I den här studien har vi försökt belysa och kartlägga hur en del av det rättsliga styrmedlet miljöbedömning används i svensk förvaltning med utgångspunkt från proceduren för behovsbedömning av detaljplaner.
Studien ger en indikation om att verkningsgraden hos miljöbedöm ningar som styrmedel är lägre än vad som var den ursprungliga intentionen. Slutsatserna av studien kan sammanfattas med att:
• kommunerna följer i mycket liten utsträckning bestämmelserna i MKB förordningen inklusive förordningens bilaga 4 vid bedömningar av bety dande miljöpåverkan,
• det finns vägledning från olika aktörer, men den är inte koordinerad i alla delar,
• de studerade kommunerna använder i högre utsträckning Boverkets handbok och SKLs checklistor än Natur vårds verkets handbok, • beroende på vilka sökord som används vid sökningar på internet är
Natur vårds verkets handbok och allmänna råd inte lätta att hitta, • det är oftast personer med planbakgrund som genomför behovs
bedömningarna i kommunerna,
• det går inte att urskilja någon tydlig geografisk skillnad i kvaliteten av behovsbedömningar,
• behovsbedömningarnas kvalitet beror troligen mest på kunskapen och inställningen hos den enskilde som gör bedömningen.
Ur diskussionerna och slutsatserna ovan har följande rekommendationer for mulerats för att skapa förutsättningar för bättre behovsbedömningar:
• det behöver arbetas fram konkreta och verksamhetsanpassade för klaringar av kriterierna i bilaga 4 (dessa finns idag i Natur vårds verkets handbok och allmänna råd men behöver utvecklas vidare),
• en standardiserad checklista som uppfyller alla bestämmelser och ”best practice” inom området behöver utarbetas (det finns idag en checklista i Natur vårds verkets handbok men den behöver kompletteras med en genomgång av planernas karaktäristiska egenskaper),
• Natur vårds verkets handbok och webbsida om miljöbedömning på inter net behöver taggas med relevanta sökord,
• Natur vårds verket behöver se över andra sätt att öka träffarna på hand boken genom diskussioner med ägarna av de större sökmotorerna (till exempel Google och Bing) för att de ska prioritera sökningar som kopp lar till handboken,
• en utbildning om bedömning av betydande miljöpåverkan av detalj planer riktad till planhandläggare på kommunerna men även konsulter som arbetar med att ta fram underlag och bedömningar bör utarbetas,
• arbetet med att utveckla miljöbedömning som styrmedel behöver koordi neras med Boverket, SKL och länsstyrelserna för att ge en bred förståelse för verktyget och samtidigt eliminera risken för dubbelstandarder.
8 Referenser
BEATTIE, R. B. 1995. Everything you already know about EIA (but don’t often admit). Environmental Impact Assessment Review, 15, 109117. BOVERKET 2006. Miljöbedömningar för planer enligt plan och bygglagen – en vägledning. Karlskrona.
BOVERKET. 2015. Få detaljplaner miljöbedöms [Online]. Karlskrona: Boverket. Available: http://www.boverket.se/sv/PBL kunskapsbanken/uppfoljning1/Statistik/StatistikDetaljplaner/
MiljobedomningarMKBfordetaljplan/ [Accessed 16 Februari 2015]. COUNTRYSIDE COUNCIL FOR WALES 2007. Strategic Environmental Assessment, Guidance for Practitioners, SEA Topic: Material Assets. In: BRANNIGAN, C., GARDNER, R. & HARMER, C. (eds.).
EUROPA DOMSTOLEN 1996. Judgment of the Court of 24 October 1996. Aannemersbedrijf P.K. Kraaijeveld BV e.a. v Gedeputeerde Staten van Zuid Holland. Reference for a preliminary ruling: Raad van State – Netherlands. Environment Directive 85/337/EEC Assessment of the effects of certain public and private projects. . Case C-72/95. European Court Reports 1996 I05403.
EUROPEISKA UNIONEN 2001. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och pro grams miljöpåverkan. Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 197/30. EUROPEISKA UNIONENS KOMMISSION 2004. Genomförande av direk tiv 2001/42 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan Luxemburg: Generaldirektoratet miljö.
EUROPEISKA UNIONENS KOMMISSION 2009. Study concerning the report on the application and effectiveness of the SEA Directive (2001/42/EC) Final report. DG Env.
FAITHELL, C., STENÉRUS, M.L. & NILSSON, S. 2011. Materiella till gångar Definition och bedömningsgrunder. Stockholm (opublicerad): WSP och Trafikverket.
FAITHELL, C., STENÉRUS, M.L. & NILSSON, S. 2012. Vad är betydande miljöpåverkan och hur bedömer man det? Bedömningsgrunder för bety dande miljöpåverkan av kommunala planer. Stockholm: KTH, Mark och vat tenresurser, Natur vårds verket, WSP Samhällsbyggnad.
HILDINGRYDEVIK, T., EMMELIN, L., MARKUS, E. & JOHANNESSON, M. 2013. Alternativ i miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning – en pilotstudie (Alternatives in Stockholm: Blekinge Institute of Technology and Swedish Environmental Protection Agency.
HÖRNBERGLINDGREN, C. 2005. Miljökonsekvensbedömningar som
rättsligt verktyg för hållbar utveckling (Environmental Impact Assessment as a judicial tool for sustainable development). PhD, Umeå University.
JANSSON, M. & KILEBRAND, S. 2013. Betydande miljöpåverkan? Hur
redovisar kommuner sin bedömning om detaljplaner kan medföra betydande miljöpåverkan? . MSc, KTH.
KONTIC, B. 2000. Why are some experts more credible than others?
Environmental Impact Assessment Review, 20, 427434.
KRIPPENDORFF, K. 1980. Content Analysis, Beverly Hills, Calif., Sage Publications.
KVALE, S. 1996. An Introduction to Qualitative Research Interviewing, Thousand Oaks, Sage.
LAWRENCE, D. P. 1993. Quantitative versus qualitative evaluation: a false dichotomy? Environmental Impact Assessment Review, 13, 311.
LAWRENCE, D. P. 2011. Impact significance determination – Back to basics.
Environmental Impact Assessment Review, 27, 755769.
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN 2007. Miljöbedömningar av planer. Malmö.
LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN. 2015a. Behovsbedömning [Online]. Available: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/samhallspla neringochkulturmiljo/planfragor/miljobedomning/behovsbedomning/Pages/ default.aspx [Accessed].
LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN. 2015b. Behovsbedömning [Online]. Available: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/
SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplaneringochkulturmiljo/planfragor/ miljobedomning/behovsbedomningwebb.pdf [Accessed 18 februari 2015]. LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN. 2015. Exempel på behovs-
bedömnign [Online]. Available: http://www.lansstyrelsen.se/varmland/
SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplaneringochkulturmiljo/planfragor/ detaljplaner/Exempelp%C3%A5behovsbed%C3%B6mning.pdf [Accessed 18 februari 2015].
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN. 2015. Miljöbedömning
för planer och program [Online]. Available: http://www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland/Sv/samhallsplaneringochkulturmiljo/planochbyggfragor/ planeringsunderlag/Pages/Miljobedomning_for_planer_och_program.aspx [Accessed 18 februari 2015].
MERRIAM, S. B. 1998. Fallstudien som forskningsmetod (Case Study
MILLBERG, E. 2008. Betydande miljöpåverkan - behovsbedömning av detalj-
planer Lunds Universitet.
NATURVÅRDSVERKET 2009. Handbok med allmänna råd om miljöbedöm ning av planer och program. Stockholm.
NATURVÅRDSVERKET 2012a. Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Stockholm.
NATURVÅRDSVERKET 2012b. Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Stockholm.
OLAUSSON, I., OSCARSSON, A. & PALM, I. 2004. MKB för detaljplan – användning och kvalitet. Uppsala: MKB Centrum, SLU.
SFS 1998:808 Miljöbalk.
SFS 1998:905 Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar.
TYSKENG, S., NORD, D. & OELREICH, J. V. 2010. Miljöbedömning av kommunala energi, avfalls och översiktsplaner. Opublicerad, Natur vårds verket. Stockholm.
WEBER, R. P. 1990. Basic Content Analysis, Newbury Park, Sage Publications Inc.
WESTERLUND, S. 1999. Hur MKB växte fram och utvecklades i USA. Available: http://www.imir.com/svenska/mkbhist1.pdf.
WOOD, G. & BECKER, J. 2007. Discretionary Judgement in Local
Planning Authority Decision Making: Screening Development Proposals for Environmental Impact Assessment. Journal of Environmental Planning and
Management, 48, 349371.
WÄRNBÄCK, A. & HILDINGRYDEVIK, T. 2009. Cumulative effects in Swedish EIA practice — difficulties and obstacles. nvironmental Impact
Assessment Review, 29, 107–115.
ÅKERSKOG, A. 2009. Implementering av miljöbedömningar i Sverige – från
EG-direktiv till kommunal översiktlig planering (Implementation of SEA in Sweden - from the EU Directive to municipal comprehensive planning).