Resultatet i föreliggande studie visar att eleverna ser både för- och nackdelar med digitala enheter. Då lärare undervisar om hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroende vore det lämpligt att även digitala enheter berörs i undervisningen, eftersom studiens resultat indikerar att digitala enheter påverkar dessa faktorer. Skälet till detta är att studiens visar att elever uppfattar att digitala enheter påverkar ovan nämnda faktorer på ett eller annat sätt. Resultatet visar också att digitala enheter kan påverka koncentrationen och stress, vilket också kan tas upp i biologiundervisningen, men även i allmänhet inom skolan. Utifrån elevernas uppfattningar kan lärare möta eleverna i både hanteringen av och undervisningen om digitala enheter. Denna studie kan förhoppningsvis få de som arbetar inom skolans värld att reflektera över hur digitala enheter kan bemötas både inom och utanför biologiundervisningen.
Samtidigt behöver forskning, lärarutbildning och lärare i skolan problematisera digitaliseringen. Digitala enheter ger fantastiska möjligheter, men det ger också stora utmaningar. Inom skolan finns det flera synsätt kring digitaliseringen – ibland möts digitala enheter med en optimism och används i hög utsträckning, men i andra fall finns också en motsträvighet. Lärare behöver fundera över när digitala enheter lämpliga eller mindre lämpliga att använda i undervisningen. De som ser med positiva ögon på den ökade digitaliseringen i skolan behöver våga kritiskt granska den, för att se att allt är inte av godo, lika väl som de som möter digitaliseringen endast med skepticism och negativitet behöver se möjligheterna den skapar. Denna konstruktivt kritiska syn behöver sedan nå ner till biologiundervisningen om hälsa, men även diskuteras redan i lärarutbildningen. Utifrån mina erfarenheter skulle lärarutbildningen behöva behandla digitaliseringen mer, och belysa både för- och nackdelar, särskilt med tanke på att digitaliseringen redan implementerats i skolan.
Det är viktigt att ge eleverna en nyanserad bild av hur digitala enheter påverkar deras hälsa och att poängtera att många gånger kan vi inte med säkerhet veta hur digitala enheter påverkar oss ännu och då är källkritik extra viktigt. Forskningen om digitala enheter går att vinkla både negativt och positivt just eftersom de är exempel på komplexa system. Därför går det inte att utgående från en enda studie ta beslut som påverkar många. Det behövs även fler kvalitativa studier kopplat till elever och digitala enheter där man går in mer ingående på olika delar, till exempel endast elevers sömn kopplat till digitala enheter, för att se bakomliggande faktorer i större utsträckning. Det skulle även vara intressant att jämföra en mobilfri skola med en skola där mobiltelefoner är tillåtna för att tydligare se hur digitala enheter påverkar eleverna i skolan.
8 Referenser
Allwood, C.M., & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för
psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I: Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (Andra, utökade upplagan) Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018a). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018b). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur
Dwyer, R., Kushlev, K. & Dunn, E. (2018) Smartphone use undermines enjoyment of face-to-face social interactions. Journal of Experimental Social Psychology, 78:233–9. Ekblom Bak, E., Ekblom, Ö., Andersson, G., Wallin, P., Söderling, J., Hemmingsson, E. & Ekblom, B. (2018). Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 29(2), 232-239. doi: 10.1111/sms.13328.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I: Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (Andra, utökade upplagan) Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten (2018) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 – grundrapport. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/ Gladius, J., Sowmiya, K., Vidya, D., Archana, L., Roseline, F. (2018) A study of mobile phone usage on sleep disturbance, stress and academic performance among medical students in Tamil Nadu. International Journal of Community Medicine and Public Health, 5(1), 365-368.
Harwood, J., Dooley, J., Scott, A. & Joiner, R. (2014) Constantly connected: the effects on smart-devices on mental health. Computers in Human Behavior, 34, 267-272. Johansson, B., & Svedner, P-O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. (Tredje upplagan) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje, reviderade, upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986) Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Studentlitteratur: Lund. Nationalencyklopedin, (2019) Beroende.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/beroende (hämtad 2019-04-19)
Park, N. & Lee, H. (2012). Social implications of smartphone use: Korean college students' smartphone use and psychological well-being. Cyberpsychology, Behavior and Social Networking, 15(9), 491-7. doi: 10.1089/cyber.2011.0580.
Przybylski, A., & Weinstein, N. (2017). A large-scale test of the goldilocks hypothesis: quantifying the relations between digital-screen use and the mental well-being of adolescents. Psychological Science, 28(2), 204-215.
Raustorp, A., & Fröberg, A. (2018), Comparisons of pedometerdetermined weekday physical activity among Swedish school children and adolescents in 2000 and 2017 showed the highest reductions in adolescents. Acta Paediatrica, doi:10.1111/apa.14678 Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2017). Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?i d=2575 (hämtad: 2019-06-10).
Socialstyrelsen (2017) Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-vuxna/
Thomée, S., Härenstam, A. & Hagberg, M. (2011) Mobile phone use and stress, sleep disturbances, and symptoms of depression among young adults, a prospective cohort study. BMC Public Health 201111:66. doi: 10.1186/1471-2458-11-66
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Twenge, J. & Campbell, K. (2018). Associations between screen time and lower psychological well-being among children and adolescents: evidence from a population-based study. Preventive Medicine Report, 12, 271-283. oi:10.1016/j.pmedr.2018.10.003 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Yang, F., Helgason, A., Sigfusdottir, I-D. & Kristjansson, A. (2013). Electronic screen use and mental well-being of 10–12-year-old children, European Journal of Public Health, 23(3), 492–498. doi: 10.1093/eurpub/cks102
Warzacha, K. & Pawlak, A. (2017) Pathological use of mobile phones by secondary school students. Archives of Psychiatry and Psychotherapy, 1, 27-36.