Studien har visat att våldsutsatta kvinnor beskrivs som anonyma, rädda eller som objekt i motsats till männen som porträtteras som subjekt med makt. Det framkommer en bild av en viss typ av våldsförövare och våldet anses inte kunna hänga samman med att älska någon. Resultatet tyder på en fascination vid våldet och detaljerna samtidigt som kopplingen mellan den som utövat våldet och ansvaret för våldet ofta är svag. Våldet kopplas ofta till själva relationen och kan beskrivas som extrema våldshandlingar. Texten i nyhetsartiklarna är både uttryck för diskurser och bidrar till att skapa och upprätthålla diskurser. Den som publicerar texter om våld i nära relationer, oaktat om det handlar om nyhetsrapportering eller någon annan typ av text, har utifrån detta en del i vilka diskurser som finns kring problemet. Hur problemet ramas in och förstås har betydelse för hur det tacklas i såväl socialt arbete som i andra sammanhang. Vidare forskning kring hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer uppfattas av befolkningen i Sverige, för att se hur dessa uppfattningar förhåller sig till de diskurser som visats i denna studie, skulle kunna fördjupa förståelsen av diskurserna och problemet. Vidare kan förståelsen för våld i nära relationer kanske fördjupas med hjälp av ytterligare forskning om diskurser kring fenomenet i andra parkonstellationer än de som studerats i denna studie. I denna studie har den sociala praktiken inte analyserats och det kan tänkas att vidare forskning behövs för att i större utsträckning undersöka hur diskurser som manifesteras i nyhetsrapportering påverkar olika områden i samhället och vilka sociala konsekvenser som diskurserna får.
46
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. Uppl., s. 8-16). Stockholm: Liber
Angelöw, B., & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur
Boranijašević, M. (2018). Sensationalism in Reporting on Domestic Violence. European Researcher, 9(3), 194–202. Doi: 10.13187/er.2018.3.194
Boréus, K. (2015a). Diskursanalys. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. Uppl., s. 176-190). Stockholm: Liber
Boréus, K. (2015b). Texter i vardag och samhälle. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. Uppl., s. 157-175). Stockholm: Liber
BRÅ, (2020). Våld i nära relationer. Hämtad 13 september, 2020, från BRÅ, https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur
Cullen, P., O’Brien, A., & Corcoran, M. (2019). Reporting on domestic violence in the Irish media: an exploratory study of journalists’ perceptions and practices. Media, Culture & Society, 41(6), 774–790. Doi: 10.1177/0163443718823141
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler: Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4. Uppl.). Lund: Studentlitteratur
Elofsson, S. (2005). Kvantitativ metod: Struktur och kreativitet. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 59–89). Lund:
Studentlitteratur
Enander, V. & Nilsson, M. (2019). Socialtjänstens ansvar. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor: Samhällets ansvar (4. Uppl., s. 199-236). Lund: Studentlitteratur.
Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity Fairclough, N. (1995). Media discourse. London: Hodder Education
Fairclough, N. (2010). Critical discourse analysis: The critical study of language (2nd ed.). Harlow: Longman
Fairclough, N. (2015). Language and power (3rd ed.). London: Routledge
Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer: En nationell kartläggning (Rapport 2014:8). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
47 Hoppstadius, H. (2020a). Mäns våld mot kvinnor: Diskurser och kunskap i det sociala arbetets praktik (Doktorsavhandling, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete). Från http://miun.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1382198/FULLTEXT01.pdf
Hoppstadius, H. (2020b). Representations of Women Subjected to Violence: A Critical Discourse Analysis of Study Guides in Social Work. Affilia: Journal of Women & Social Work, 35(1), 89–104. Doi: 10.1177/0886109919872968
Isaacs, D. H. (2016). Social representations of intimate partner violence in the South African media. South African Journal of Psychology, 46(4), 491–503. Doi:
10.1177/0081246316628815
Johnsson-Latham, G. (2019). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor – Samhällets ansvar (4. Uppl., s. 21-56). Lund: Studentlitteratur.
Kantar Sifo. (2019). Räckviddsrapport: Orvesto Konsument (2019:3). Stockholm: Kantar Sifo. Från:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvest o_konsument_2019_3_5.pdf
Kunosson, C. (2019). Ideella organisationer. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor – Samhällets ansvar (4. Uppl., s. 357-369). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur
Leung, L.-C. (2019). Deconstructing the Myths About Intimate Partner Violence: A Critical Discourse Analysis of News Reporting in Hong Kong. Journal of Interpersonal Violence, 34(11), 2227–2245. Doi: 10.1177/0886260516660298
Lloyd, M., & Ramon, S. (2017). Smoke and mirrors: UK newspaper representations of intimate partner domestic violence. Violence Against Women, 23(1), 114–139. Doi: 10.1177/1077801216634468
Medieombudsmannen, (u.å). Publicitetsregler: Etik för press, radio och tv. Hämtad 13 september, 2020, från Medieombudsmannen,
https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/
NCK, (u.å). Ämnesguider om våld i nära relationer. Hämtad 13 september, 2020, från NCK, https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/ Nevelius, E., & Sandell, K. (2019). Mediebevakningen av mäns våld mot kvinnor. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor – Samhällets ansvar (4. Uppl., s. 371-391). Lund: Studentlitteratur.
Pepin, J. R. (2016). Nobody’s business? White male privilege in media coverage of intimate partner violence. Sociological Spectrum, 36(3), 123–141. Doi:
48 Richards, T. N., Gillespie, L. K., & Smith, M. D. (2011). Exploring News Coverage of Femicide: Does Reporting the News Add Insult to Injury? Feminist Criminology, 6(3), 178–202. Doi: 10.1177/1557085111409919
SFS 1993:100. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Simons, M., & Morgan, J. (2017). CHANGING MEDIA COVERAGE OF VIOLENCE AGAINST WOMEN: Changing sourcing practices? Journalism Studies, 19(8), 1202– 1217. Doi: 10.1080/1461670X.2016.1266279
Skr. 2016/17:10. Makt, mål och myndighet – Feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Riksdagen. Från
https://www.regeringen.se/4ace09/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartement et/jamstalldhet/makt-mal-och-myndighet---feministisk-politik-for-ett-jamstallt-
samhalle-skr.-2016_17-10.pdf
Smith, A. L., Bond, C. E. W., & Jeffries, S. (2019). Media discourses of intimate
partner violence in Queensland newspapers. Journal of Sociology, 55(3), 571–586. Doi: 10.1177/1440783319837612
Sohlberg, P., & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod (3. Uppl.). Stockholm: Liber
Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. Uppl., s. 17-31). Stockholm: Liber
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Wozniak, J., & McCloskey, K. (2010). Fact or Fiction? Gender Issues Related to
Newspaper Reports of Intimate Partner Homicide. Violence Against Women, 16(8), 934- 952. Doi: 10.1177/1077801210375977
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 55-67). Stockholm: Liber
49