I detta kapitel presenteras studiens slutsatser samt förslag på framtida forskning.
Syftet med denna studie var att skapa en bild av hur de svenska UH-biblioteken arbetar med att stödja utvecklingen av sina studenters IK via sina hemsidor. För att göra detta användes tre forskningsfrågor:
Vilka redskap och tjänster använder sig Sveriges UH-bibliotek av för att stödja utvecklingen av sina studenters informationskompetens?
Vilka likheter och skillnader går att identifiera hos UH-bibliotekens arbetsmetoder?
Hur kan UH-bibliotekens förutsättningar influera deras arbete med studenternas informationskompetens?
Majoriteten av Sveriges UH-bibliotek använder sig av ett flertal olika redskap och tjänster i sitt arbete med att stödja utvecklingen av sina studenters IK. De som identifierades i denna studie var:
Styrdokument
Högskolelagen
Erbjuder utbildning
Personlig assistans
Interaktiva guider
Icke-interaktiva guider
Länkar till externa resurser
Ett antal likheter och skillnader upptäcktes i arbetsmetoderna. Majoriteten av biblioteken använde sig av icke-interaktiva guider, erbjöd personlig assistans och utbildning samt länkade till externa resurser. Betydligt färre av dem använde interaktiva guider eller hänvisade till högskolelagen, och medan många hade styrdokument så var det också en relativt stor del av dem som inte hade det. I vilken grad dessa redskap och tjänster förekom på ett UH-biblioteks hemsida verkade influeras av ett flertal olika faktorer. De som verkade ha störst påverkan på bibliotekens verksamhet var huruvida bibliotekets huvudman var staten eller en enskild organisation, hur stort lärosätet var, vilken typ av lärosäte biblioteket tillhörde och om det fanns ett styrdokument eller inte.
Dessa faktorer kunde till viss del förklara många av de likheter och skillnader som uppmättes, men ett antal frågor kring UH-bibliotekens arbete med studenternas IK kvarstår.
Överlag så verkar UH-biblioteken i Sverige bedriva en stor mängd IK-relaterat arbete via sina hemsidor. De verkar även ha en liknande uppfattning om vilka kompetenser en student behöver besitta för att vara informationskompetent i en högre
utbildningskontext. Skillnader existerar, särskilt mellan statliga och enskilda bibliotek, men de använder sig i många fall av liknande verktyg och majoriteten av guiderna behandlar samma aspekter av IK. En viss enhetlighet kan därmed ses, trots att en minoritet av biblioteken hänvisar till högskolelagen, som är det enda normerande dokument som existerar på nationell nivå.
7.1. Förslag till framtida forskning
Denna studie har belyst ett antal fenomen som vore intressanta att forska vidare i. Ett av dessa är de bibliotek som erbjöd få eller inga av de tjänster och redskap som
identifierades i undersökningen. Det vore värdefullt med en mer detaljerad studie som granskar dessa bibliotek mer ingående för att finna orsakerna till detta. Eftersom det gick att se ett samband mellan förekomsten av styrdokument och mängden övriga tjänster på bibliotekshemsidorna vore det även intressant med en studie som identifierar innehållsmässiga skillnader i dessa, för att se ifall de har en inverkan på hemsidornas innehåll.
Det vore även intressant att undersöka om biblioteken samarbetar med varandra kring frågor som rör IK, och hur detta samarbete i så fall ser ut, eftersom många bibliotek har ett liknande innehåll på sina hemsidor och dessutom i många fall länkar till varandra.
Många bibliotek länkade också till externa resurser, och en analys av dessa skulle kunna ge en rikare bild av vilket webbaserat innehåll som UH-biblioteken tillhandahåller.
Eftersom denna studie var begränsad till det material som fanns offentligt tillgängligt på UH-bibliotekens hemsidor skulle det också vara värdefullt att genomföra en mer
fördjupad studie vid några lärosäten, för att få en mer detaljerad bild av vilka verktyg och metoder de använder sig av för att stödja utvecklingen av sina studenters IK.
8. Källförteckning
American Library Association (1989). Presidential committee on information literacy:
Final report. Hämtad 11 april, 2016, från
http://www.ala.org/acrl/publications/whitepapers/presidential
Association of College & Research Libraries. (2016). Framework for information literacy for higher education. Hämtad 14 april, 2016, från
http://www.ala.org/acrl/sites/ala.org.acrl/files/content/issues/infolit/Framework_ILHE.p df
Berelson, B. (1952). Content analysis in communication research. Glencoe, Illinois:
Free Press.
Bruce, C. (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide: Auslib Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, Övers. 2. [rev.] uppl.).
Malmö: Liber.
Carlson, J. & Kneale, R. (2011). Embedded librarianship in the research context:
Navigating new waters. College & Research Libraries News 72(3), 167-170. Från http://crln.acrl.org/content/72/3/167.full
Chartered Institute of Library and Information Professionals. (2015).
Information literacy - Definition. Hämtad 11 april, 2016, från
http://www.cilip.org.uk/cilip/advocacy-campaigns-awards/advocacy- campaigns/information-literacy/information-literacy
Corrall, S. M. (2007). Benchmarking strategic engagement with information literacy in higher education: towards a working model. Information Research, 12(4). Från
http://www.informationr.net/ir/12-4/paper328.html
Gellerstam, G. (2002). Kvalitetsutveckling och kvalitetsmodeller för högskolans bibliotek. (Högskoleverkets rapportserie 2002:6 R). Stockholm: Högskoleverket.
Gärdén, C. (2014). Vuxenstuderande och informationskompetens. I J. Rivano Eckerdal
& O. Sundin (red.), Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi (s. 63-76). Stockholm: Svensk biblioteksförening.
Hansson, B. & Rimsten, O. (2005). Someone else’s job (2, uppl.). Örebro: Örebro universitet, Universitetsbiblioteket.
Kungliga Biblioteket. (2016). Biblioteksstatistik. Hämtad 2016-04-22 från http://bibstat.kb.se/reports
Limberg, L., & Alexandersson, M. (2010). Learning and information seeking. I M.
J. Bates & M. N. Maack (Red.), Encyclopedia of Library and Information Sciences (3. uppl., s. 3252-3262). New York, NY: Taylor and Francis
Limberg, L., Sundin, O., & Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på
informationskompetens. I J. Hedman & A. Lundh (Red.), Informationskompetenser:
Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker (s. 36- 65). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Limberg, L., Sundin, O., & Talja, S (2012). Three Theoretical Perspectives on Information Literacy. Human IT 11(2), 91-128. Från http://etjanst.hb.se/bhs/ith/2- 11/llosst.pdf
Lloyd, A., Kennan, M.A., Thompson, K.M. & Qayyum, A. (2013). Connecting with new information landscapes: information literacy practices of refugees. Journal of Documentation, 69(1), 121-144. doi:10.1108/00220411311295351
Mi, M. (2015). Expanding librarian roles through a librarian initiated and
facilitated faculty learning community. Journal of Library Administration, 55(1), 24-40. doi:10.1080/01930826.2014.978683
Neuendorf, K. A. (2002). The Content Analysis Guidebook. California: Sage Publications Inc.
Neuman, L. W. (2006). Social Research Methods. Boston: Pearson/AandB.
Pilerot, O. (2009). Högskolestudenters informationskompetens. I J. Hedman & A.
Lundh (Red.), Informationskompetenser: Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker (s. 108-132). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Pritchard, P. A. (2010). The embedded science librarian: Partner in curriculum design and delivery. Journal of Library Administration, 50(4), 373-396.
doi:10.1080/01930821003667054
Rothera, H. (2015). Picking up the cool tools: working with strategic students to get bite-sized information literacy tutorials created, promoted, embedded, remembered and used. Journal of Information Literacy, 9(2), 37-61.
http://dx.doi.org/10.11645/9.2.2033
Scott, J. (1990). A matter of record. Cambridge: Polity.
SFS 1992:1434. Högskolelagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Snavely, L. (2005). Visual images and information literacy. Reference & User Services Quarterly, 45(1), 27-32. Hämtad från
http://search.proquest.com/docview/217878974/fulltextPDF/9F0D38DB2A38495EPQ/1
?accountid=9670
Spurgin, K. M., & Wildemuth, B. M. (2009). Content analysis. I B. M. Wildemuth (Red.), Applications of social research methods to questions in information and library science (s. 297-307). Westport, Conn: Libraries Unlimited.
Statistiska Centralbyrån. (2015). Registrerade studenter läsåren 1977/78-2014/15 efter universitet/högskola och kön. Hämtad 2016-04-22 från
http://www.scb.se/uf0205/#c_li_76736
Stiwinter, K. (2013). Using an interactive online tutorial to expand library instruction.
Internet Reference Services Quarterly, 18(1), 15-41. doi:
10.1080/10875301.2013.777010
Stonebraker, I., Robertshaw, M. B., & Moss J. D. (2016). Student see versus student do: A comparative study of two online tutorials. TechTrends, 60(2), 176-182. doi:
10.1007/s11528-016-0026-7
Sundin, O. (2005). Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandling om bibliotekariers professionella expertis. HumanIT, 7 (3), ss. 109-168.
Säljö, B. (2000). Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Norstedts.
Universitetskanslerämbetet. (2015). Universitet och högskolor (Rapport 2015:8).
Hämtad från
http://www.uka.se/download/18.6e65a54814c9d64344d17c3c/1454413122678/arsrappo rt-2015.pdf
Yang, S. (2009). Information literacy online tutorials: an introduction to rationale and technological tools in tutorial creation. The Electronic Library, 27(4), 684-693.
http://dx.doi.org/10.1108/02640470910979624
Yang, Q. S., & Dalal, A. H. (2015). Delivering virtual reference services on the Web: An investigation into the current practice by academic libraries. Journal of Academic Librarianship, 41(1), 68-86. doi:10.1016/j.acalib.2014.10.003
Bilaga 1 Observationsschema
Fakta om lärosätet
Universitet Högskola Konstnärlig Högskola
Statligt Enskild
Bibliotekets driftskostnad Antal undervisningstimmar Antal studenter Antal anställda på biblioteket Antal besök på bibliotekets
hemsida
Antal digitala pedagogiska resurser
Innehåll på hemsida
Interaktiv guide Icke-interaktiv guide
Sökhjälp Sökhjälp
Källkritik Källkritik
Referenshantering Referenshantering
Vetenskapligt skrivande Vetenskapligt skrivande Länk till extern resurs
Högskola/universitet i Sverige Högskola/universitet i annat land Annan resurs
Namn på lärosätet Grundades
Styrdokument Högskolelagen Erbjuder utbildning Personlig assistans