Slutsatser och implikationer

Syftet med studien var att belysa hur olika förhållningssätt och strategier kan tillämpas av personal vid HVB-hem för att förebygga och hantera psykisk ohälsa bland ensamkommande barn. I våra resultat framgår det att ensamkommande barnens psykiska ohälsa märks genom frustration, aggression, ångest, självskadebeteende och missbruk samt att det viktiga i arbetet med just ensamkommande barn anses vara att få dem känna sig delaktiga i sin tillvaro och att personalen hela tiden ska arbeta med att bygga och stärka sina relationer med barnen. Utöver detta visade resultatet att arbetet med

ensamkommande barn har svårigheter såsom att denna målgrupp ofta upplevs vara stängda med sitt mående, vilket kan orsaka att personalen inte når fram till barnen och kan därav inte hjälpa dem.

Vi ser att forskning kring de ensamkommande barnens psykiska ohälsa är bred, att det finns forskning kring hur barnen mår och varför, hur bemötandet ska se ut utifrån personalens arbetssätt och hur viktiga vissa faktorer är i arbetet med ensamkommande barn såsom relationer och delaktighet. Det krävs mer specifik forskning kring ensamkommande barns psykiska ohälsa i relation med hur HVB för dem bedrivs. Det finns behov av att undersöka uppföljningen av hur det ser ut för de ensamkommande utifrån mående efter att de fyllt 18 år.

Utöver detta eftersöker vi även vidare forskning hur det ser ut för flickor och om det finns någon skillnad, då de flesta forskningarna är relaterade till ensamkommande pojkar. Överlag anser vi att det finns behov av mer forskning som riktar sig till de ensamkommande barnen och specifikt deras erfarenheter och upplevelser. Vad upplever de som är viktigt i bemötandet? Vad upplever de att de behöver stöttning och hjälp med? Utifrån vår studie har vi endast fått personalens erfarenheter och upplevelser vilket skulle kunna kompletteras med ungdomarnas egna perspektiv.

Referenslista

Akademin för hälsa, vård och välfärd. (2017). Mälardalens Högskola Eskilstuna Västerås. Tillgänglig: https://www.mdh.se/ny-forskning-ensamkommande-barn-integreras-snabbare-i-samhallet-1.103346 [Hämtad: 2018-12-11]

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och Kultur.

Ascher, Henry (2009). [Lonely refugee children must get support. Respect and care can reduce the effects of earlier trauma] Ensamkommande flyktingbarn måste få stöd. Respekt och omsorg kan begränsa effekterna av tidigare trauman. Läkartidningen. Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. & Åkerlund, E. (2012). Ensam och flyktingbarn - barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. (Forskningsrapport 2012:1). Hämtad från: https://fou-sodertorn.se/wp-content/uploads/2016/09/Rapport-nr-1-2012.pdf

Barnens Rätt I Samhället. (2017). Barn som flytt - en riskgrupp för psykisk ohälsa. (Bris-rapport 2017:3). Hämtad från:

https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/bris-rapport-barn-som-flytt_170914.pdf Barnombudsmannen (2017). Nyanlända barns hälsa. Delrapport i Barnombudsmannens årstema 2017 – Barn på flykt. Stockholm: Barnombudsmannen

Brendler-Lindqvist, M. & Larsson, J. (2004). Att möta de ensamkommande barnen [Elektronisk resurs]. Stockholm: Rädda barnen

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi

Cederlund, C. & Berglund, S. (2017). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.

Derluyn, I. & Broekaert, E. (2007) Different perspectives on emotional and behavioural problems in unaccompanied refugee children and adolescents. Ethnicity and Health, 12:2, 141-162,

Eide, K & Hjern, A (2013). Unaccompanied refugee children - vulnerability and agency. Acta Paediatrica. 102:7, ss. 666-668.

Fazel, M & Stein, A (2002). The mental health of refugee children. Archives of Disease in Childhood, 87(5), 366.

Folkman, S. & Lazarus, R. S. (1991). Coping of emotion. In Monat, A. and Lazarus, R. S. (Eds) Stress and coping. An anthology. New york: Colombia university press

Hessle, M. (2009). Ensamkommande men inte ensamma: tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009

Johansson, B, Asanovska, G, Edgren, J, & Jägervi, M. (2009). Ensamkommande traumatiserade flyktingbarn--fyra fallrapporter. Uppehållstillstånd kan ge psykiatriska komplikationer. Läkartidningen, 106(18-19), 1268-1272

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lazarus, R. S (1999). Stress and emotion – a new synthesis. London: Free Association Books.

Manhica, H. (2017). Mental health, substance misuse and labour market participation

in teenage refugees in Sweden – A longitudinal perspective. Stockholm: Center for

Health Equity Studies (CHESS), Stockholm University.

Migrationsverket, Sveriges kommuner och landsting, Skolverket, Länsstyrelserna och Socialstyrelsen (2017). Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar. Reviderad Maj 2017. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/ett-gemensamt-ansvar-for-ensamkommande-barn-och-ungdomar

Polisen (2018). Tillfälliga gränskontroller – Polisens arbete. Hämtad från:

https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/granspolisen/tillfallig-granskontroller/ Socialstyrelsen (2013). Ensamkommande barns och ungas behov – en kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-11-37

Socialstyrelsen (2016). Ensamkommande barn och unga - Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter. 2016-11-8. Hämtad från:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-11-8

Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). Projektet: Ensamkommande barn-lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Röster från ensamkommande barn. LTAB Linköpings Tryckeri AB

Tinghög, P., Arwidson, C., Sigvardsdotter, E., Malm, A. (2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. (Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016:1).

Vervliet, M. Lammertyn, J. Broekaert, E. Derluyn, I (2013) Longitudinal follow-up of the mental health of unaccompanied refugee minors

Vetenskapsrådet (2017) God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Weise, P. Batista, E & Burhorst, I (2007) The Mental Health of Asylum-seeking and Refugee Children and Adolescents Attending a Clinic in the Netherlands. Transcultural Psychiatry, 44(4), 596-613.

Åkerlund, Eva-Marie (2016). Liv i kollektiv: vardagsliv bland ensamkommande ungdomar på institution. Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2016

Bilagor