Sammanfattningsvis kan det konstateras att hög frånvaro och hemmasittande är ett komplext problem. Det finns inga enkla lösningar eller snabba quick fix. Människor är olika vilket resulterar i unika och varierande fall av problematisk frånvaro. Orsakerna är många och skiljer sig åt från individ till individ. Resultatet pekar på samma orsaksbilder som tidigare forskning kommit fram till såsom psykisk ohälsa, mobbning, stress, trötthet och hemförhållanden. Gemensamt för alla skolor är att de upplever en ökning av frånvaroproblematik och dåligt mående hos elever samtidigt som elevhälsans arbete i vissa fall stramas åt resursmässigt. Personalen som arbetar med fenomenet är också olika med skillnader i utbildningsbakgrund vilket således bidrar till skilda tankar, beteenden och syn på vad som är viktigt och hur man bör arbeta. Komplexa fall kräver varierande arbetssätt och åtgärder vilket tydligt har framkommit i denna studie. Vissa av skolorna kan ses ha större möjlighet och resurs till att jobba just förebyggande och med åtgärdsprogram medans andra anser att det finns begränsad möjlighet och därför inte kan agera så individuellt och flexibelt i handlingsplaner som de hade önskat. På så vis kan resultatet påvisa att det finns skillnader i skolor gällande anpassning för elever beroende på resursmedel, personal och omfattning på antal elever i skolan. Här yttrar sig en eventuell skillnad för elever angående de bestämmelser som finns kring särskilt stöd och i vilken omfattning eleven får ta del av dessa. Vi kan här inte utesluta att det individuella ledarskapet som existerar i varje skola kan komma att ha betydelse för hur resursmedel fördelas och prioriteras. Kartläggning kring elever skiljer sig stort och tillvägagångssättet är i många fall individuellt både kopplat till elev och till specifikt elevhälsoteam. Kartläggningsarbetet ser olika ut kring varje skola vilket också kan resultera i skillnader för individen. Det har i flera studier och undersökningar framkommit just vikten av god kartläggning som grund för frånvarobekämpning. Att just kartläggningsarbetet skiljer sig så mycket och i vissa fall är nästintill obefintligt strukturerat tyder på att detta är ett område som behövs jobbas med och stärkas nationellt. Resultatet visar att det är viktigt för eleven med relationsskapande och känsla av delaktighet och meningsfullhet i skolan. Att just relationsskapandet skulle väga så tungt var inget vi förutspått. I flera av elevhälsoteamen jobbades det just för att skapa relationer och delaktighet hos elever. Likaså sågs det vikt i att se till att lektionsupplägg och studier blev intressantare och omväxlande för eleven för att bibehålla motivation och få uppleva en känsla av mening och delaktighet i ett skolsammanhang.Den relationella pedagogiken går inte att bortse från i detta fall. Inte heller vikten av att lärare får förutsättning och tid att kunna se och engagera sig i elever. Det här resultatet får oss att reflektera över hur stor bidragande faktor skolmiljön egentligen utgör och direkt påverkar den ökande skolfrånvaro vi kan se i dagens samhälle. Vad måste göras för att förbättra förutsättningarna för framtida generation, så alla kan få möjlighet att få ta del av den utbildning de enligt lag har rätt till att få? Hur går man vidare i framtida
forskning för att lösa problem med ökad frånvaro?
Vidare forskning
Vi anser att vidare forskning skulle kunna gå djupare in på hur vi skulle kunna främja en relationsskapande miljö i skola för att minska frånvaro samt en djupgående intervjustudie baserad på elevers egna erfarenhet och tankar kring relationer och vikten av dessa i skolmiljö. Att mer specifikt se över skolans uppbyggnad, utveckling och utformning av läroplan i förhållande till samhällets krav och snabba utveckling kan ses som relevant fortsatt forskning som skulle kunna bidra till utökad förståelse till varför frånvaron ökar hos elever i grundskola. Även skolans ledare och dess ledarskap har betydelse i arbetet kring frånvaro bekämpning då denna besitter ett stort ansvar och har viss makt i fördelning och förfogande över resursmedel och hur dessa fördelas. Vidare forskning kring ledarskap, makt och resursfördelning kan på så vis ses som bidragande och aktuellt fenomen att belysa och utvidga kunskap kring.
REFERENSER
Aspelin, J. (red). (2013). Relationell specialpedagogik- i teori och praktik. Kristianstad:
Kristianstad University Press
Backlund, Å.(2007) Elevvård i grundskolan- resurser, organisering och praktik.
Rapport i socialt arbetet nr 121.Stockholms Universitet. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:196991
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
David, Matthew & Sutton D, Carole (2016) Samhällsvetenskaplig metod . Lund:
Studentlitteratur
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsobjekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB
Ek, H. Eriksson, R. & Isaksson. J. Professioner, makt och samverkan mellan myndigheter Socialtjänstens, skolans och BUP:s arbete med ungdomar som inte går till skolan. Socialvetenskaplig tidskrift (2017:1). Hämtat den 24 agusti 2019 från: https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/16892/15272
Ekstrand, B. (2015). What it takes to keep children in school: A research review.EducationalReview, 67(4),459-482.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/00131911.2015.1008406 Hjörne, E. & Säljö, R. (2014) Analysing and preventing school failure: Exploring the
role of multi-professionality in pupil health team meetings.
International Journal of Educational Research. 63, pp. 5-14.
https://doi.org/10.1016/j.ijer.2012.09.005
Lundgren, U., Säljö, R. & Liberg, C. (red). (2014). Lärande skola bildning- grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015) Handbok i kvalitativ analys. Malmö: Liber
Friberg,P., Karlberg,M., SundbergLax,I.,& Palmér,R.(2015).Hemmasittare och vägen tillbaka: Insattser vid långvarig skolfrånvaro. Stockholm: Columbus Förlag
Gren Landell, M. (2016). Främja närvaro- att förebygga skolfrånvaro. Natur & Kultur
Havik, T., Bru, E., & Ertesvåg, S. K. (2015). School factors associated with school refusal- and truancy-related reasons for school non-attendance. Social Psychology of Education: An International Journal, 18(2), 221-240.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s11218-015-9293-y
Hendron, M., & Kearney, C. A. (2016). School climate and student absenteeism and internalizing and externalizing behavioral problems. Children &
Schools, 38(2),109-116.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1093/cs/cdw009
Kearney, C. A., & Bates, M. (2005). Addressing school refusal behavior: Suggestions for frontline professionals. Children & Schools, 27(4), 207-216.
Retrieved from http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/62080952?accountid=14827
SFS 2010:800. Skollag.Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor .
Tillgänglig:https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/
granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2016/langvarig-franvaro/kvantitativ-rapport-omfattande-ogiltigfranvaro.pdf Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan samt förförskoleklassen och
fritidshemmet.
Tillgängligt:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for- forskoleklassen-och-fritidshemmet
Skolverket .(2019) Frånvaro i skolan. Stockholm: Skolverket. Hämtat den 14 mars från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/franvaro-i-skolan
Skolverket. (2009) Mer om... Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a27811/15290 61399574/Elevhälsa%20-%20120228.pdf
Skolverket. (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka: Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Mer om: Skolplikt och rätt till utbildning. Stockholm: Skolverket.
SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Tillgänglig:https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens- offentliga-utredningar/2017/01/sou-201694/
Sveriges kommuner och landsting (2013). Vänd frånvaro till närvaro: guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Tillgänglig:
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-947-8.pdf?issuusl=ignore
Torrens Armstrong, A. M., McCormack Brown, K. R., Brindley, R., Coreil, J., &
McDermott, R. J. (2011). Frequent fliers, school phobias, and the sick student: School health personnel's perceptions of students who refuse school. Journal of School Health, 81(9), 552-559.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1746-1561.2011.00626.x
Törnsén, M. (2014) Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Hämtad den 24 augusti från:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193357!/2tornsen.pdf
Watt Bolsen, M. (2014) Kvalitativa analyser- forskningsprocess, människa, samhälle.
Malmö. Gleerups.
Bilaga I
Missiv
Brev
Linneuniversitetet Växjö Pedagogik C
Hej!
Vi heter Malin och Amanda och är två studenter från Linneuniversitetet i Växjö som studerar beteendevetenskap. Vi är inne på termin sex och ska nu skriva vårt
examensarbete i pedagogik. I vårt examensarbete har vi valt att skriva om elever som har hög frånvaro i skolan “hemmasittande”. Studien syftar till att undersöka hur skolkuratorer arbetar med hemmasittares situation.
Vi önskar att genomföra semistrukturerade intervjuer genom. Intervjuerna kommer vara max 60 minuter. Vid samtycke kommer intervjuerna att spelas in och sedan transkriberas i text för att sedan analyseras och kategoriseras till gemensamma teman.
Intervjuerna i sin helhet kommer inte presenteras i denna uppsats, vårt intresse ligger i att finna teman för att besvara vår frågeställning kring hemmasittare. Deltagandet i studien är frivilligt och Du har när som helst rättigheten att avbryta Ditt
deltagande. Alla intervjupersoner och elevhälsoteam kommer anonymiseras och det insamlade materialet kommer endast vara tillgängligt för oss och vår handledare.
Vår förhoppning är att genomföra intervjuerna under kommande vecka. Om ni har möjlighet att delta i studien meddela oss gärna om deltagande senast den 22/2-19.
Ni är välkomna att återkomma till oss om ni har frågor eller funderingar kring studien.
Tack på förhand!
Med Vänlig Hälsning,
Malin Larsson Amanda Gustavsson
malinlarson06@hotmail.com amandagustafsson_@hotmail.com
Handledare Jonas Bååth jonas.baath@lnu.se
Bilaga II