 15(2): 119-135 42. Hua Y, Loftness V, Heerwagen JH, Powell KM. Relationship Between Workplace Spatial Setting and Occupant-Perceived Support for Collaboration. Environment and Behavior. (2010); 43: 807-826
43. Lee SY, Brand JL. Effects of controll over office workspace on perceptions of the work environment and work outcomes. Journal of Environmental Psychology. (2005); 25: 323-222
44. Lansdale M, Parkin J, Austin S, Baguley T. Designing for interaction in research environments: A case study. Journal of Environmental Psychology. (2011); 31: 407-420
45. Parkin JK, Austin SA, Pinder JA, Baguley TS, Allenby SN. Balancing
collaboration and privacy in academic workspaces. Facilities. (2011); 29: 31-49 46. Jacobsen DI, Thorsvik J. Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur; 2008: 449-502
47. Sandkull B, Abrahamsson L, Andersson E, Jansson A, Odenrick P,
Sörgärde N. Illusion eller verklighet? –planerade förändringar i företag. Polen: Studentlitteratur; 2008: 167-182
48. Ellström PE, Kock H. Mot ett förändrat ledarskap? –Om chefers arbete i team- och processorganiserad verklighet. Lund: Studentlitteratur; 2009: 161-181
49. Denscombe M. Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2009: 231-270, 367-401
50. Kvale S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur; 1997: 104-113, 147-158, 170-178, 207-228
51. Norrby C. Samtalsanalys –så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur; 2004