Syftet med studien är att få en ökad kunskap och förståelse för hur socialpedagoger verksamma inom socialtjänsten uppfattar sin grundutbildning och kompetens i relation till andra yrkesgrupper samt ur ett professionsperspektiv belysa hur de ser på sina arbetsuppgifter, sin yrkesroll och status. För att genomföra vårt syfte har samtliga tre frågeställningar varit i fokus i den empiriska datainsamlingen. Hur ser socialpedagoger på sin grundutbildning och kompetens? Vilka arbetsuppgifter har de? Hur uppfattar de sin roll och status i relation till annan personal inom socialtjänsten?
Socialpedagogerna är en yrkesgrupp med många olika yrkestitlar. Inte minst inom socialtjänstens olika verksamheter framkommer flera olika titlar. Tidigare forskning visar att tidigare studenter uppger sig ha fler än 50 olika yrkestitlar. För att ur ett professionssynsätt öka statusen och legitimera socialpedagogen som ett adekvat alternativ inom socialtjänsten kan en mer preciserad yrkestitel bli ett steg i rätt riktning.
Socialpedagogerna konkurrerar allt som ofta med yrken så som socionomer. Vår studie visar att det på socialtjänsten inte verkar råda någon större kraftmätning utan snarare tvärt om. De flesta menade att man tog tillvara på varandras kompetens och kunskap i utövningen av arbetsuppgifterna.
Vi anser att socialpedagogerna har en chans att öka sin status och lägga beslag på ett område där de faktiskt skulle kunna höja kvalitéten markant. Inte minst inom behandlingsverksamheter. Frågan är dock hur det ska bli attraktivt för en socialpedagog att vilja välja att arbeta med den typen av behandling. För den tolkning vi kunde göra utifrån såväl professionsteorin som våra respondenter är att Ungdom- och
missbruksvårdsprogrammet erbjuder högkvalitativ kunskap om ett område där det finns en bristande kunskap, men ändå väljer att försöka identifiera sig med en annan yrkesgrupp.
Det hade även varit intressant att utveckla vår studie. Då samtliga av våra respondenter är relativt nyexaminerade har de haft utbildningen färskt i minnet, men vi anser att personer vilka arbetat inom socialtjänsten i t.ex. 10 år eller mer kan ha en annan syn på verksamheten och kanske skulle erbjuda en mer rättvis bild i förhållande till den teori vi använt oss av. Vi märkte i litteratursökningen att det har uppstått en del förändringar angående synen på professioner bara de senaste 10–15 åren såväl internationellt som nationellt. Därför hade det varit intressant att även inkludera respondenter som bevittnat den förändringen genom att vara en del av den. Ett förslag är att om några år göra en mer omfattande studie för att se om våra respondenters upplevelseser överensstämmer med de kommande socialpedagogernas eller på vilket sätt utvecklingen artat sig.
10 Referenser
Abbott, Andrew (1981). Status and Status Strain in the Professions. The University of Chicago Press. The American Journal of Sociology, Vol. 86, Nr. 4.
Abbott, Andrew Delano (1988). The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago: Univ. of Chicago Press
Alm, Maria. (2011). Behandlingspedagogik för ungdom- och missbruksvård (Rapport).
Växjö: Linnéuniversitetet. URN: urn:nbn:se:lnu:diva-32682
Becher, Tony (1999). Professional practices: commitment & capability in a changing environment. New Brunswick, N.J.: Transaction Publishers
Beddoe, Liz (2013). A Profession of Faith' or a Profession: Social Work, Knowledge and Professional Capital. Sociological Association of Aotearoa New Zealand Sid: 44-63.
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/1503781757?account id=14827
Bolin, Anette (2011). Shifting subordination [Elektronisk resurs]: co-located
interprofessional collaboration between teachers and social workers. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet, 2011
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/24985
Brante, Thomas (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. i L Maria (red.), Vetenskap för profession. Högskolan i Borås, s. 15-34.
Brante, Thomas (2013). The Professional Landscape: The Historical Development of Professions in Sweden. Professions & Professionalism. Vol. 3 (2).
http://dx.doi.org/10.7577/pp.558
Brante, Thomas (2015). Professionerna i kunskapssamhället: en jämförande studie av svenska professioner. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Cederlund, Christer & Berglund, Stig-Arne (2017). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2003). Forskning i praktiken. Socialt arbete: En genomlysning av ämnet. (Högskoleverkets rapportserie, 2003:16 R). Tillgänglig på internet: https://www.gu.se/digitalAssets/987/987624_Socialt_arbete.pdf
Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2004). Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift. 12:13, s. 246–267 Dellgran, Peter. (2015. Människobehandlande professioner. Johansson, Staffan, Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (red.) Människobehandlande organisationer: villkor
för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. 1.utg. Stockholm: Natur &
kultur
Dhooper, Surjit Singh; Royse, David D; Wolfe, L C (1990). Does Social Work Education Make a Difference?. Oxford University Press: 57-61.
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/215271161?accountid=14827
Durlak, Joseph A. (1979). Comparative effectiveness of paraprofessional and professional helpers. Psychological Bulletin: Sid. 80-92.
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/614358417?accountid=14827
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Freidson, Eliot (2001). Professionalism: the third logic. Cambridge: Polity Press Hjelte, Jan (2005). Samarbete i gränsland Om relation och kommunikation i samarbete mellan skola och barnomsorg. Umeå: Socialt arbete.
Tillgänglig på Internet:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:144014/FULLTEXT01.pdf
Hylander, Ingrid (2011). Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar.
Linköping: Linköping University Electronic Press Tillgänglig på Internet:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:765588/FULLTEXT01.pdf
Hämäläinen, Juha (2003). The Concept of Social Pedagogy in the Field of Social Work.
Journal of Social Work: 69-80. 3 (1). DOI: 10.1177/1468017303003001005
Hämäläinen, Juha, Eriksson, Lisbeth (2016). Social pedagogy in finland and sweden: a coparative analysis. Pedagogia Social Sid. 71–93. DOI: 10.7179/PSRI_2016.27.05 Johnsson, Eva, Laanemets, Leili & Svensson, Kerstin (2008). Den professionella blicken – bedömningar i socialt arbete. I Jonnergård, Karin, Funck, Elin K. &
Wolmesjö, Maria (red.) Växjö: Växjö University Press 85–99.
Jonnergård, Karin, Funck, Elin K. & Wolmesjö, Maria (red.) (2008). När den
professionella autonomin blir ett problem. Växjö: Växjö University Press. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-3722
Krause, Elliott A. (1996). Death of the guilds: professions, states, and the advance of capitalism, 1930 to the present. New Haven, Conn.: Yale University Press
Kvale, Steinar., Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Levay, Charlotta, & Waks, Caroline. (2006). Transparensen och professionerna. I C.
Levay & C. Waks (red.), Strävan efter transparens. Granskning, styrning och organisering av sjukvårdens nätverk. Stockholm, SNS Förlag.
Levitz; L S och Stunkard, A J. (1974). A therapeutic coalition for obesity: behavior modification and patient self-help. National Library of Medicine. The American journal of psychiatry Vol. 131, Iss. 4: Sid. 423-427. http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/82319422?accountid=14827
Linnéuniversitetet. 2017. Pedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård.
Linnéuniversitetet. https://lnu.se/program/pedagogik-inriktning-ungdoms-och-missbruksvard/vaxjo-ht/ (Hämtad, 2017-12-12)
Millerson, Geoffrey (1964). The qualifying associations: a study in professionalization.
London: Routledge & K. Paul
Morén, Stefan, Blom, Björn & Perlinski, Marek (2010). Domänteori för organisering av socialt arbete.
Tillgänglig på Internet:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:356115/FULLTEXT02.pdf
Sheldon, Alan (1964). AN EVALUATION OF PSYCHIATRIC AFTER-CARE. The British journal of psychiatry : the journal of mental science Vol. 110: Sid 662-667.
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/83560166?accountid=14827
Svensson, Lennart (1998). Professionalisering och politisk decentralisering – En sociologisk studie av skolan och socialtjänsten i en kommundelsreform. Research report Nr 122. Sociologiska inst., Göteborgs universitet.
Svensson, Lennart G. & Evetts, Julia (red.) (2010). Sociology of professions:
Continental and Anglo-Saxon traditions. Göteborg: Daidalos
Tengvald, Karin. (2001). Kunskapsutvecklingen av socialt arbete, för klienters bästa. I Socionomen nr. 1 (22–27).
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm:
Liber
Thylefors, I., Price, E., Persson, O., & von Wendt, L. (1999). Teamwork in Swedish neuropaediatric habilitation. Child: Care, Health and Development, 26, 515-532. DOI:
10.1046/j.1365-2214.2000.00162.x
Thylefors, Ingela (2016). Chef- och ledarskap inom välfärdssektorn. 1. utg. Stockholm:
Natur & kultur
Toseland, R., Ivanoff, A., & Rose, S. (1987). Treatment conference: Task groups in action. Social Work With Groups, 10, 79-94.