Restidsfunktioner utgör ett viktigt samband för statiska nätverksutläggningar av trafiken. Samtidigt finns det ingen etablerad metod för att skatta sådana funktioner. Funktionerna används i strategiska modeller där man försöker uppskatta restidsvinster av investeringar i transportsystemet och
ekonomiska styrmedel på en översiktlig nivå, utan att precisera utformning av specifika vägar och korsningar. Det är uppenbart att det finns ett positivt samband medan efterfrågan på bilresor och restiden på varje väglänk och korsning, allt annat lika. Samtidigt är det uppenbart att formen av sambandet beror på många detaljer som är väldigt svårt att ta hänsyn till i en strategisk modell. Exempel på sådana detaljer är andel gröntid, antalet och längden av svängfickor, deras fördelning på riktningar, intensitet av konflikterande trafikströmmar och gång- och cykelflöden. Alla dessa detaljer varierar starkt mellan korsningar och över tid men kan kraftigt påverka tillfartens kapacitet och restiden. Därför är det svårt att utveckla en uppsättning restidsfunktioner som ska kunna användas i hela landet över en hel planeringshorisont på upp till 50 år.
Ett viktigt villkor vid framtagandet av restidsfunktioner är att de ska vara kopplade till gällande vägnätsklassificering. Med utgång från detta har vi inom projektet försökt att komplettera de befintliga VQ-sambanden med korsningsfördröjningar. Det visade sig vara mycket svårt att utveckla robusta och verklighetsnära samband mellan trafikflöden och korsningsfördröjningar. Man behövde göra grova förenklingar, justeringar och anpassningar för att få dessa samband fungera i modellen. Resultat av arbetet kan betraktas som tillfredställande på kort sikt men har alltför svag empirisk anknytning. Nya restidsfunktioner behöver därför tas fram både för stadsmiljö och för landsbygden. I ett sådant arbete bör man också se över vilka ytterligare variabler som har betydelse för ruttval och hastigheter, exempelvis vägvisning, komfortfaktorer, automatisk kameraövervakning (ATK), störningar i
tätortsmiljöer etc. Det är dock av stor vikt att värden på variabler som används i restidsfunktionerna ska vara tillgängliga för nuläget och i prognoser. Framtagning av funktionerna bör omfatta följande steg:
en förstudie som beskriver internationellt state-of-practice och rekommenderar typ av
funktioner samt ett sätt att samla data för skattningen kompatibelt med etablerad klassning av vägar och med tillgänglig information om vägar i NVDB
insamling av data som omfattar både trafikflödet och restiden på ett noga utarbetat urval av vägar
skattning av restidsfunktioner baserad på kurvanpassning och etablerade samband mellan vägegenskaper och resehastigheter
Referenser
Akcelik & Associates Pty Ltd. 2006. SIDRA Intersection [Online]. Akcelik & Associates Pty Ltd. Tillgänglig: http://www.sidrasolutions.com/sidra/index.htm [Åtkommen 26 oktober 2006]. Akcelik, R. 1981. Traffic Signals: Capacity and Timing Analysis, Research Report ARR No. 123.
Australien: Australian Road Research Board.
Akcelik, R. 1991. Travel time functions for transport planning purposes: Davidson's function, its time dependent form and an alternate travel time function. Australian Road Research, 21, 49-59. Aronsson, A. & Bellinger, A. 2005. Utvärdering av Capcals förmåga att beräkna framkomlighet.
Exjobb, Linköpings universitet.
Brodin, S., Johansson, K., Norberg, L. & Kyösti, V. 2003. Cirkulationsplats -
Björkskataleden/Porsövägen. Exjobb, Luleå Tekniska Högskola.
Bureau of Public Roads 1964. Traffic Assignment Manual. Washington D.C., USA: U.S. Dept. of commerce, Urban Planning Division.
Caliper 2009. TransModeler User's Guide – Version 2.5 Build 980. Caliper Corporation.
Casas, J., Ferrer, J. L., Garcia, D., Perarnau, J. & Torday, A. 2010. Traffic Simulation with AIMSUN.
In: BARCELÓ, J. (ed.) Fundamentals of traffic simulation. 1st ed. New York.: Springer
Science+Business Media, LCC.
Engelson, L. & Van Amelsfort, D. 2015. The role of volume-delay functions in forecasting and evaluating congestion charging schemes: the Stockholm case. Transportation Planning and
Technology, 38, 684-707.
Fellendorf, M. & Vortisch, P. 2010. Microscopic Traffic Flow Simulator VISSIM. In: BARCELÓ, J. (ed.) Fundamentals of traffic simulation. 1st ed. New York.: Springer Science+Business Media, LCC.
Hagring, O. 2005. CAPCAL 3.2 - Användarhanledning (User manual, in Swedish). Lund: Trivector Traffic AB.
Inro. 2006a. The EMME/2 Transportation Planning Software: Modelling and Analysis Features [Online]. INRO. Tillgänglig: http://www.inro.ca/en/products/emme2/e2fea.pdf [Åtkommen 21 december 2006].
Inro 2006b. EMME/2 User Manual: INRO.
Janson Olstam, J. & Matstoms, P. 2006. TU06 - Nya V/D-funktioner för tätort - Revidering av TU71- funktionerna, VTI Rapport 550. Linköping: VTI.
Janson Olstam, J. & Matstoms, P. 2007. Nya V/D-funktioner på väg : preliminära funktioner för tätortsmiljöer baserade på ny metod, 0347-6030. Linköping: VTI., VTI rapport 571. Jonsson, S. 1988. Volume/delayfunktioner. Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret. Jonsson, S. 1995. Kort beskrivning av V/D-funktioner för tätortsgator och -vägar baserade på
nätmaterialet i TU71. Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret.
Larsson, M., Mosesson, M. & Gustavsson, T. 2005. Cirkulationsplats Moråsleden/Garnisonsgatan. Exjobb, Luleå Tekniska Högskola.
Matstoms, P. 2004. Om utformning av V/D-funktioner för tätort (on design of V/D-functions for urban environments, in Swedish), VTI notat 14-2004. Linköping: VTI.
Matstoms, P., Jönsson, H. & Carlsson, A. 1996. Beräkning av volume/delay-funktioner för nätverksanalys, VTI meddelande 777. Linköping: VTI.
Olstam, J., Carlsson, A. & Yahya, M.-R. 2013. Hastighetsflödessamband för svenska typvägar - Förslag till reviderade samband baserat på TMS-mätningar från 2009-2011. VTI rapport 784. Linköping: VTI.
Ptv 2006a. VISUM 9.4, Karlsruhe, Germany. http://www.english.ptv.de/cgi-bin/traffic/traf_visum.pl Ptv 2006b. VISUM 9.4 User manual. Karlsruhe, Germany: PTV.
Rouphail, N., Tarko, A. & Li, J. 1992. Traffic flow at signalized intersections. In: GARTNER, N. H., MESSER, C. J. & RATHI , A. (eds.) Traffic Flow Theory - A State-of-the-art report. FHWA. Spiess, H. 1990. Conical Volume-Delay Functions. Transportation Science, 24.
Trafikverket 2012. EVA (Effekter vid väganalyser), Borlänge: Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--och- analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/Prognos--och- analysverktyg/Fliksida---verktyg/EVA/
Trafikverket 2014a. Dataproduktspecifikation – Korsning, Version 2.0. Borlänge: Trafikverket, Väg- och järnvägsdata.
Trafikverket 2014b. Kapitel 4 Tillgänglighet, Effektsamband för transportsystemet - Bygg om eller bygg nytt. Version 2014-04-01. Borlänge: Trafikverket.
Trafikverket 2014c. TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter - Trafikverkets metodbeskrivning för beräkning av kapacitet och framkomlighetseffekter i vägtrafikanläggningar, TRV
2013:64343. Borlänge: Trafikverket.
Trafikverket 2015. Kapitel 2 Vägtyper, korsningar och förbättringsåtgärder, Effektsamband för transportsystemet - Bygg om eller bygg nytt. Version 2015-04-01. Borlänge: Trafikverket. Transek 2001. SAMPERS - Systembeskrivning. Transek AB.
Transportation Research Board 2010. HCM2010 - Highway Capacity Manual. Volume 1: Concepts. Washington D.C., USA: Transportation Research Board.
Treiber, M. & Kesting, A. 2013. Traffic Flow Dynamics - Data, Models and Simulation, Springer. Tss-Transport Simulation Systems 2015. Aimsun 8. Barcelona: TSS-Transport Simulation Systems. Wardrop, J. G. Some theoretical aspects of road traffic research. the Institute of Civil Engineers,
1952. 325-378.
Webster, F. V. 1958. Traffic signal settings, Road Research Technical Paper No. 39. London, UK.: Road Research Laboratory, Her Majesty's Stationery Office.
Vägverket 1995a. CAPCAL 2 - Model description for intersections with signal control. Borlänge: Vägverket.
Vägverket 1995b. CAPCAL 2 - Model description for intersections without signal control. Borlänge: Vägverket.
Åkerström, E. 2004. Korsningen Industrigatan-Östgötagatan i Linköping - analys och åtgärder. Exjobb, Linköpings universitet.