Slutsatser och förslag på vidare forskning

7. Diskussion och analys

7.3 Slutsatser och förslag på vidare forskning

En slutsats i denna undersökning är att de svenska och nederländska elevernas åsikter om bildämnet går på många sätt ihop med varandra och att de troligtvis påverkas av liknande faktorer, men även att de själva utgör faktorer. Svaren är intressanta, i synnerhet med tanke på att bildundervisningen ser så olika ut. Ännu en slutsats är att det även förekommer individuella skillnader för att individer är just det; individer. Resultaten i min undersökning går dock som tidigare nämnt inte att generalisera. Detta gäller främst de nederländska elevernas syn på ämnet, då den aktuella undersökningen inkluderade endast nederländska elever från en VWO-skola, som bland holländarna anses vara den högst akademiska

gymnasielinjen. Det är sannolikt att det existerar vissa värderingar inom respektive program, och därför vore det intressant och mycket relevant att undersöka om bildundervisningen skiljer sig åt mellan VWO-, HAVO- och VMBO-skolorna. Skulle det visa sig att de faktiskt skiljer sig vore det även relevant att jämföra hur attityden till bild skiljer sig mellan lärare och elever.

Däremot kan man med säkerhet tala om att den information jag fick av de svenska eleverna är reliabel inte endast för att mina informanters åsikter liknade varandra, utan även för att de påminner starkt om de tendenser Wikberg och Skolverket upptäckte i sina undersökningar (3.1). Eftersom det råder brist på forskning ur ett elevperspektiv i Nederländerna skulle det dock vara intressant att genomföra en liknande studie kvantitativt istället för kvalitativt, exempelvis genom enkäter. På så sätt skulle man kunna få en helhetsbild som på riktigt kan representera de nederländska elevernas syn på bildundervisningen.

Det största fyndet i min undersökning, som jag kommer att bära med mig som lärare, är hur pass stor påverkan jag som pedagog kommer att ha på hur eleverna uppfattar skolans verksamhet. Som lärare är man den som förmedlar kunskap om och representerar ett ämne, men detta innebär inte ett frikort till att man själv inte längre behöver lära sig. Det är ytterst viktigt att inte fastna i föråldrade

ämnestraditioner och faktiskt hålla sig uppdaterad kring samt studera de nationella

44 ramverk som gäller för att kunna motivera ett ämnes relevans i samhället. Att förstärka bildundervisningens inramning genom att forma undervisningen enligt det centrala innehållet framför elevernas önskemål kan förvisso leda till att de inte längre uppfattar ämnet som ”kul”. Bildundervisningens klassifikation skulle dock försvagas och bli mer integrerat i skolan, vilket skulle kunna få ämnet att anses jämställt skolans andra ämnen snarare än en glorifierad rast.

Referenslista

Tryckta källor

Asselbergs-Neessen, V. (1989). Kind, kunst en opvoeding. Amersfoort: Acco.

Dahllöf, U. (1999) Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet: En tillbakablick.

Pedagogisk forskning i Sverige, (4) (1), 5-29.

EACEA. (2009). Arts and Cultural Education at School in Europe. Brussels:

European Commission.

Gerritse, T. (1973). Geschiedenis van de beeldende vorming. De Bilt: Cantecleer.

Haanstra, F. (2004). The effects of arts education on cultural participation.

Istanbul: InSEA. Koevoets, B. & van Rheeden, H. (1980). Geen dag zonder lijn. Haarlem: Fibula van Dishoek.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lako, D. (1899) Overzicht van de Geschiedenis van het Teekenonderwijs – meer bepaald met het oog op de Ontwikkeling van het Teekenonderwijs in Nederland. Tiel: Mijs.

Larsson, S. (2005) Kvalitativ metod - en introduktion, i: Forskningsmetoder i social arbete. Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.) Lund:

Studentlitteratur.

Lindblad, S. (1990). From technology to craft: On teacher’s experimental adoption of technology as a new subject in the Swedish primary school. Journal of Curriculum studies, 22(2).

Lindblad, S. & Hasselgren, B. (1985). Can we explain teaching by understanding the teacher? Some remarks on research into teacher thinking. Paper presented at the ISATT’s 1985 Conference in Tilburg. Uppsala:

Uppsala University, Department of Education.

Lindblad, S., Linde, G. & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1).

Lindblad, S. & Sahlström, F. (1999). Gamla mönster och nya gränser. Om ramfaktorer och klassrumsinteraktion. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1).

Lundgren, U.P. (1994). Om begränsningarnas möjligheter, i: Ramfaktorteoretiskt tänkande. Pedagogiska perspektiv. En vänbok till Urban

Dahllöf. Gustafsson, C. & Selander, S. (red.) Uppsala: Uppsala Universitet.

Marner, A. (2005). Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Monografier, Tidskrift för lärarutbildning och forskning.

Petterson, S & Åsén, G. (1989). Bildundervisningen och det pedagogiska rummet:

Traditioner, föreställningar och undervisningsprocess inom skolämnet teckning/bild i grundskolan. Stockholm: HLS förlag.

46 Sawyer, W. & Van de Ven, PH. (2006). Starting Points: Paradigms in

Mother-Tongue Education. In Educational Studies in Language and Literature 7 (1) pp. 5-20.

Schasfoort, B. (1986) Bibliografie van Nederlandstalige literatuur met betrekking tot tekenonderwijs. Enschede: SLO.

Schasfoort, B. (2008) Geschiedenis en zijn uitwerking. In: ”Beeldonderwijs en didactiek”. 3., uppl. Groningen: Wolters-Noordhoff.

Sharp, C. & Le Métais, J. (2000) The Arts, Creativity and Cultural Education: An International Perspective. London: NFER.

Skolverket (2000a). Kursplaner och betygskriterier 2000 Grundskolan. 2., [rev.]

uppl. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i bild. Stockholm:

Fritzes.

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Wolters Kluwer.

Skolverket. (2012) Attityder till skolan 2012. Stockholm: Fritzes.

Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Tursunovic, M. (2002). Fokusgruppsintervjuer i teori och praktik. Sociologisk Forskning, vol. 39, s 62-89. Sveriges Sociologförbund.

Utbildningsdepartementet (2008). Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola.

Stockholm: Utbildningsdepartementet (SOU 2008:27) van Rheeden, H. (1989). Om de Vorm. Amsterdam: SUA.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2006). Varför bild i skolan? – En historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne, i: Uttryck, intryck, avtryck – lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. Åsén, G. &

Lundgren, U.P. (red.) Stockholm: Uppsala Universitet &

Vetenskapsrådet.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2., uppdaterade och utök. Uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Wikberg, S. (2014). Bland själporträtt och parafraser. Diss., Umeå universitet.

Zwier, W.G., & Jansma, T. (1916). Het teekenen naar vlakke figuren. Tiel: Mijs.

Webbkällor

Bamford, A. (2006) Extract from “The Wow Factor”, Global research

compendium on the impact of the arts in education. Berlin: Waxmann Verlag.

http://portal.unesco.org/culture/es/files/30035/1266597524122_Netherlands.pdf/2 2%2BNetherlands.pdf (Hämtad 2016-03-24)

47 Bamford, A. (2007). Netwerken en verbindingen: Arts and Cultural Education in the Netherlands.

http://www.kulturskoleradet.no/upload/bruker/dokumenter/Dokumentarkiv/09_O

m_kulturskoler_i_kommunene/2007_Bamford_-_Arts_and_Cultural_Ed._in_The_Netherlands.PDF (Hämtad 2016-03-23) Bussemaker, J. (2013). Culture Moves. The Hague: Ministry of Education, Culture and Science.

https://www.government.nl/documents/letters/2013/10/15/culture-moves (Hämtad 2016-03-24)

EACEA. (2007/2008). Arts and Cultural Education at School in Europe:

Netherlands. European Commission.

http://mediatheque.cite-musique.fr/mediacomposite/cim/_Pdf/10_40_Netherlands_EN.pdf (Hämtad 2016-03-23)

Expatica (2016). Explaining the Cito exams.

http://www.expatica.com/nl/education/Explaining-the-Cito-exams_100820.html (Hämtad 2016-03-23)

Nagel, I., Damen, M.L.C., & Haanstra, F. (2010). The arts course CKV1 and cultural participation in the Netherlands. In: Poetics. 38, 4, p. 365-385 21 p.

http://www.rug.nl/research/portal/files/14480527/2010-NagelFA-ArtsCourse.pdf (Hämtad 2016-03-24)

NCEE (2016a). About NCEE.

http://www.ncee.org/about-ncee/ (Hämtad 2016-03-23) NCEE (2016b). Netherlands – Instructional Systems.

http://www.ncee.org/programs-affiliates/center-on-international-education- benchmarking/top-performing-countries/netherlands-overview/netherlands-instructional-systems/ (Hämtad 2016-03-23)

Skolverket. (1980). Läroplan för grundskolan 1980.

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31016 (Hämtad 2016-02-05) Skolverket. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1369.pdf%3Fk%3D1369 (Hämtad 2016-02-09)

Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.

48 Rapport 284. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Kursplan i bild för grundskolan.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2632 (Hämtad 2016-03-22) Skolverket. (2011c). Bild i gymnasieskolan.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=bil&tos=gy (Hämtad 2016-03-21)

Skolverket. (2015). Bild i grundskolan – en nationell utvärdering i årskurs 6 och 9.

Skolverket. (2016). Timplan för grundskolan.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplan-for-grundskolan-1.159242 (Hämtad 2016-03-25)

Bildförteckning

Bamford, A. (2007). Aims of arts education. Netwerken en verbindingen: Arts and Cultural Education in the Netherlands, s 34.

Bilagor

Bilaga 1: Överblick av det nederländska skolsystemet

Bilaga 2: Intervjublad för nederländska elever

Interview question sheet

What is art class to you?

Do you think art is a fun and/or important subject?

What do you appreciate most in art class?

Which expectations do/did you have on art class?

How does your teacher present the subject? (Does your teacher motivate what you do in class? Curriculum?)

Why do you think they teach arts in school?

Do you practice any form of art during the free time? (Photography, drawing, painting, filming etc.)

Do you make an effort to get a good grade in this subject?

Thank you for your participation!

Bilaga 3: Intervjublad för svenska elever

Intervjublad

Vad är bild för er?

Är bild ett kul eller/och ett viktigt ämne?

Vad uppskattar ni mest inom bild?

Vilka förväntningar har/hade du utav bild?

Hur presenterar läraren ämnet? (Motiverar, läroplan, etc.) Varför har man bild i skolan?

Sysslar du med något bildrelaterat på fritiden? (Fotografi, rita, måla, filma osv.) Anstränger du dig för att få ett bra betyg i bild?

Tack för din medverkan!

Bilaga 4: Transkriberingsexempel

Engelska:

Jens: What do you think about the art subject? Is it valuable to have it in school, or is it like some of you have said; more like a break?

Dominique: I think it's valuable for some people, for others it's not that important.

For some people it's either because they want to do something with it in their future, or just ”because”.

Isabelle: Yeah you could ask the same for biology for example. Is it important?

Yeah some find it important because they want to do something with it in the future, and some people just don't care.

Jens: Are biology and arts equal?

Dominique: No, arts didn't get as much time, and more emphasis was put on subjects like biology. So not really.

Svenska:

Jens: Vad tycker ni om bild? Är det värdefullt att ha det i skolan, eller är det som vissa av er har sagt; mer som en paus?

Dominique: Jag tror att det är värdefullt för vissa, men för andra är det inte så viktigt. För vissa är det antingen för att de vill jobba med det i framtiden eller bara

”för att”.

Isabelle: Ja, man kan ju fråga samma sak om, typ, biologi. Är det viktigt? Ja, vissa tycker det för att det vill hålla på med det i framtiden, och vissa bryr sig inte alls.

Jens: Är biologi och bild lika värda?

Dominique: Nej… bild har man inte lika mycket, och mer vikt lades på ämnen som biologi. Så inte riktigt.

In document En chill lektion, skulle jag säga: En kvalitativ intervjustudie om svenska och nederländska elevers syn på bildundervisningen (Page 43-51)