Slutsatser och förslag till fortsatt forskning 42

I studien framkommer det att samtliga respondenter ser Twitter som ett positivt medie som har utvecklat den lokala kommunikationen för journalister och politiker att delta i debatter på nätet. De flesta ser att dessa positiva egenskaper väger upp det negativa men det finns fortfarande faktorer som är påtagliga för flera användare. En respondent har blivit utsatt för hot under den tiden hon haft Twitter och dessa har varit så allvarliga att polisanmälning övervägts. Andra upplever att Twitter är en stressfaktor då det är en kanal där flödet ständigt rullar och där det är svårt att hänga med i varje debatt som uppkommer.

Mediet har gett respondenterna en helt egen publik och en kanal där de kan publicera sina budskap och artiklar. För journalister har Twitter gjort det möjligt för dem att distribuera sina arbeten enklare och att medie- och tidningshusen fått fler klick. Politikerna har genom Twitter fått en kanal att erhålla information om medborgarnas åsikter vilket de tycker är givande när de utför sina uppdrag. Med avseende på det lokala är det tydligt att den lokala målgruppen är den huvudsakliga även om de tycker att Örebro är en inaktiv ort för Twitter-användning.

Respondenterna har en tydlig linje mellan privat och professionellt men detta behöver inte påverka deras twittrade. Det vi har kunnat tyda är att det finns tre typer av användare beroende på vilken ställning de har till Twitter och utifrån vad de delar med sig av. De tre typer vi hittat är användare som: 1) ser twitter mer lekfullt som inte har fokus på det professionella, 2) kan blanda

43 både privat och professionellt och vill med hjälp av det privata få en mer intressant flöde, 3) ser Twitter enbart som ett redskap till sin profession. Detta avgörs helt utifrån deras etiska

begränsningar vilket reflekteras i var gränsen går för privatlivet, då den ena kan dela med sig av bra recept och den andra endast strikt delar nyheter från omvärlden. Delandet av nyheter utgår alltid från det egna personliga intresset. Alla journalister hade pressregler att förhålla sig till då det kommer till frågan om etik. Detta ser vi som en mycket lämplig grund då den talar för att exempelvis inte hänga ut personer och att vara källkritisk. Politiker har inga etiska riktlinjer att förhålla sig till då det kommer till Twitter, de har regler inom de olika politiska partierna som de får försöka applicera i sociala medier, annars får de förlita sig på sitt sunda förnuft. Ingen av yrkesgrupperna har etiska riktlinjer som fokuserar på sociala medier. Detta tror vi skulle hjälpa respondenterna att få ett mer eftertraktat konto. Om användare inte specialiserar sitt varumärke och är tydlig med vad följare kommer få läsa på kontot tror vi att de inte får lika många följare. Samtliga respondenter uppfattar sitt Twitter-användande, utifrån sina yrkesutövningar, som genomgående positivt och som en möjlighet då mediet har hjälpt till i flertal aspekter som redogjorts i slutsatserna.

Vår forskning är begränsad till det lokala i Örebro och vi tror det fortfarande finns intressanta aspekter att forska på inom kommunen men även i andra kommuner. Twitter har möjlighet att växa till ett större medie för alla att delta på. Det vore därför intressant att forska kring hur mediet kan förbättra kommunikationen mellan medborgare och exempelvis lokala politiker då kommunfullmäktige redan sänder debatterna live på deras hemsida. Näthat på lokal nivå skulle vara intressant att undersöka, hur den utspelar sig både hos kvinnor och män. För att utveckla denna studie kan framtida forskning komplettera intervjuer med innehållsanalys av tweetsen för att se om det intervjupersonerna säger stämmer överens med läget på Twitter. Då denna studie brister i generaliserbarheten kan det även vara aktuellt att undersöka detta fenomen i landets övriga kommuner. Ett annat förslag till framtida forskning är att utveckla teorier omkring etik i sociala medier där fokus kan ligga på att generera regler kring privat publicering.

44

Sammanfattning

Denna studie syftar till att undersöka lokala journalisters och politikers syn på och uppfattning om Twitter-användandet i deras (yrkes-) utövning. För att analysera fenomenet var intervjuer den lämpligaste metoden för insamling av data. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex representanter, där hälften var lokala journalister och den andra hälften var lokala politiker. Vid analysering av data har vi valt en hermeneutisk ansats där vi tillsammans med både teori och det empiriska materialet ska kunna tolka och förstå ämnesområdet. Den teoretiska ramen för studien baseras på teorier som nätverkssamhället, hur människor vill framställa sig själva, offentligheten som uppkommit med Twitter och hur etiska riktlinjer i sociala medier kan urskiljas.

Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplevde Twitter som något positivt och ingen tyckte mediet uteslutande hade negativa aspekter. Det fanns de som bara var positivt inställda till Twitter. En del respondenter riktade viss kritik mot mediet som att det var en stressfaktor eller att de råkat ut för näthat. När det kommer till följare var flertalet respondenter omedvetna om sin publik och hade inga uttänkta strategier för att få fler följare förutom att följa någon och hoppas att den följer en tillbaka. Resultaten visade, vilket även teorin pekade på, att det inte finns några bestämda etiska riktlinjer eller regler för hur journalister och politiker ska använda och uppföra sig på mediet. Journalisterna utgick från de regler som gäller för press vilket inte politikerna har samma vetskap om, men gemensamt för båda var att de utgick från det sunda förnuftet när de publicerar något. Att inte hänga ut folk eller angripa användare var återkommande hos respondenterna. Gällande twittrande privat/personligt och professionellt var det ganska

varierande hos de intervjuade. En del använde bara Twitter i sina yrkesroller medan en del mer eller mindre kunde blanda det med privata och/eller personliga inslag. Av detta urskiljs tre typer av användare.

En övergripande slutsats i studien är att det sociala mediet Twitter är ett användbart verktyg för både lokala journalister och politiker i deras professioner. Det är en kanal som öppnat för

möjligheter att kommunicera med omvärlden och sprida budskap. Dessutom betonar de vikten av att ha en lokal målgrupp.

Käll- och litteraturförteckning

Bakardjieva, Maria (2005). Internet society – the internet in everyday life. SAGE Publications Ltd

Bauman, Zygmunt (1996). Postmodern etik. Göteborg: Daidalos

Boyd, Danah & Marwick, Alice E. (2010). I tweet honestly, I tweet passionately: Twitter users, context collapse, and the imagined audience, New Media and Society, 13(114), s.114-133 Boyd, Danah & Marwick, Alice E. (2011). To See and Be Seen: Celebrity Practice on Twitter,

Convergence: The Journal Of Research Into New Media Technologies, 17(2), s.139-158

Brown, Jonathon (2007). The Self. New York: Psychology Press

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Cardoso, Gustavo (2012). Networked life world: four dimensions of the cultures of networked belonging, Observatorio (OBS*) Journal, s.197-205.

Castells, Manuel (2009). Communication Power. Oxford: Oxford University Press Ekström, Mats (2008). Mediernas språk. Liber AB

Gillberg, Nanna (2014). Uppmärksamhetssamhället. Lund: Studentlitteratur

Goffman, Erving (1959). The presentation of self in everyday life. New York: Doubleday Grant Will J., Moon, Brenda & Grant, Janie Busby (2010). Digital Dialogue? Australian Politicians' use of the Social Network Tool Twitter, Australian Journal of Political Science, 45(4), s.579-604

Hermida, Alfred (2010). TWITTERING THE NEWS: The emergence of ambient journalism,

Journalism Practice, 4(3), s.297-308

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och

Jain, S. H. (2009). Practicing medicine in the age of Facebook. New England Journal of

Medicine, 361, s.649–651

Larsson, Larsåke (2010). Intervjuer. I Mats Ekström och Larsåke Larsson (red.). Metoder i

kommunikationsvetenskap, s.53-80. Lund: Studentlitteratur

LeCompte, Margaret D. & Goetz, Judith Preissle (1982). Problems of Reliability and Validity in Ethnographic Research, Review of Educational Research, 52, s.31-60

Lüders, Marika (2007). Private subjekter i digitale miljøer: iscenesettelse i endring? i M- Lüders, L. Prøitz & T. Rasmussen (red.) Personlige medier. Livet mellom skjermene. Oslo: Gyldendal Akademisk

Katz, James Everett. & Aakhus, Mark A. (red.) (2002). Perpetual contact [Elektronisk resurs]

mobile communication, private talk, public performance. Cambridge, UK: Cambridge University

Press

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Parmelee, John H. (2013). Political journalists and Twitter: Influences on norms and practices,

Journal of Media Practice, 14(4), s.291–305

Rogers, Richard (2013). Debanalising Twitter - the Transformation of an Object of Study. I Katrin Weller (red.). Twitter and Society, ix-xxiii. New York: Peter Lang

Rubin, Shira (2010). Israeli raid called off after Facebook slip. The Associated Press

Schmidt, Jan-Hinrik (2013). Twitter and the Rise of Personal Publics. I Katrin Weller (red.).

Twitter and Society, ix-xxiii. New York: Peter Lang

Stevenson, Stacy Elizabeth & Peck, Lee Anne (2011). I Am Eating a Sandwich Now: Intent and Foresight in the Twitter Age”, Journal of Mass Media Ethics, 26(1)

Storsul, Tanja (2014). Deliberation or Self-presentation? Young People, Politics and Social Media. Nordicom Review, 35(2), s.17-28

Internetkällor:

Chapman, Cameron (2009). The History and Evolution of Social Media. Webdesigner Depot. http://www.webdesignerdepot.com/2009/10/the-history-and-evolution-of-social-media/ (Hämtad 2014-12-04)

Findahl, Olle (2014). Kommunikation och sociala nätverk.

http://www.soi2014.se/kommunikation-och-sociala-natverk/ (Hämtad 2014-12-08) Journalistförbundet (SJF). Spelregler för press, radio och TV.

https://www.sjf.se/yrkesfragor/etik/spelregler-for-press-radio-och-tv (Hämtad 2014-12-19) Liu, Aaron (2014). The history of social networking. Digital trends.

http://www.digitaltrends.com/features/the-history-of-social-networking/ (Hämtad 2014-12-09) NE (Nationalencyklopedin). Twitter. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/twitter (Hämtad 2014-11-2)

Newsroom. Company Info. https://newsroom.fb.com/company-info/ (Hämtad 2014-12-09) Orebro (Örebro kommun). 2014. Politik och nämnder. http://www.orebro.se/406.html (Hämtad 2014-11-25)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2014-12-15)