Slutsatser och förslag till vidare forskning

I följande avsnitt presenteras slutsatser av vår undersökning följt av förslag till vidare forskning.

Slutsatser

Generellt beskrev kvinnorna hälsa som en balans mellan fysiskt och psykiskt

välmående. Det fanns även upplevelser av förväntningar kring hälsa från omgivningen och en medvetenhet om vilka hälsoattityder- och beteenden som var mer eller mindre eftersträvansvärda. Det vill säga att det fanns upplevelser av att omgivningen inte alltid accepterade hälsoattityder- och beteenden som utmanade normen av vad hälsa innebär, samtidigt som kvinnorna inte ansåg att dessa har någon påverkan på hur de upplevde hälsa.

Omgivningen har med andra ord ingen uttalad påverkan på kvinnornas upplevelser av hälsa. Däremot finns det upplevelser av att omgivningen har en påverkan på hälsa genom motivation, värderingar och interaktion med omgivningen. Det går därför inte att konstatera att påverkan inte sker eftersom det kan vara en omedveten process som sker i samspel med omgivningen.

33 Vidare forskning

Studien visade att kvinnorna inte upplever att omgivningen har någon påverkan på deras hälsa. Samtidigt visades en medvetenhet om att de själva har en påverkan på

omgivningens hälsoattityder- och beteenden. Utifrån detta har vi fört en diskussion kring om det ändå kan ske en omedveten påverkan? Detta finner vi intressant som underlag för vidare forskning och det vore därför intressant att undersöka detta fenomen djupare genom att exempelvis se till tidigare erfarenheter och dess betydelse för

upplevelsen av hälsa. Vilka sociala processer är det egentligen som ligger till grund för de attityder och beteenden som man har till hälsa?

34 Bilaga 1

Missiv Gävle 2014-11-03

Hej!

Vi är två tjejer som läser vår sista termin på Hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Gävle och skriver just nu vårt examensarbete. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur unga kvinnor upplever hälsa och hur den sociala omgivningen påverkar hälsoattityder- och beteenden.

Du har blivit tillfrågad för en intervju, eftersom dina upplevelser kan bidra med

värdefulla svar till vår undersökning. Intervjun kommer att spelas in och du kan när som helst välja att avbryta intervjun om du på något vis inte känner dig bekväm i situationen.

Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att allt material bearbetas av oss och kommer inte att visas i sin helhet för någon annan.

När uppsatsen är färdig kommer den att publiceras på DiVA, som är högskolans databas för forskning och uppsatser, och om intresse finns att se studien i sin helhet är du

välkommen att kontakta oss i slutet av januari 2015 när uppsatsen beräknas vara färdig.

Kontakta oss via e-post för att bekräfta ditt deltagande senast onsdag 3/12-2014.

Att Du deltar betyder mycket för oss, tack på förhand!

Med vänlig hälsning Ida och Johanna Johanna Edvinsson

e-post: hhp12jen@student.hig.se Ida Eriksson

e-post: hhp12ien@student.hig.se Handledare: Erika Björklund e-post: ebu@student.hig.se

35 Bilaga 2

Intervjuguide

• Har du ett arbete?

Ja? Hur länge har du arbetat på samma ställe?

Nej? Hur ser din sysselsättning ut? Hur länge har du befunnit dig i den situationen?

• Vad är hälsa för dig?

• Beskriv vad du gör för att känna dig hälsosam?

• Upplever du att du är nöjd över din relation till din familj?

• Upplever du att du är nöjd över din relation till dina vänner?

• Upplever du att du är nöjd över din relation till dina arbetskollegor eller studiekamrater?

I följande frågor benämner vi dessa som din omgivning.

• Upplever du att ni pratar om hälsa i din omgivning? Berätta

• Upplever du att det finns några särskilda sätt inom din omgivning om hur man ska bete sig eller inte när det handlar om hälsa? Beskriv och förklara

• Upplever du att du innehar liknande hälsoattityder som personerna i din omgivning? Beskriv och förklara

• Upplever du att du innehar liknande hälsobeteenden som personerna i din omgivning?

36

Referenser

Ahmad, A., Ekman, R. & Arnetz, B.B. (2005). Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna. Stockholm: Liber.

Andersson, S.I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Barnes, M., Buck, R., Williams, G., Webb, K., & Aylward, M. (2008). Beliefs about common health problems and work: A qualitative study. Social Science & Medicine, 67(4), 657-666. doi:10.1016/j.socscimed.2008.05.008

Berkman, L., Glass, T., Brissette, I., & Seeman, T. (2000) From social integration to health: Durkheim in the new millennium. Social Science & Medicine,51(6), 843-857.

Billett, S. (2010). Lifelong learning and self: work, subjectivity and learning. Studies In Continuing Education, 32(1), 1-16. doi:10.1080/01580370903534223

Boud, D., & Middleton, H. (2003). Learning from others at work: Communities of practice and informal learning. Journal Of Workplace Learning, 15(5), 194-202.

doi:10.1108/13665620310483895

Burke, N. J., Bird, J. A., Clark, M. A., Rakowski, W., Guerra, C., Barker, J. C., &

Pasick, R. J. (2009). Social and Cultural Meanings of Self-Efficacy. Health Education

& Behavior, 36(5), 111-128.

Childs, J., & Stoeber, J. (2012). Do you want me to be perfect? Two longitudinal studies on socially prescribed perfectionism, stress and burnout in the workplace. Work And Stress, 26(4), 347-364. doi:10.1080/02678373.2012.737547

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research methods in education. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.

Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications.

Croker, H., Whitaker, K., Cooke, L., & Wardle, J. (2009). Do social norms affect intended food choice?. Preventive Medicine, 49(2-3), 190-193.

doi:10.1016/j.ypmed.2009.07.006

Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1992). Policies and strategies to promote social equity in health. Background document to WHO – Strategy paper for Europe. Köpenhamn:

World Health Organization.

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur

37 Emmons, K. M., Barbeau, E. M., Gutheil, C., Stryker, J. E., & Stoddard, A. M. (2007).

Social Influences, Social Context, and Health Behaviors among Working-Class, Multi-Ethnic Adults. Health Education & Behavior, 34(2), 315-334.

Folkhälsomyndigheten (2014). Folkhälsan i Sverige: årsrapport 2014. Solna:

Folkhälsomyndigheten.

Fullagar, S. (2002). Governing the healthy body: discourses of leisure and lifestyle within Australian health policy. Health, 6(1), 69-84.

Glanz, K., Rimer, B.K. & Viswanath, K. (2008). Health behavior and health education:

theory, research and practice. (4. ed.) San Francisco: Jossey-Bass.

Hill, P. L., Weston, S. J., & Jackson, J. J. (2014). Connecting social environment variables to the onset of major specific health outcomes. Psychology & Health, 29(7), 753-767. doi:10.1080/08870446.2014.884221

House, J. S. Work Stress and Social Support. Reading, Mass.: Addison-Wesley, 1981.

Howell, J. L., Koudenburg, N., Loschelder, D. D., Weston, D., Fransen, K., De Dominicis, S., & ... Haslam, S. A. (2014). Happy but unhealthy: The relationship between social ties and health in an emerging network. European Journal Of Social Psychology, 44(6), 612-621. doi:10.1002/ejsp.2030

Israel, A. B., Farquhar, A. S., Schulz, J. A., James, A. S., & Parker, A. E. (2002). The Relationship between Social Support, Stress, and Health among Women on Detroit’s East Side. Health Education & Behavior, 29(3), 342-360.

Korte, R. F. (2009). How Newcomers Learn the Social Norms of an Organization: A Case Study of the Socialization of Newly Hired Engineers. Human Resource

Development Quarterly, 20(3), 285-306.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Larmén, M. (1992). Kvinnor och stress. Stockholm: Brevskolan.

Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod.

Malmö: Gleerup.

Larson, P. & Bjerg, J. (2000). Pedagogik: en grundbok. Stockholm: Liber.

Lundberg, U. & Cooper, C.L. (2011). The science of occupational health: stress, psychobiology, and the new world of work. Chichester: Wiley-Blackwell.

MacDermid, J., Geldarta, S., Shannon, H., Williams, R., Westmorland, M., & Linf, C.

(2008). Work organization and health: A qualitative study of the perceptions of workers. Work, 30(3), 241-254.

38 Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en

litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Molnar, D. S., Sadava, S. W., Flett, G. L., & Colautti, J. (2012). Perfectionism and health: A mediational analysis of the roles of stress, social support and health-related behaviours. Psychology & Health, 27(7), 846-864. doi:10.1080/08870446.2011.630466 Nicoll, K. & Fejes, A. (2008). Foucault and lifelong learning: governing the subject.

London: New York, NY: Routledge.

Nieminen, T., Prättälä, R., Martelin, T., Härkänen, T., Hyyppä, M. T., Alanen, E., &

Koskinen, S. (2013). Social capital, health behaviours and health: a population-based associational study. BMC Public Health, 13(1), 1-11. doi:10.1186/1471-2458-13-613 Nyqvist, F., Nygård, M., & Steenbeek, W. (2014). Social Capital and Self-rated Health Amongst Older People in Western Finland and Northern Sweden: A Multi-level Analysis. International Journal Of Behavioral Medicine, 21(2), 337-347.

doi:10.1007/s12529-013-9307-0

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap.

Stockholm: Liber.

Piko, B. (2007). Self-perceived health among adolescents: the role of gender and psychosocial factors. European Journal of Pediatrics, 166(7). 701-708.

Prinsen, S., de Ridder, D. T., & de Vet, E. (2013). Eating by example. Effects of environmental cues on dietary decisions. Appetite, 701-5.

doi:10.1016/j.appet.2013.05.023

Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm:

Regeringen.

Renstig, M. & Sandmark, H. (2005). Duktighetssyndromet: därför går allt fler kvinnor in i väggen. Stockholm: Wombri förlag.

Rosenqvist, M.M. & Andrén, M. (2006). Uppsatsens mystik: om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Roustit, C., Campoy, E., Renahy, E., King, G., Parizot, I., & Chauvin, P. (2011). Family social environment in childhood and self-rated health in young adulthood. BMC Public Health, 11949. doi:10.1186/1471-2458-11-949

Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stanfors, M. (2007). Mellan arbete och familj: ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige. Stockholm: SNS förlag.

39 Statens folkhälsoinstitut (2011). Hälsa i arbetslivet: kunskapsunderlag för

folkhälsopolitisk rapport 2010: målområde 4. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Statens folkhälsoinstitut (2012). Levnadsvanor: lägesrapport 2011. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Svensson, P. & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Norstedts.

Thatcher, W. & Rhea, D. (2003). Influences on Body Image and Disordered Eating Among Secondary School Students. American Journal of Health Education, 34, (6).

343-350.

Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.

Thomsson, H. (2002). Kvinnor, makt och förändring: att möta kvinnor i behov av stöd.

Lund: Studentlitteratur.

Thrasher, J. F., Campbell, M. K., & Oates, V. (2004). Behavior-Specific Social Support for Healthy Behaviors among African American Church Members: Applying Optimal Matching Theory. Health Education & Behavior, 31(2), 193-205.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Waddell, G., & Burton, A. K. (2006). Is work good for your health and well- being?

London: TSO.

Åslund, C., Nilsson, K., & Starrin, B. (2014). Psychosomatic symptoms and low psychological well-being in relation to employment status: The influence of social capital in a large cross-sectional study in Sweden. International Journal For Equity In Health, 13(1), doi:10.1186/1475-9276-13-22-

Ödman, P. (1995). Kontrasternas spel: en svensk mentalitets- och pedagogikhistoria.

Stockholm: Norstedt.