Tidigare forskning har indikerat att flexibelt arbete kan ha betydelse för olika hälsoutfall (Arlinghaus & Nachreiner, 2014) men samtidigt har det funnits en brist på tillförlitliga mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag.
Enkäten som utvecklades och validerades i den här uppsatsen visade sig innehålla frågor och begrepp som var valida gällande innehålls- och ytvaliditet. Variablerna strukturerades i tydliga och konceptuellt övertygande faktorer, vilket stödjer strukturell validitet i enkäten.
Vidare visade sig frågorna om faktisk flexibilitet vara känsliga för skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, både när det gäller teknik och uppkoppling, balans mellan arbete- och privatliv och hur flexibelt de arbetar i tid och rum, vilket ger stöd för begreppsvaliditet. För att kunna använda formuläret i andra sammanhang framöver, behöver enkäten först testas i andra och större populationer med lågt reglerat arbete. Det är även viktigt att framtida forskning gör en konfirmatorisk faktoranalys, samt undersöker enkätens test-retest reliabilitet.
Sammanfattningsvis har den här uppsatsen påvisat ett antal frågeområden som kan vara lämpliga att inkludera vid kommande kartläggningar av arbetsvillkorens betydelse och den faktiska flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.
36
Referenser
Allen, T. D., Johnson, R. C., Kiburz, K. M., & Schockley, K. M. (2013). Work–Family Conflict and Flexible Work Arrangements: Deconstructing Flexibility. Personnel Psychology, 66, 345–376.
Allvin, M. Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete. Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber.
Allvin, M., Mellner, C., Movitz, F. & Aronsson, G. (2013). The diffusion of flexibility:
Estimating the incidence of low-regulated working conditions. Nordic Journal of Working Life Studies, 3(3), 99-116.
Arbetsmiljöverket. (2014). Arbetsorsakade besvär (Rapport 2014:4). Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2015a). Digital arbetsmiljö (Rapport 2015:17). Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2015b). Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall (Kunskapssammanställning 2016:2). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arlinghaus, A., & Nachreiner, F. (2014). Health effects of supplemental work from home in the European Union. Chronobiology International, 31(10), 1100–1107.
Aronsson, G. (2012). Arbets- och organisationspsykologi: individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur & Kultur.
Augustsson, G., Olofsdotter, G., & Wolvén, L., E. (2010). Swedish managers in TWA act as boundary spanners. Leadership & Organization Development Journal, 31(1), 4-17.
Beatty, P. C., & Willis, G. B. (2007). Research Synthesis: The Practice of Cognitive Interviewing. Public Opinion Quarterly, 71(2), 287–311.
Berthelsen, H., Westerlund, H., & Søndergård Kristensen, T. (2014). COPSOQ II - en uppdatering och språklig validering av den svenska versionen av en enkät för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser (Stressforskningsrapport nr 326). Stockholm: Stressforskningsinstitutet.
Bjarte, S., Torp, S., Mykletun, A., & Dahl, A. (2005). The Swedish Demand–Control–
Support Questionnaire (DCSQ): Factor structure, Item analyses, and Internal Consistency in a Large Population. Scandinavian Journal of Public Health, 33, 166–174.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research methods in education. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.
Cooper, C., & Worrall, L. (1999). Working patterns and working hours: their impact on UK managers. Leadership & Organization Development Journal, 20(1), 6-10.
37
Costa, G., Sartori, S., & Åkerstedt, T. (2006). Influence of Flexibility and Variability of Working Hours on Health and Well Being. Chronobiology International, 23(6), 1125-1137. DOI: 10.1080/07420520601087491.
Cousins, K., & Robey, D. (2015). Managing work-life boundaries with mobile technologies An interpretive study of mobile work practices. Information Technology & People, 28(1), 34–71.
Davis. F. (1989). Percieved Usefulness, Percieved Ease of Use and Acceptance of Information Technology. MIS Quarterly, 13, 319-340.
Derks, D., ten Brummelhuis, L., Zecic, D., & Bakker, A. (2014). Switching on and off: Does Smartphone use obstruct the Possibility to engage in Recovery activities? European Journal of Work and Organizational Psychology, 23(1), 80-90, DOI:
10.1080/1359432X.2012.711013.
Derks, D., van Duin, D., Tims, M. & Bakker, A. (2015). Smartphone use and Work–home Interference: The moderating Role of Social norms and Employee Work Engagement.
Journal of Occupational and Organizational Psychology. 88, 155–177.
Duxbury, L., Higgins., C., Smart, R., & Stevenson, M. (2014). Mobile Technology and Boundary Permeability. British Journal of Management, 25, 570–588. DOI:
10.1111/1467-8551.12027.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eurofound. (2015). First findings: Sixth European Working Conditions Survey.
Hämtad 2016-01-27 från https://www.eurofound.europa.eu/publications/resume/2015/
working-conditions/first-findings-sixth-european-working-conditions-survey-resume.
Fink, A. G. (2013). Conducting Research Literature Reviews. From the Internet to Paper.
SAGE Publications Inc.
Ford, J., & Collinson, D. (2011). In search of the perfect manager? Work-life balance and managerial work. Work, Employ & Society, 25(2), 257–273.
Fujimoto, Y., Shahriar Ferdous, A., Sekiguchi, T., & Sugianto, L. F. (2016). The Effect of Mobile Technology Usage on Work Engagement and Emotional Exhaustion in Japan.
Journal of Business Research. (IN PRESS).
http://dx.doi.org/10.1016/j.jbusres.2016.02.013.
Gajendran, R., & Harrison, D. (2007). The Good, the Bad, and the Unknown About Telecommuting: Meta- Analysis of Psychological Mediators and Individual Consequences. Journal of Applied Psychology, 92(6), 1524–1541. DOI: 10.1037/0021-9010.92.6.1524.
Gerdenitsch, C., Kubicek, B., & Korunka, C. (2015). Control in Flexible Working Arrangements When Freedom Becomes Duty. Journal of Personnel Psychology, 14(2), 61–69.
Geurts, S., Taris, T., Kompier, M., Dikkers, J., van Hooff, M., & Kinnunen, U. (2005). Work-home interaction from a work psychological perspective: development and validation of a new questionnaire, the SWING. Work & Stress, 19(4), 319-339.
38
Giannikis, S. K., & Mihail, D. M. (2011). Flexible work arrangements in Greece: a study of employee perceptions. The International Journal of Human Resource Management, 22(2), 417–432.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today.
24, 105-12.
Grönlund, A. (2007). Egenkontroll som friskfaktor och riskfaktor - Det gränslösa arbetet i Västeuropa och Sverige. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 13(2), 11-23.
Gutek, B., Searle, S., & Klepa, L. (1991). Rational versus gender role expectations for work-life conflict. Journal of Applied Psychology, 76, 560-568.
Hanson, M. (2004). Det flexibla arbetets villkor – om självförvaltandets kompetens.
(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen).
Hartig, T. (2004). Restorative environments. Encyclopedia of Applied Psychology, 3, 273–
279.
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. Lund: Studentlitteratur.
Higgins, C., Duxbury, L., Julien, M. (2014). The Relationship between Work Arrangements and Work-family Conflict. Work, 48, 69–81. DOI 10.3233/WOR-141859.
Hill, J. E., Allen, S., Blanchard, V., Grzywacs, J., Matz-Costa, C., Shulkin, S., & Pitt-Catsouphed, M. (2008). Defining and conceptualizing Workplace flexibility. Community, Work and Family, 11(2), 149-163.
Karasek, R. A., & Theorell, T. (1990). Healthy Work. Stress, Productivity and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books.
Kecklund, G., Dahlgren, A., & Åkerstedt, T. (2002). Undersökning av förtroendearbetstid:
Vad betyder inflytande över arbetstiden för stress, hälsa och välmående.
(Stressforskningsrapport nr 305). Stockholm Stressforskningsinstitutet.
Kivimäki, M., Jokela, M., Nyberg, S. T., Singh-Manoux, A., Fransson, E. I., Alfredsson, L., et al. (2015). Long Working Hours and Risk of Coronary heart Disease and Stroke: a Systematic review and Meta-analysis of Published and Unpublished data from 603 838 Individuals. The Lancet, 31(386), 1739–46.
Kossek, E. E., Ruderman, M, N., Braddy, P. W., & Hannum, K. M. (2012). Work Interrupting Nonwork Behaviours (Enacted Boundary Management Segmentation-integration Continuum): Work-nonwork boundary management profiles. A person-entered Approach. Journal of Vocational Behavior, 81, 112-128.
Kreiner, G. E. (2006). Consequences of work-home segmentation or integration: A person-environment fit perspective. Journal of Organizational behavior, 27, 485-507.
Lanaj, K., Johnson, R., & Barnes, C. (2014). Beginning the workday yet already depleted?
Consequences of late-night smartphone use and sleep. Organizational Behavior and Human Decision Processes. 124, 11–23.
Lisspers, J. (2014). A Swedish version of the ”Recovery Experience Questionnaire”.
Department of Psychology, Östersund: Mid Sweden University.
Lundberg, U., & Cooper, C. L. (2015). The science of occupational health: stress,
39
psychobiology, and the new world of work. West Sussex: Wiley-Blackwell.
Matthews, R. A., Barnes-Farrell, J. L., & Bulger, C. A. (2010). Advancing Measurement of Work and Family Domain Boundary Characteristics. Journal of Vocational Behavior, 77, 447-460.
Mellner, C. (In press). After-hours availability, expectations, work-related smartphone use during leisure and psychological detachment: The moderating role of boundary control.
International Journal of Workplace Health Management.
Mokkink, L. B., Terwee, C. B., Knol, D. L., Stratford, P. W., Alonso, J., Patrick, D. L, et al.
(2010). The COSMIN checklist for evaluating the methodological quality of studies on measurement properties: A clarification of its content. BMC Medical Research Methodology, 10(22).
Mundfrom, D., Shaw, D., & Lu Ke, T. (2005). Minimum Sample Size Recommendations for Conducting Factor Analyses. International Journal of Testing, 5(2), 159-168.
Nabe-Nielsen, K., Garde, A. H., Aust, B., & Diderichsen, F. (2012). Increasing Work-time Influence: Consequences for Flexibility, Variability, Regularity and Predictability.
Ergonomics, 55(4), 440–449.
Netemeyer, R., McMurrian, R., & Boles, J. S. (1996). Development and Validation of Work-Family Conflict and Work-Family-Work Conflict Scales. Journal of Applied Psychology, 81(4), 400–410.
Njip, H. H., Beckers, D. G. J., Geurts, S. A. E., Tucker, P., & Kompier, M. A. J. (2012).
Systematic Review on the Association Between Employee Worktime Control and Work-non-work Balance, Health and Well-being, and Job-related Outcomes. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 38(4), 299-313.
Ohly, S., Latour, A. (2014). Work-Related Smartphone Use and Well-Being in the Evening The Role of Autonomous and Controlled Motivation. Journal of Personnel Psychology.
13(4), 174–183.
Pabayo, J. K., Critchley, J. A., & Bambra, C. (2010). Flexible Working Conditions and their Effects on Employee Health and Wellbeing (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews, 2.
Petrie, A., & Sabin, C. (2009). Medical statistics at a glance. Chichester. UK: Wiley-Blackwell.
Sayah, S. (2013). Managing work–life boundaries with information and communication technologies: The Case of Independent contractors. New Technology, Work and Employment, 28(3).
Sonnentag, S., & Fritz, C. (2007). The Recovery Experience Questionnaire: Development and Validation of a Measure for Assessing Recuperation and Unwinding From Work.
Journal of Occupational Health Psychology, 12(3), 204-221.
Srivastava, M. (2011). Work Place Flexibility: Implications for Developmental Opportunities and Work-Family Conflicts. Psychological Studies, 56(3), 311–317.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport nr 223). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
40
Statistiska centralbyrån. (2014). Företagens användning av it 2013. Hämtad 2016-02-09 från http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/NV0116_2013A01_BR_IT02BR1401.pdf Streiner, D. L., Norman, G. R., & Cairney, J. (2015). Health Measurement Scales - A
practical guide to their development and use. Oxford: University Press.
Tabachnick, B. G., & Fidell, L. S. (2006). Using Multivariate Statistics. Boston, MA: Allyn and Bacon.
Terwee, C. B., Bot, S. D., de Boer, M. R., van der Windt, D. A., Knol, D. L., Dekker, et al.
(2007). Quality Criteria were Proposed for Measurement Properties of Health Status Questionnaires. Journal of Clinical Epidemiology, 60(1), 34–42.
Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Thompson, B. (2005). Exploratory and confirmatory factor analysis: understanding concepts and applications. Washington, DC: American Psychological Assoc.
Tourangeau, R. (1984). Cognitive Aspects of Survey Methodology: Building a Bridge Between Disciplines. Washington, DC: The National Academies Press.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm.
Vetenskapsrådet. (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Hämtad 2015-11-28 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vingård, E. (2015). Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Stockholm: Forskningsrådet
för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
Wiitavaara, B., Björklund. M., & Nilsson, A. (2012). An initial Factor analysis of Prominent aspects of Health experiences for Women with Neck-shoulder pain. Disability &
Rehabilitation, 34(11-13): 934–942.
Wright, K. B., Abendschein, B., Wombacher, K., O’Connor, M., Hoffman, M., Dempsey, M., et al. (2014). Work-Related Communication Technology Use Outside of Regular Work Hours and Work Life Conflict: The Influence of Communication Technologies on Perceived Work Life Conflict, Burnout, Job Satisfaction, and Turnover Intentions.
Management Communication Quarterly, 28(4), 507–530.
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide: Think aloud
Intervjuguide
”Flexibelt arbete och återhämtning”
Intervjuaren börjar med att berätta att intervjun går ut på att finna ord, meningar eller begrepp som är svåra att förstå. Därefter ger intervjuaren ett exempel på hur det kan låta när man tänker högt genom att läsa de två inledande meningarna i detta dokument. Låt deltagaren få träna sig i att läsa delar av denna text och samtidigt tänka högt. Deltagaren informeras att det är tillåtet att under intervjun ställa frågor som rör orden eller meningarna i enkäten. Intervjuaren kommer att besvara frågorna med motfrågan ”vad tror du att det innebär” eller liknande. Intervjuaren kan sedan besvara frågan och be deltagaren föreslå annat ord eller annan formulering. Deltagaren uppmanas därefter att besvara enkäten och samtidigt tänka högt. Direkt efter detta kommer övergripande frågor om enkäten att ställas till deltagarna om frågornas struktur/upplägg och instrumentet i sin helhet.
Frågor kring orden, begreppen och strukturen/upplägget i enkäten:
Vad kan det här betyda för dig?
Vad innebär det här begreppet för dig?
Kan du beskriva hur du uppfattar det här?
Vad kan den här meningen innebära?
Vad kan det här ha för relevans?
Vad tänker du att det här innebär?
Vad tror du att det här syftar på?
Vad kan det här innebära i detta sammanhang?
Vad tror du menas med det här begreppet?
Vad tycker du om ordningen på frågorna?
Vad tycker du om instrumentet/frågorna i sin helhet?
Bilaga 2. Kategoriseringstabell: Innehållsvaliditet och ytvaliditet
beskrivit det, så det
”[…]lägg till vid besök
”Bred ut skala så att det
Bilaga 3. Missiv och enkät