Denna studie avsåg att granska i vilken utsträckning och i vilket syfte handläggare i ett svenskt län, använder bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Det resultat som framkom var att respondenterna använder varierade bedömningsinstrument i olika hög utsträckning. Majoriteten av respondenterna använder verktyget i upp till 50 % av sina ärenden. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Dessutom främjas kommunikationen mellan klient och behandlare. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns till viss del i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas ändå tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Bedömningsinstrument kan heller inte användas på alla på grund av substanspåverkan, förståndshandikapp eller att de har gjort det tidigare vid flera tillfällen och inte intresserade att delta. Den statliga intentionen att kvalitetssäkra missbruksvården i syfte att skapa en evidensbaserad kunskapsbank är välkänt bland respondenterna. Samtidigt som undersökningen visar att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument.
Författarna har identifierat olika problemområden, vilket det största är bristerna i kvalitetssäkringen på grund av en otillräcklig användning av bedömningsinstrument. Vad är det som krävs av socialtjänsten för att rekommendationerna i nationella riktlinjer ska gälla fullt ut. Räcker det med riktlinjer för att de olika huvudmännen som finns inom missbruksvården skall fördela resurserna på ett fördelaktigt sätt (Socialstyrelsen, 2007). Som vidare forskning skulle detta problemområde vara intressant att studera vilket i sin tur skulle bidra till ökad evidensbaserad kunskap.
REFERENSLISTA
4M ADDIS: http://www.addis.se/addis.asp?pgid=7&ppgid=-1 Hämtad 2008-12-09
Abrahamsson, Maria & Tryggvesson, Kalle (2008). Användning av bedömningsinstrument i
missbruksvården –En nationell kartläggning och fallstudie av två län. Socialstyrelsen
2008:108-2
Alexanderson, Karin (2006). Vilja Kunna Förstå – om implementering av systematisk
dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. Tryck: DocuSys, V Frölunda
4/2006. issn 1651-145x. isbn 91-7668-477-6
Andersson, Bengt-Erik (1985). Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju- och enkätteknik. Kristianstads Boktryckeri AB: Kristianstad
Andréasson, Sven; Tengvald, Karin; Berglund, Mats; Bergmark, Anders; Oscarsson, Lars & Öjehagen, Agneta (2007). Dokumentation inom missbruksvården – Behandlingsarbete,
Metodutveckling och Utvärdering. Socialstyrelsen. IMS (Institution för utveckling av
metoder i socialt arbete). 2007-123-3.
Berglund Mats; Andréasson Sven; Bergmark, Anders; Oscarsson, Lars; Tengvald, Karin & Öjehagen, Agneta (2007). Dokumentation inom missbruksvården – Behandlingsarbete,
Metodutveckling och Utvärdering. Socialstyrelsen. IMS (Institution för utveckling av
metoder i socialt arbete). 2007-123-3.
Bergmark, Åke, & Lundström, Tommy (1998). Metoder i socialt arbete. Om insatser och arbetssätt isocialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift nr 4. Bilson, Andy (2005). Evidence-based practice in social work. London: Whiting & Birch.
ISBN: 1 86177 047 2.
Blomqvist, Jan (1991). Rätt behandling till rätt klient - ingen enkel match. FoU-rapport, 1991:14
Blomqvist, Jan, & Oscarsson, Lars (2006). Att utvärdera behandlingseffekter vid alkoholmissbruk. Några metodfrågor och deras implikation för behandlings och riktlinjearbete. I Faktaunderlag till Nationella riktlinjer för missbruks- och
beroendevård. Socialstyrelsen april 2006
Blomqvist, Jan, & Wallander, Lisa (2005). Vad styr vårdvalen?: en faktoriell survey av
faktorer som predicerar val av insats inom socialtjänstens missbruksvård. FoU-rapport.
2 005:3. Stockholm
Butler, Stephen F. (2004). The bath water or the baby?Addiction, 99,411-418
Cheers, Deirdre Anne, (2006). Evidence Based Practice in Out-Of-Home Cere. http://ses.library.usyd.edu.au/handle/2123/1633 Hämtad 2008-12-03
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur: Lund
Engström, Christer (2005). Implementation and evaluation of the Addiction Severity Index
(ASI) in social services. Doctoral dissertation from the Department of Psychology, Umeå University, S-901 87 UMEÅ, Sweden: ISBN: 91-7305-927-7.
Fenton R. Lisa; Caroll, M. Kathleen; Cecero, J. John; Frankforter L. Tami; Nich, Charla (2001). Perspective is everything.The Journal of Psychotherapy Practice and Research
10:262-268
Gambrill, Eileen (1999). Evidence-Based Practice: An Alternative to Authority Based Practice.
Families in Society, Vol. 80, No. 4,
Greenfield, Thomas K. (2004). The ASI: Is the glass half empty or altogether brimming over?
Addiction, 99 411-418
Hersoug, Anne Grete; Havik, E. Odd; Hoglend, Per; Monsen, T. Jon (2001). Quality of Working Alliance in Psychotherapy.The Journal of Psychotherapy Practice and Research
10:205-216
Holme, Idar Magne, & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
IMS (2008). Metodguiden, Institutet för metod för utveckling av metoder i socialt arbete. http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/socialt_arbete/IMS/specnavigation/Missbruk/bed omningsmetoder/ Hämtad 2008-08-15.
Malmström, Ulf (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Nordisk
alkohol- & narkotikatidskrift Vol.24:(5): 504-509 Helsingfors.
Marlow, Christine (2005). Research Methods for generalists social work. Canada: Brooks/Cole
Melin, Ann-Gerd, & Näsholm, Christina (1998). Behandlingsplanering vid missbruk. Lund: Studentlitteratur.
Mäkelä, Klaus (2004). Studies of the reliability and validity of the Addiction Serverity Index
Addiction.99, 398-410
Nyström, Siv (red), Ekblom, Gunnel; Engström, Christer; Jäderland, Anneli; Kronqvist, Anna-Lena & Lood, Christel (2003). Metoder för missbrukarvården. Socialstyrelsen. CUS-skrift 2003-112-4.
Sackett, David L; Rosenberg, William M C; Gray, Muir J A; Haynes, Brian R & Scott, W. (1996). Evidence based medicine: what it is and what it isn´t. British Medical Journal 1996; 312:71-72
Schippers, Gerard M.; Broekman, Theo G.; Koeter Maarten WJ. & Van Den Brink, Wim (2004). The addiction severity index as a first generation instrument: commentary on ”studies of the reliability and validity of the ASI” by K. MÄKLEÄ. Addiction. 99 411- 418
Socialstyrelsen (2005). Social tillsyn 2004. Resultat av länsstyrelsernas tillsyn. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för
socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008a). Addis – Alkohol Drog Diagnos Instrument. http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/socialt_arbete/IMS/specnavigation/Missbruk/b edomningsmetoder/ADDIS_Alkohol_Drog_Diagnos_Instrument.htm Hämtad 2008-12- 09
Socialstyrelsen (2008b). Nya riktlinjer ska göra missbruksvården bättre. http://www.socialstyrelsen.se/Aktuellt/Nyheter/2007/Q1/pressm070216.htm. Hämtad 2008-10-06
Socialstyrelsen (2008c). Social tillsyn 2004. Resultat av länsstyrelsens tillsyn. http://www.socialstyrelsen.se/Aktuellt/Nyheter/2005/Q2/Nyhet+2005-06-17+-+2.htm Hämtad 2008-12-18
Sorensen, James, E.; Elzey, James & Faith, Stuart (2006). Making the Addiction Severity Index User Friendly: An Electronic Display of Client Outcomes Using Shareware. The
national rural alcohol and drug abuse network awards for excellence 2004 Submitted and Award-Winning Papers. Technical Assistance Publication (TAP) nr: 28 U.S.
SOU 1994:27. Alkoholpolitiska kommissionen (1994). Vård av alkoholmissbrukare. Delbetänkande. Stockholm: Fritzes.
SOU 2005:82. Personer med tungt missbruk :stimulans till bättre vård och behandling :
betänkande av Utredningen om en vårdöverenskommelse om missbrukarvården.
Stockholm: Fritzes.
SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten– till nytta för brukaren:
Betänkande av Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst. Stockholm:Fritzes. Stenius, Kerstin (2004). The Joker. Addiction. 99, 411-418
Strandlund, Cecilia (2008). ASI i Jönköpings län – en kartläggning av socialtjänstens
användning av ASI-metoden i Jönköpings läns kommuner. LUPPEN – Lärande,
forskning & Utveckling ur Praktikens Perspektiv. Jönköpings län http://www.hhj.hj.se/upload_dir/b52b8dcee7fc11370362555064d1e02d.pdf Hämtad 2008-12-18
Taylor, M Clare, (2000) Evidence-based practice for occupational therapists. Oxford: Balckwell science LTD
Tengvald, Karin; Andréasson, Sven; Berglund, Mats; Bergmark, Anders; Oscarsson, Lars & Öjehagen, Agneta (2007). Dokumentation inom missbruksvården – Behandlingsarbete,
Metodutveckling och Utvärdering. Socialstyrelsen. IMS (Institution för utveckling av
metoder i socialt arbete). 2007-123-3.
Trost, Jan (1986). Låt oss göra en enkät. de Besche-Nilsson Offsettryck: Stockholm
Vetenskapsrådet, (2001). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
Hämtad 2008-12-09
Wikipedia, (2008) ”Antal svenska kommuner.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Special:S%C3%B6k?search=antal+svenska+kommuner&g o=G%C3%A5+till. Hämtad 2008-12-30
Wikström, Ewa & Lindberg, Kajsa (2006). Samverkan, vårdkedjor och standardiserade
bedömningsinstrument i missbrukarvården. Utvärdering av Modellkommunprojektet.
Rapport 20, 2006 GRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Willman, Ania & Stoltz, Peter (2002) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning
och klinisk verksamhet. Lund:Studentlitteratur
Vind, Leif (2005). Standardisering af alkohol- og sofbehandling. Nordisk alkohol- &
narkotikatidskrift Vol.22, (1): 47-52. Helsingfors.
Öjehagen, Agneta; Berglund, Mats; Andréasson, Sven; Bergmark, Anders; Lindström, Lars; Oscarsson, Lars; Ågren, Gunnar & Tengvald Karin (2000). Behandling av
Bilaga 1
Missivbrev
Till socialtjänstens handläggare inom missbruk- och beroendevård.
Studie kring användandet av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruk- och beroendevård.
De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen 2007) har till syfte att göra vården tydligare och mer enhetlig, samt att ge huvudmännen underlag för att rationellt använda missbruks- och beroendevården resurser. I riktlinjerna förespråkar man bland annat användandet av bedömningsinstrument.
Forskare vid Örebro universitet genomför nu en utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen där de bland annat undersöker förekomsten samt användningen av bedömningsinstrument inom den kommunala missbruks- och beroendevården. Som en vidareutveckling av denna studie skriver undertecknade studenter en c-uppsats som härrör ämnet. Studiens resultat kan komma att publiceras vetenskapligt.
Som del i vår undersökning ber vi ett antal utvalda kommuner att genom telefonintervjuer ge oss underlag till den tänkta studien. De uppringda respondenterna är verksamma i kommuner inom ett svenskt län. Metoden för insamling av data sker genom en strukturerad intervju. Frågorna berör endast förekomst och användning av bedömningsinstrument. Vid redovisning av studien har varje kommun och tjänsteman avidentifierats.
Vi skulle vara mycket tacksamma om du kan ta dig tid till att besvara enkät- och intervjufrågorna och på sätt bidra till att kunskaperna som rör bedömningsinstrument ökas. Du har när som helst under intervjun rätt att avbryta er medverkan. Intervjun innehåller nästan uteslutande färdiga svarsalternativ varför den inte kommer att ta så lång tid, men uppskattningsvis tar den en halvtimme.
För att inte gå miste om viktig information väljer vi att spela in intervjun, dock kommer det inspelade materialet att raderas så fort sammanställningen av enkäten är färdig. Endast undertecknade studenter har tillgång till det inspelade materialet.
Lillemor Ardesjö, telefon: 0580-300 76 Monika Lazarevic, telefon: 0581-154 08 Åsa Sjögren, telefon: 0581-121 80
Vid frågor kring studien kontakta Örebro universitet:
Doktorand Anna Petersén, telefon: 019 - 30 34 45 E-post: anna.petersen@oru.se
Fil.dr. Anna Henriksen, telefon: 019 - 30 11 58
Bilaga 2
Enkät
Föreliggande undersökning avser att se i vilken utsträckning handläggare inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård gällande vuxna i ett svenskt län använder bedömningsinstrument och hur dessa bedömningsinstrument används. Frågor som rör hur frekvent användandet av bedömningsinstrument är.
1) Hur många handläggare arbetar med missbruksärenden hos er?
2) Vilket/vilka bedömningsinstrument används av dessa handläggare som arbetar med missbruksärenden?
3) Hur länge har de som arbetar med missbruksärenden använt bedömningsinstrument på er arbetsplats?
4) Hur många handläggare som arbetar med missbruksärenden har utbildning i något bedömningsinstrument?
5) Hur stor andel av personalen på enheten använder bedömningsinstrument? [ ] 0% [ ] 1-25% [ ] 26-50% [ ] 51-75% [ ] 76-100% [ ] 0% [ ] 1-25% [ ] 26-50% [ ] 51-75% [ ] 76-100% [ ] 0% [ ] 1-25% [ ] 26-50% [ ] 51-75% [ ] 76-100% [ ] 0% [ ] 1-25% [ ] 26-50% [ ] 51-75% [ ] 76-100%
6) I hur stor andel av era ärenden uppskattar du att ni handläggare använder bedömningsinstrument? [ ] 0% [ ] 1-25% [ ] 26-50% [ ] 51-75% [ ] 76-100%
7) I hur stor andel av ärendena använder du resultatet av bedömningsinstrument för val av insats? [ ] 0% [ ] 1-25% [ ] 26-50% [ ] 51-75% [ ] 76-100%
8a) Finns det tillgång till datastöd för de bedömningsinstrument ni handläggare använder er av?
[ ] Ja, vilket? [ ] Nej
8b) Om ja på fråga 8a, i hur många ärenden uppskattar du att ni handläggare använder er av det datastöd som finns?
[ ] 0% [ ] 1-25% [ ] 26-50% [ ] 51-75% [ ] 76-100%
8c) Om nej på fråga 8a, vad är det som gör att det inte finns datastöd?
Frågor som rör vad bedömningsinstrumenten används till.
9) I vilket syfte används bedömningsinstrument?
Flera alternativ kan anges.
[ ] Screening –det vill säga att ta reda på om det föreligger ett alkohol/drogproblem [ ] Bedömning – med det menas här, att välja åtgärder på rätt nivå
[ ] Uppföljning –hur ser klientens situationen ut under pågående eller efter insats [ ] Sammanställning –statistisk sammanställning av klientgrupper
[ ] Annat, vad?
10) Till vad använder du bedömningsinstrument?
Flera alternativ kan anges.
Jag använder det för:
[ ] att tydliggöra klientens problematik [ ] samtalsunderlag
[ ] att få ett helhetsperspektiv
[ ] att få en sammanhållen vårdkedja för klienten [ ] att underlätta samverkan med andra verksamheter [ ] att skapa ett aktivt deltagande från klienten
[ ] att få statistisk underlag för att kunna studera klientförändringar [ ] att få statistisk underlag för forskning
[ ] att få statistisk underlag för utvärdering [ ] enhetens egen planering
[ ] kartläggning av klientgrupper [ ] att matcha klienter med behandling [ ] Annat, vad?
Frågor som rör hur resultaten från bedömningsinstrumenten används.
11) Tas resultatet av bedömningsinstrument i beaktning vid val av insats? [ ] Ja, på vilket sätt
[ ] Nej, varför inte [ ] Vet ej
12a) Följer resultatet från bedömningsinstrument med klienten in i ny behandlingsform? [ ] Alltid
[ ] Ofta [ ] Sällan [ ] Aldrig [ ] Vet ej
12b) Om aldrig eller sällan, vad kan det bero på?
Flera alternativ kan anges.
[ ] Motstånd från klienten sida [ ] Motstånd från socialsekreteraren
[ ] Motstånd från både klient och socialsekreterare [ ] Det är vanligtvis inget som görs på vår enhet
[ ] Den nya institution vill ej ta med tidigare bedömningsresultat [ ] Annat, vad?
[ ] Vet ej
13a) Har socialtjänsten kontrakt eller avtal med externa vård- och behandlingsinrättningar för personer med missbrukproblematik?
[ ] Ja [ ] Nej
[ ] Vet ej
13b) Vad har störst påverkan vid bedömning och val av insats? [ ] Bedömningsinstrument
[ ] Avtal med externa vård- och behandlingsinrättningar [ ] Annat, vad?
Frågor som rör hur förutsättningarna ser ut för användandet av bedömningsinstrument.
14a) Känner du till att man enligt de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård vill utforma en evidensbaserad kunskapsbank?
[ ] Ja [ ] Nej
14b) Sker det något utbyte av statistiska underlag mellan er yrkesverksamma? [ ] Ja
[ ] Nej [ ] Vet ej
14c) Om ja på fråga 14b, hur sker detta utbyte?
Flera alternativ kan anges.
[ ] Formellt – genom statistiska sammanställningar [ ] Informellt – vid samtal mellan olika instanser [ ] På annat sätt, vilket?
14d) Om nej på 14b, varför sker inget utbyte av statistiska underlag?
15a) Finns det för närvarande tillräckligt med förutsättningar så att ni handläggare kan använda er av bedömningsinstrument?
[ ] Ja [ ] Nej
15b) Om nej på fråga 15a, vilka förutsättningar skulle underlätta användandet av bedömningsinstrument?
Flera alternativ kan anges.
[ ] Mer kunskaper om bedömningsinstrument [ ] Större intresse från kollegor
[ ] Bättre organisation [ ] Bättre teknisk utrustning [ ] Större stöd av enhetschefen [ ] Annat, vad?
16a) Vilka är fördelarna med användandet av bedömningsinstrument i vård och behandling av personer med missbruk?
16b) Vilka är nackdelarna med användandet av bedömningsinstrument i vård och behandling av personer med missbruk?